Peppermint (2018)

En sak kan jag ju säga direkt så är det sagt, det här är ingen bra film. Manuset är riktigt uselt och filmen är så fullproppad med klyschor så att man är mätt redan efter 10 minuter. Jennifer Garner som faktiskt är den enda som lyser lite i den här sunkiga produktionen spelar mamman Riley North vars man och dotter blir brutalt nedskjutna vid ett nöjesfält av ett gäng grymma latinos som jobbar för en mäktig knarkboss som då givetvis köpt både advokat, domare och poliser och som ser till att dessa busar går fria.

Riley försvinner under ett antal år men dyker sen upp igen i Los Angeles fullmatad med vapen och kunskaper i all slags närstridsteknik som hon då använder sig av för att hämnas alla som har någonting med knarkbossen Diego Garcia att göra och hon går bokstavligen fram som en stridsvagn bland stans skumma filurer som hon mejar ner en efter en som en odödlig Terminator.

Hur denna förr så timida morsa förvandlats till en dödsmaskin får vi aldrig veta, här handlar det om ha ihjäl buset och då spelar ju såna detaljer mindre roll. Regissören Pierre Morel gjorde ju filmen Taken för några år sedan och samma mall har ju använts här förutom att hämnaren istället är en kvinna.

Näe, det här var som sagt var inte mycket att ha även om Jennifer Garner då, skitig, blodig och svettig ändå gör det hyfsat bra.