Film: A Street Cat Named Bob (2016)

Org Titel:  A Street Cat Named Bob

År:  2016

Land:  England

Genre:  Drama

Regi:  Roger Spottiswoode

Manus:  Tim John & Maria Nation (Efter en bok av James Bowden & Garry Jenkins)

Foto:  Peter Wunstorf

Musik:  David Hirschfelder

Producent:  Adam Rolston

Skådespelare:

Luke Treadaway, Bob,

Ruta Gedmintas, Joanne Froggatt, Anthony Head,

Darren Evans, Beth Goddard, Caroline Goodall

James Bowen lever långt ner på samhällets botten.

Han lever på att spela musik på sin gitarr på dagarna för stressade Londonbor för att om möjligt få ihop några slantar till mat.

Han är med i ett program som ska få honom att bli kvitt sitt drogberoende och genom sin handläggare Val så får han en chans till ett eget boende.

Den första kvällen i sin nya lägenhet så får han en oinbjuden gäst som kommer att förändra hela hans liv.

Jag hade ingen aning om vad detta var för film när jag satte mig för att titta på den, hade inte ens hört talas om boken trots att den var en enorm försäljningssuccé och som ju är skriven av den riktige James Bowen och berättar den verkliga historien om hans liv.

Är ju egentligen inte så mycket för gulliga historier med djur men den här filmen grabbade tag i en med näbbar och framförallt kanske klor då eftersom en speciell katt spelar en stor roll.

Det är helt enkelt en fantastisk historia som man får följa,

tragik som tack vare kärleken mellan människa och djur förvandlas till en solskenshistoria av sällan skådat slag.

Skådespelarna är enastående och det roliga är att den verkliga katten som ju heter Bob faktiskt spelar sig själv i filmen.

Fallet (2017)

Sophie Wall, en ifrågasatt svensk polis som skjuter först och frågar sen och som hennes chef helst av allt skulle vilja bli av med.

Den Engelska polisen Tom Brown är lika ifrågasatt hemma i S:t Ives och nu när det slumpar sig så att en engelsman brutalt mördats på den lilla svenska orten Norrbacka så får dom två omaka poliserna en sista chans att behålla sina jobb genom att samarbeta och lösa fallet.

SVT:s manusförfattare har i den här serien plockat delar från dom flesta Nordiska polisserier och dessutom en del från den Brittiska "Morden i Midsomer" och pusslat ihop en bitvis hysteriskt rolig serie där förhållandevis seriöst polisarbete blandas med riktigt sjuk humor och ett par enastående karaktärer som polischefen i Norrbacka Klas Wall (Thomas von Brömsen) som aldrig haft något allvarligare än en stulen cykel på sitt bord, den kvinnliga polisen Sophie borg (Lisa Henni) som skjuter på det mesta som rör sig, den engelska polisen Tom Brown (Adam Godley) en ganska osäker herre med en dominerande mor som ständigt övervakar sin sons göranden och så en hoper andra filurer, både goda och onda som gestaltas av idel ädel bra skådespelare.

Ibland lite barnsligt fånig men bitvis enastående osvensk humor.

Film: Sin City: A Dame to Kill For (2014)

Titel:  Sin City: A Dame to Kill For

År:  2014

Land:  USA

Längd:  102 min

Genre:  Action

Regi:

Frank Miller & Robert Rodriguez

Manus:

Frank Miller

(Efter sin egna tecknade serie)

Foto:

Robert Rodriguez

Musik:

Robert Rodriguez & Carl Thiel

Producent:

Sergei Bespalov, Aaron Kaufman, Stephen L'Heureux,

Mark C. Manuel, Robert Rodriguez & Alexander Rodnyansky

Skådespelare:

Mickey Rourke, Bruce Willis, Jessica Alba, Powers Boothe, Josh Brolin,

Joseph Gordon-Levitt, Rosario Dawson, Eva Green, Dennis Haysbert,

Ray Liotta, Lady Gaga, Christopher Meloni, Jeremy Piven,

Christopher Lloyd, Stacy Keach 

När den första filmen kom 2005 så kändes den riktigt fräsch och nyskapande, när man ser den här fortsättningen så går den i exakt samma fotspår som den första och tyvärr så, trots att den är förbannat snygg och läcker gjort så blir det lite tråkigt och själlöst.

Varje minut är något sämre och det gör att helheten bara får betyget hyfsat trots att Robert Rodriguez (som ju även här står för regin, fotot och musiken) fått med sig en herrans massa sjyssta skådespelare.

Snyggt och läckert, sexigt och jävligt våldsamt och fullt ös men lite stelt.

Film: Sin City (2005)

Titel:  Sin City

År:  2005

Land:  USA

Genre:  Action

Längd:  124 min

Regi:

Frank Miller, Robert Rodriguez & Quentin Tarantino

Manus:

Frank Miller

(Efter hans egna tecknade serie)

Foto:

Robert Rodriguez

Musik:

John Debney, Graeme Revell & Robert Rodriguez

Producent:

Elisabeth Avellan

Skådespelare:

Bruce Willis, Mickey Rourke, Jessica Alba, Powers Boothe,

Rosario Dawson, Benicio Del Toro, Michael Clark Duncan,

Josh Hartnett, Rutger Hauer, Michael Madsen, Clive Owen,

Nick Stahl, Elijah Wood

Visuellt så är ju den här filmen ett rörligt konstverk,

man kan pausa den i så gott som varje sekund och det är som att ha en häftig tavla framför sig.

Det är tre historier som vi får följa och som vävs samman i en skum bar med ett ännu skummare klientel. 

Filmen bygger på den tecknade serien med samma namn av Frank Miller som även regisserat dom animerade avsnitten i filmen och även om Quentin Tarantino varit med och regisserat några scener så är det Robert Rodriguez film från början till slut.

Han har regisserat, stått för fotot och dessutom varit med och skrivit musiken och det är ju inte någon dålig samling skådespelare han fått med sig heller.

Till största delen så är historien i svartvitt med ett par färgglada inslag till och från.

Det är explosiv action, grymt våldsamt, visuellt vackert och läckert sexigt.

Film: Black Butterfly (2017)

Titel:  Black Butterfly

År:  2017

Land:  USA

Längd:  93 min

Genre:  Thriller, Drama

Regi:

Brian Goodman

Manus:

Marc Frydman & Justin Stanley

Producent:

Gerard Barba, Barry Brooker, Jason Garrett, Rod Lurie,

Anthony Mastromauro, Emmanuel Paintendre, David Rogers,

Stan Wertlieb, Mikael Wiren, Monica Bacardi, Alberto Burgueño,

Juan Antonio Garcia Peredo, Andrea Iervolino, 

Alexandra Klim & Silvio Muraglia

Foto:

José David Montero

Musik:

Federico Jusid

Skådespelare:

Antonio Banderas, Jonathan Rhys Meyers,

Piper Perabo, Abel Ferrara, Nicholas Aaron, Nathalie Rapti Gomez,

Alexandra Klim, Katie McGovern, Gioia Libardoni

.................................................. 

Ett antal kvinnor har försvunnit för att sedan ha hittats mördade på en liten ensligt belägen ort uppe i bergen.

Där bor författaren Paul som sliter med att få ihop ett manus till en kommande roman men där skrivkramp och ett tilltagande alkoholmissbruk gör att han inte kommer någonvart.

Hans ekonomi är på upphällningen och han försöker sälja stugan när han på det lokala lunchstället stöter ihop med Jack som inte är från trakten utan planlöst vandrar omkring med sin ryggsäck tar dom ströjobb han kan få tag på.

Antonio Banderas är riktigt bra som den desillusionerade författaren Paul och likaså Jonathan Rhys Meyers som gestaltar den mystiske främlingen som Paul plockar upp och erbjuder husrum.

Det är ju det psykologiska spelet dom emellan som gör den intensiva stämningen i hela filmen och historien vänder ju riktning ett par gånger som gör att man till och från inte har en aning om vem som är vem egentligen.

Mycket spännande thrillerdrama med enastående skådespeleri.

Film: War on Everyone (2016)

Titel:  War on Everyone

År:  2016

Land:  England

Genre:  Action, Komedi

Längd: 108 m

Regi:

John Michel McDonagh

Manus:

John Michael McDonagh

Foto:

Bobby Bukowski

Musik:

Lorne Balfe

Producent:

Chris Clark, Hilary Davis, Flora Fernandez Marengo,

Phil Hunt, Stephen Kelliher, Ben Roberts, Compton Ross,

Elliot Ross, Fenella Ross & Natascha Wharton

Skådespelare:

Alexander Skarsgård, Michael Pena,

Theo James, Tessa Thompson, Caleb Landry Jones,

Stephanie Sigman, David Wilmot, Malcolm Barrett,

Paul Reiser

............................................

I samma anda som filmen "Bad Boys" som kom för en herrans massa år sedan rullar den här historien på om dom två poliserna Terry och Bob som inte bryr sig om någonting förutom sig själva,

dom struntar fullkomligt i lagen och andra människor.

Innan jag börjar att gnälla så ska jag säga det att samspelet mellan Alexander Skarsgård och Michael Peña är helt strålande och detta är behållningen i en annars ganska ojämn film.

Grejen är ju det att man inte riktigt vet på vilket ben man ska stå för i början av historien så är verkligen huvudpersonerna ett par riktiga svin som är väldigt svårt att ha några som helst sympatier för men sen efter ett tag så ändras allting och dom börjar att visa upp en helt annan sida och detta känns lite konstigt,

precis som om regissören fått dåligt samvete efter halva historien och känt sig tvungen att göra karaktärerna lite snällare.

Stundtals så är det dock riktigt roligt och det är fullt ös från början till slut.

The Blacklist - Säsong 4 (2016)

Elisabeth Keen fortsätter att leta i det förflutna efter hennes historia och om vem som egentligen är hennes far.

Reddington gör allt för att hålla ihop sin organisation som börjar krackelera samtidigt som han fortsätter att förse FBI med kriminella element.

Efter två lite ojämna säsonger med en del avsnitt som enbart kändes som transportsträckor så lyfter verkligen den här fjärde säsongen och dom sista 10 avsnitten är nog bland det intensivaste och spännande jag sett.

Stranger Things - Säsong 1 (2016)

En ung pojke försvinner spårlöst i den lilla staden Hawkins samtidigt som en mystisk flicka dyker upp i området.

När sheriffen på orten Jim Hopper tillsammans med mamman till den saknade pojken Joyce Byers börjar undersöka saken så leder spåren till ett mystiskt laboratorium beläget i skogen utanför stan och som drivs av den lika mystiska Dr Martin Brenner.

En enastående spännande och välgjord sci-fi, thriller i 8 delar med mycket bra skådespelare, speciellt Winona Ryder som är helt fantastisk som den desperata mamman Joyce Byers.

Historien utspelar sig ju på 80-talet och känslan av den eran är riktigt påtaglig i allting man ser och hör.

Musiken är såna där synthbaserade slingor som John Carpenter gjorde så bra i sina 70 och tidiga 80-tals produktioner och både Stephen King och Steven Spielbergs andar vilar tungt över hela serien.

Slutet innehöll ju en del frågetecken och det bäddar ju helt klart för en andra säsong.

Film: Death Race 2050 (2017)

Titel:  Death Race 2050

År:  2017

Genre:  Action

Land:  USA

Regi:  G.J. Echternkamp

Manus:  G.J. Echternkamp & Matt Yamashita

Foto:  Juan Durán

Musik:  Gunter Brown & Cindy Brown

Producent:  Roger Corman

Skådespelare:

Manu Bennett, Malcolm McDowell, Marci Miller, Burt Grinstead,

Folake Olowofoyeku, Anesa Ramsey, Yancy Butler, Charlie Farrell

..................................

Man kan ju gott säga att denna film är en nyinspelning av 1975-års "Death Race" men även en liten parodi på densamma.

Jorden är en överbefolkad plats år 2050 och för att komma tillrätta med det problemet och samtidigt roa befolkningen så anordnas varje år en biltävling genom USA där det inte enbart gäller att komma först till mål utan även att köra ihjäl så många människor som möjligt utmed vägen.

Det låter ju rätt korkat om man tror att en biltävling om året ska hjälpa till med att hålla vår planets befolkningsantal på rätt nivå men detta är en helt igenom korkad film så det passar väl kanske just här.

Om skådespelarna hade varit bra så hade filmen nog funkat hyfsat men nu när inte ens den forne så gode aktören Malcolm McDowell håller måttet så faller allting pladask.

Effekterna och omgivningarna är ju enastående billigt gjorda men det köper jag eftersom det ska vara en liten flirt med den sortens 70-tals produktioner men när det ska vara roligt så är det bara skrikigt pinsamt och när det ska vara häftig action så är det enbart patetiskt.

Näe, jag hittade bara en rolig detalj vad det gäller denna film och det var att producenten, den nu 81-årige Roger Corman är densamma som producerade föregångaren 1975.