The Hills have Eyes (1977)

 

https://www.imdb.com/video/vi2269035033/?playlistId=tt0077681&ref_=tt_ov_ov_vi

Storstadsfamiljen Carter är på väg genom Nevadaöknen med Kalifornien som mål.

Vid en risig bensinmack ute i ödemarken så blir dom varnade av den gamle föreståndaren Fred (John Steadman) för att avvika från huvudvägen eller som han säger: Därute finns inget annat än massa djur.

Pappan i familjen Big Bob (Russ Grieve) lyssnar dock inte på rådet utan tar en genväg vilket för med sig att han kör i diket med en trasig bakaxel som resultat.

Big Bob går tillbaka mot bensinmacken medan hans svärson Doug (Martin Speer) går åt andra hållet.

Vid husvagnen så väntar mamman Ethel (Virginia Vincent), den äldre dottern Lynne (Dee Wallace) med sitt lilla barn samt hennes två yngre syskon Bobby (Robert Houston) och Brenda (Susan Lanier) men det visar sig snart att dom inte är ensamma.

Den här filmen är skriven och regisserad av Wes Craven och har ju idag kultstatus när det kommer till skräckfilmer och har betytt en hel del för senare filmskapare men idag så är den mer intressant än bra. Den har inte riktigt åldrats nåt vidare.

Wes Craven fick idén till den här filmen av verkliga händelser i Skottlands högland för över hundra år sedan där en man vid namn Sawney Bean och hans familj överföll förbipasserande som dom rånade, mördade och sen åt upp.

Idén om en grupp vilda människor uppe i bergen är väl inte helt fel men slutresultatet håller inte riktigt idag, det är inte speciellt läskigt och dom där kannibalerna beter sig mest som klantiga pajaser än skrämmande mördare.

Kalabaliken i Bender av Olle Larsson (2025)

 

En av dom märkligaste händelserna i svensk historia är det som fått namnet Kalabaliken i Bender. Efter det katastrofala nederlaget vid Poltava 1709 så sökte Karl XII och kvarstoden av hans armé skydd i det Osmanska Riket.

Kungen och hans karoliner slog sig ner i staden Bender där han sen var kvar och styrde Sverige på distans i fyra år ända tills Sultanen fick nog och bestämde sig för att kasta ut honom med våld om så krävdes.

Den här boken inleds med slaget vid Poltava 1709 som blev början till slutet för Sverige som en stormakt i Europa. Vi får följa dom händelser i Bender som gav upphov till kalabaliken, hur Karl XII under falskt namn reste tillbaka mot Sverige, strider mot ryssar och danskar och hur han till slut stupade utanför den norska fästningen Fredriksten 1718.

Fascinerande intressant och där vi också får en historisk bakgrund till vår nationalrätt kåldolmar och hur vi lärde oss att dricka kaffe.

Dagsmeja av Bo R. Holmberg (1989)

 

Det sägs att tre personer alltid dör i ett svep i en liten by. Svenskamerikanen hade återvänt efter många år i USA, återvänt till Sverige för att dö. Det skulle dock ta ett antal år innan han gjorde detta och det berodde på henne, hon som lyste upp hans liv men också det lilla huset högst upp på kullen med den vidunderliga utsikten som förlängde hans liv.

Nu var han dock död och alla i byn visste att nu skulle snart två andra gå samma väg.

En enastående skildring av livet i en mindre by i Ångermanland. Under några somrar och vintrar får vi vara med om arbete, kärlek och åtrå, svek och trohet, liv och död. Det är ett antal fascinerande och intressanta karaktärer som författaren Bo R. Holmnerg målar upp med varma penseldrag.

Dramatiskt, kärleksfullt och roligt.

Annabelle Comes Home (2019)

 

https://www.imdb.com/video/vi1272953881/?playlistId=tt8350360&ref_=tt_ov_pr_ov_vi

Demonjägarna och det äkta paret Ed (Patrick Wilson) och Lorraine Warren (Vera Farmiga) har nu tagit hem dockan Annabelle och låst in henne i ett heligt förseglat glasskåp i det rum i sitt hus där dom samlat allsköns ondska från alla sina excorcistiska uppdrag.

En natt när Ed och Lorraine är borta och utreder ett fall så är deras dotter Judy (Mckenna Grace) hemma med sin barnvakt Mary Ellen (Madison Iseman).

Mary Ellens bästa vän Daniela (Katie Sarife) kommer på besök mest för att hon är nyfiken på alla rykten om familjen Warren men också för att hon mer än någonting annat skulle vilja få kontakt med sin döda far som tidigare gått bort i en bilolycka som hon anser sig vara skyldig till eftersom det var hon som satt bakom ratten.

Danielas nyfikenhet tar över när hon hittar nyckeln till det låsta rummet och väl därnere så råkar hon öppna dörren till det skåp där Annabelle sitter på sin stol vilket för med sig att ondskan släpps lös igen.

Det här är den tredje filmen om och med dockan Annabelle som ju också ingår i The Conjuring-serien.

Jag tycker att den här filmen som regisserats av Gary Dauberman levererar bra, det är rätt läskigt trots att det är förutsägbart och att den innehåller en hel del gamla skräckfilmsklichéer.

Dom tre tjejerna i dom bärande rollerna är riktigt bra och så finns det en del lite komiska inslag också som Mary Ellens pojkvän Bob (Michael Cimino) står för.

Ed och Lorraine är ju bara med i början och i slutet, det här är Judy, Mary Ellen och Daniela's film där dom inser att dom själva måste ta hand om ondskan om dom ska överleva natten.

Det svagaste i den här filmen är väl historien men regin är säker och fotot av Michael Burgess väldigt bra och så är det som sagt till och från riktigt otäckt och det är väl själva meningen med en skräckfilm ändå.

Ostindiska Kompanierna av Dick Harrison (2026)

 

På 1600-talet så gav sig européerna ut i världen på allvar och sökte lyckan längs Indiska Oceanens kuster. Konkurrensen var stenhård och faror fanns i överflöd av bland annat sjörövare, giriga furstar och krigiska stammar. Tropiska sjukdomar kunde också slå ut hela besättningar och gjorde resorna riskfyllda och oförutsägbara.

För att överleva så grundade britter, nederländare, fransmän, danskar, svenskar och österrikare egna handelskompanier på plats som blev trygga baser för köpmännen.

Dessa ostindiska kompanier förenade privata intressen med statens ambitioner och lade grunden för en helt ny typ av handel.

Dick Harrison har skrivit en dramatisk och spännande bok om de mytomspunna ostindiska kompanierna, om britterna och nederländernas koloniala framgångar och danskarnas och svenskarnas kamp om att få ta del av världshaven och förverkliga dom där drömmarna om äventyr, lyx och exotiska varor men också om den brutala grymhet som följde i handelsmännens spår och som skulle förändra livet för dom människor dom kom i kontakt med.

An Inspector Calls (2015)

 

https://youtu.be/QcWAQyU-0NE?si=4zxdEYFw-8iFDPLQ

Året är 1912 i England. 

Den mäktiga familjen Birling har samlats för middag med fadern och företagsledaren Arthur (Ken Stott), modern Sybil (Miranda Richardson), sonen Eric (Finn Cole) och så dottern Sheila (Chloe Pirrie) med sin fästman Gerald Croft (Kyle Soller).

Precis när sällskapet har ätit klart och ska förflytta sig till salongen så ringer det på dörren.

En man kommer in och presenterar sig som poliskommissarie Goole (David Thewlis). Han berättar att en ung kvinna vid namn Eva Smith (Sophie Rundle) precis avlidit på ett sjukhus i staden efter att ha tagit sitt liv och han vill nu ställa ett par frågor om detta eftersom det rör familjen Birling.

Det märks att detta är en filmversion av en pjäs för detta är verkligen filmad teater. Skådespelarna med David Thewlis i spetsen som den mystiske poliskommissarien är enastående bra och historien är otroligt dramatisk och spännande trots avsaknad av action eller våld, en historia med mängder av skarpa svängar och skruvar och som avslutas som en spökberöttelse i sann Charles Dickens-anda.

Filmen har regisserats av Aisling Walsh och bygger på en pjäs av J.B. Priestley.

Superman and The Mole-Men (1951)

 

https://www.imdb.com/video/vi2836644633/?playlistId=tt0044091&ref_=tt_ov_pr_ov_vi

Redan i titeln på den här filmen som ju är Superman "and" The Mole-Men och inte Superman "vs" The Mole-Men så kan man ana att dom där varelserna som det handlar kanske inte är busarna i historien.

I den lilla staden Silsby så håller företaget National Oil Co. till och dom har där världens djupaste oljekälla som går flera mil ner under jordens yta.

Journalisterna Clark Kent (George Reeves) och Lois Lane (Phyllis Coates) kommer till Silsby för att göra ett reportage bara för att få höra av förmannen på plats Bill Corrigan (Walter Reed) att borrningen har lagts ner men han vill inte ge någon förklaring utan hänvisar till hemligstämplade uppgifter.

Clark Kent som vi ju också känner som Superman och Lois Lane stannar dock kvar och tar in på stadens hotell samtidigt som några underliga varelser kommer upp ur marken och börjar undersöka omgivningen.

När Clark Kent och Lois Lane senare åker ut till oljeföretaget igen så finner dom väktaren på platsen Pop Shannon (J. Farrell MacDonald) död.

Nu kräver Clark att Corrigan berättar vad han vet och han får då höra att dom borrat sig ner till ett stort hålrum i jordens inre där det verkar finnas liv av något slag.

Sheriffen (Stanley Andrews) tror först inte på allt detta men när ryktet om monster från underjorden sprider sig i stan så beväpnar sig den våldsamma Luke Benson (Jeff Corey) och han får snabbt med sig en grupp som inte tvekar att skjuta mot allt okänt som rör sig i området.

Superman måste nu ta tag i detta innan det går för långt.

Jag tycker att det här är en ganska kul film men som kanske är mest underhållande för att man inte kan låta bli att jämföra med dagens superhjältefilmer med alla dessa fantastiska effekter och dessutom vältränade skådespelare och inte som här en George Reeves med en dräkt som hänger lite löst här och där.

Ämnet här är väl ändå lite aktuellt med den här rädslan många människor (kanske mest på mindre ställen utanför storstäderna) har för det okända och där det är lättast att ta till våld när istället för att försöka förstå och lära.

Skådespelarna tycker jag är rätt bra men dom här varelserna är ju inte läskiga på något sätt utan ser mera ut som ett gäng Ipren-Mannen som springer omkring och vad befolkningen blir så rädda för förstår jag inte.

Filmen är regisserad av Lee Sholem, manuset har skrivits av Robert Maxwell och Whitney Ellsworth, kameraarbetet gjorts av Clark Ramsey och specialeffekterna står Ray Mercer för.