The Hills Have Eyes - Part 2 (1984)

 

https://www.imdb.com/video/vi2476000025/?playlistId=tt0089274&ref_=tt_ov_pr_ov_vi

Ett team av motocrossåkare är på väg ut i Nevadaöknen för en tävling men eftersom dom är sena så beslutar dom sig för att lämna huvudleden och ta en genväg. Givetvis så får dom bensinstopp strax vid en till synes övergiven gård där dom då genast försöker hitta bränsle.

Plötsligt så upptäcker dom att en av motorcyklarna har försvunnit och inser då också att dom inte är ensamma på platsen.

Det här är verkligen en usel film som regissören och manusförfattaren Wes Craven efteråt ångrade att han ens färdigställde. Efter att halva filmen var inspelad så hade Craven istället koncentrationen på en annan film, nämligen Terror på Elm Street och hade då beslutat att sluta med den påbörjade The Hills Have Eyes men när Elm Street blev en jättesuccé så ville filmbolaget att han också skulle göra klart The Hills. 

Motvilligt så fortsatte Craven men helt utan intresse och han använde till och med en del scener från den första The Hills Have Eyes bara för att åtminstone få ihop 85 minuter film.

Det märks att Wes Craven inte hade den minsta lust att göra denna film, manuset är uselt och skådespelarna riktigt dåliga och det enda som är rätt bra är musiken av Harry Manfredini som ju var en väl anlitad filmkompositör på 80-talet.

Palmemordet: De Tio Spåren av Erik Magnusson (2026)

 

Den 28 februari 1986 så skakas Sverige av en händelse som ska traumatisera vårt land och dess befolkning i decennier framöver: Mordet på Statsminister Olof Palme. Den största polisutredningen i vårt lands historia satte igång bara några timmar efter mordet och än idag har vi inte fått klarhet i vad som egentligen låg bakom mordet och vem som höll i vapnet.

33-åringen, christer pettersson, palestinska abu nidal, pkk, sydafrikansk säkerhetstjänst och Skandia-mannen är några av dom spår som tas upp här och berättas i en form som om varje spår verkligen skulle ha utfört dådet.

Fascinerande dramatiskt och spännande.

Greenland 2: Migration (2026)

 

https://www.imdb.com/video/vi2946943769/?playlistId=tt14850054&ref_=tt_ov_pr_ov_vi

Fem år efter att kometen Clarke ödelagt större delen av civilisationen så är livet på Jorden för dom som överlevt allt annat än enkelt. Planeten drabbas hela tiden av jordbävningar, elektromagnetiska stormar, tsunamin och stora delar av ytan är dessutom radioaktiv.

John (Gerard Butler) och Allison Garrity (Morena Baccarin) med sonen Nathan (Roman Griffin Davis) som vi fick följa i den första filmen bor i en underjordisk bunker på Grönland med en grupp andra överlevande där Allison tillhör ledningsgruppen och John underhållsavdelningen.

Tyvärr hinner vi kanppt med att bekanta oss med livet på Grönland innan en kraftig jordbävning raserar hela byggnaden och dom som klarar sig ut måste ta sig till närmsta strand där det finns livbåtar. Det finns givetvis inte plats för alla på båtarna och desperata människor har inga problem med att kliva över och på varandra för att rädda sig själva. Familjen Garrity lyckas komma ombord på en båt och några dagar senare så har dom nått England och efter vissa problem själva London där dom möter upp Mackenzie Matthews (Sophie Thompson) som dom känner sen tidigare.

Dr. Casey Amina (Amber Rose Revah) som också reser med Garrity's har en idé om att man ska ta sig till kometens nedslagsplats som ska finnas i Frankrike för att hon vet att vid en sådan hetta som blir vid ett kometnedslag så brukar livet spira ganska fort och börja om på nytt i kratern där det då kan finnas ren luft att andas, vatten och möjligheter för odling.

Dom träffar Obi (Ken Nwosu) som går med på att skjutsa gruppen till Dover men på vägen dit så dödas Obi av störtande kometfragment och Amina blir ihjälskjuten av rövare. Familjen lyckas ändå ta sig till den engelska kanalen som numera är helt tom på vatten och här kommer nu filmens mest spännande moment när dom behöver ta sig över en djup ravin där det tidigare varit havsbotten för det ska ju självklart bli en jordbävning också medan dom hänger och klänger i rep och stegar. Massor med folk störtar ned i djupet medan Garrity något svettiga tar sig upp på andra sidan där dom strax stöter på fransmannen Denis Laurent (William Abadie) som lovar att hjälpa dom vidare om dom tar med sig hans dotter Camille (Nelia Valery) till kratern för att hon ska få börja ett nytt liv.

Det känns som att själva temat här är att livet på vår planet skulle behöva råka ut för en global katastrof för att det ska kunna få blomstra och börja om på nytt. Sen så är det också den här envisheten och omsorgen om sin familj som John Garrity bär på, han har lovat att ta sin familj till kratern kosta vad det kosta vill och att det kostar får ju både han och vi tittare lära oss.

Den här filmen som regisserats av Ric Roman Waugh skulle kunna vara en serie för jag tycker att filmen känns lite för upphackad, jag skulle vilja ha lite mer kött på benen. Det går lite för fort och den här familjen som vi får följa tar sig lite väl enkelt mot sitt mål som om dom vore dom enda överlevande och där människor vart dom än kommer bara väntar på att få hjälpa till.

Skådespelarna är riktigt bra, regin stadig och säker och fotot av Martin Ahlgren är apokalyptiskt vackert. Det är dramatiskt och spännande underhållning där man också får en och annan tår i ögonvrån vid några tillfällen men som sagt, allting känns lite för enkelt. 

Café (2011)

 

https://www.imdb.com/video/vi205371929/?playlistId=tt1436572&ref_=tt_ov_pr_ov_vi

Regissören och manusförfattaren Marc Erlbaum har här försökt att pussla ihop någon form av vardagsrealism som utspelar sig på ett litet lokalt café där kaffe i olika varianter serveras av Todd (Daniel Eric Gold) och Claire (Jennifer Love Hewitt) och där allsköns människor samlas som poliser, socialarbetare, droghandlare och författare samt datanörden Craig (Hubbel Palmer) som till och från ser cafét förvandlas till en fantasivärld som styrs av den mystiska Elly (Madeline Carroll).

Jag vet inte riktigt vad som var meningen med denna underliga blandning av vardagsdrama och fantasy och det verkar inte skådespelarna heller veta för dom ser ganska vilsna ut och får nästan varje scen att bli till en gäspning.

Stelt, tråkigt och konstigt.

Varulvens År av Stephen King (1983)

 

Original titel: Cycle of The Werewolf

Under ett år i delstaten Maine så dödas människor en efter en varje gång det är fullmåne och det slumpar sig också så att varje fullmåne infinner sig på speciella dagar såsom Alla Hjärtans Dag, Fjärde juli, Nyårsafton etc etc.

En bok av Stephen King som försvunnit lite bland alla dom böcker han skrivit och det är lite synd för det är en lättläst och underhållande skräckhistoria om en varulv som härjar i en mindre stad i Maine och där man som läsare genast börjar fundera vem av alla invånare som förvandlas till en människomördare vid varje fullmåne.

En detalj som verkligen höjer historien och skiljer ut den från vanliga böcker är att den illustrerats av den kända serietecknaren och konsnären Bernie Wrightson.

The Killer's Game (2024)

 

https://www.imdb.com/video/vi778880537/?playlistId=tt0327785&ref_=tt_ov_pr_ov_vi

Inledningen av den här filmen som regisserats av J.J. Perry är riktigt lovande när vi får följa yrkesmördaren Joe Flood (Dave Bautista) ta livet av en mäktig gangster mitt under en balettföreställning i Budapest. Det är snyggt och elegant och som tittare så får man lite vibbar från både Mission Impossible och Jason Bourne. Efter att en av den nu döde gangsterns livvakter skjutits ihjäl på scenen och panik utbryter så räddar Flood huvudrollsinnehavaren Maizie Arnaud (Sofia Boutella) från att bli nedtrampad och där uppstår då givetvis kärlek, kanske inte direkt men man fattar ju att det kommer att bli dessa två till slut.

Flood lider av huvudvärk och dubbelseende till och från och efter att ha varit på en läkarundersökning så får han veta att han lider av en obotlig hjärnsjukdom och att han antagligen bara har tre månader kvar att leva.

Vid den här tiden så har han och Maizie inlett ett förhållande och Flood tar nu det drastiska beslutet att lägga ut ett kontrakt på sig själv så att Maizie ska kunna få ut hans livförsäkring. Han pratar med sin arbetsgivare och bästa vän Zvi Rabinowitz som spelas av Ben Kingsley men han vägrar givetvis och då blir det istället den iskalla Antoinette (Pom Klementieff) som efter att ha fått 2 miljoner dollar lovar att hon ska skicka allsköns mördare efter honom och se till att han lämnar jordens yta snabbt och snyggt inom 24 timmar.

Maizie vet fortfarande inte vad Flood har för yrke och heller ingenting om hans sjukdom och blir givetvis bestört när han helt plötsligt gör slut utan någon som helst förklaring.

Hela historien tar dock en galen vändning. I samma veva som dom bästa yrkesmördarna i Europa vässar sina knivar och laddar sina vapen för att ta hand om Flood så ringer hans läkare med informationen att labbet gjort det oförlåtliga misstaget att blanda ihop provresultaten och att Flood inte lider av någon obotlig sjukdom utan att hans huvudvärk och dubbelseende helt enkelt beror på att han behöver glasögon.

Han försöker nu upphäva kontraktet på sig själv vilket givetvis är för sent så nu gäller det att försöka överleva så gott det bara går.

 

I och med den här svängningen i historien så går det tyvärr utför för hela filmen för nu blir det bara skrikigt och gapigt. Visst är det väl till och från en del coola scener när det skjuts, slåss, knivhuggs, sprängs, jagas, blod sprutar i kaskader och kroppsdelar flyger och far men David Bautista är ju inte så pass bra skådespelare att han kan hålla ihop allting och det är inte dom andra aktörerna runtomkring honom heller förutom då Ben Kingsley men hans medverkan räcker inte.

Regissören Perry och manusförfattarna Rand Ravich och James Coyne har dock stoppat in en liten komisk detalj i form av Antoinette's brorson Money (George Somner) som inget hellre vill än att bli en cool gangster men visar sig vara en pajas utan dess like men en karaktär som ändå höjer filmens underhållningsvärde något.

Jag kom på mig själv att gäspa på slutet och det är väl inget gott betyg.

The Hills have Eyes (1977)

 

https://www.imdb.com/video/vi2269035033/?playlistId=tt0077681&ref_=tt_ov_ov_vi

Storstadsfamiljen Carter är på väg genom Nevadaöknen med Kalifornien som mål.

Vid en risig bensinmack ute i ödemarken så blir dom varnade av den gamle föreståndaren Fred (John Steadman) för att avvika från huvudvägen eller som han säger: Därute finns inget annat än massa djur.

Pappan i familjen Big Bob (Russ Grieve) lyssnar dock inte på rådet utan tar en genväg vilket för med sig att han kör i diket med en trasig bakaxel som resultat.

Big Bob går tillbaka mot bensinmacken medan hans svärson Doug (Martin Speer) går åt andra hållet.

Vid husvagnen så väntar mamman Ethel (Virginia Vincent), den äldre dottern Lynne (Dee Wallace) med sitt lilla barn samt hennes två yngre syskon Bobby (Robert Houston) och Brenda (Susan Lanier) men det visar sig snart att dom inte är ensamma.

Den här filmen är skriven och regisserad av Wes Craven och har ju idag kultstatus när det kommer till skräckfilmer och har betytt en hel del för senare filmskapare men idag så är den mer intressant än bra. Den har inte riktigt åldrats nåt vidare.

Wes Craven fick idén till den här filmen av verkliga händelser i Skottlands högland för över hundra år sedan där en man vid namn Sawney Bean och hans familj överföll förbipasserande som dom rånade, mördade och sen åt upp.

Idén om en grupp vilda människor uppe i bergen är väl inte helt fel men slutresultatet håller inte riktigt idag, det är inte speciellt läskigt och dom där kannibalerna beter sig mest som klantiga pajaser än skrämmande mördare.