Fem år efter att kometen Clarke ödelagt större delen av civilisationen så är livet på Jorden för dom som överlevt allt annat än enkelt. Planeten drabbas hela tiden av jordbävningar, elektromagnetiska stormar, tsunamin och stora delar av ytan är dessutom radioaktiv.
John (Gerard Butler) och Allison Garrity (Morena Baccarin) med sonen Nathan (Roman Griffin Davis) som vi fick följa i den första filmen bor i en underjordisk bunker på Grönland med en grupp andra överlevande där Allison tillhör ledningsgruppen och John underhållsavdelningen.
Tyvärr hinner vi kanppt med att bekanta oss med livet på Grönland innan en kraftig jordbävning raserar hela byggnaden och dom som klarar sig ut måste ta sig till närmsta strand där det finns livbåtar. Det finns givetvis inte plats för alla på båtarna och desperata människor har inga problem med att kliva över och på varandra för att rädda sig själva. Familjen Garrity lyckas komma ombord på en båt och några dagar senare så har dom nått England och efter vissa problem själva London där dom möter upp Mackenzie Matthews (Sophie Thompson) som dom känner sen tidigare.
Dr. Casey Amina (Amber Rose Revah) som också reser med Garrity's har en idé om att man ska ta sig till kometens nedslagsplats som ska finnas i Frankrike för att hon vet att vid en sådan hetta som blir vid ett kometnedslag så brukar livet spira ganska fort och börja om på nytt i kratern där det då kan finnas ren luft att andas, vatten och möjligheter för odling.
Dom träffar Obi (Ken Nwosu) som går med på att skjutsa gruppen till Dover men på vägen dit så dödas Obi av störtande kometfragment och Amina blir ihjälskjuten av rövare. Familjen lyckas ändå ta sig till den engelska kanalen som numera är helt tom på vatten och här kommer nu filmens mest spännande moment när dom behöver ta sig över en djup ravin där det tidigare varit havsbotten för det ska ju självklart bli en jordbävning också medan dom hänger och klänger i rep och stegar. Massor med folk störtar ned i djupet medan Garrity något svettiga tar sig upp på andra sidan där dom strax stöter på fransmannen Denis Laurent (William Abadie) som lovar att hjälpa dom vidare om dom tar med sig hans dotter Camille (Nelia Valery) till kratern för att hon ska få börja ett nytt liv.
Det känns som att själva temat här är att livet på vår planet skulle behöva råka ut för en global katastrof för att det ska kunna få blomstra och börja om på nytt. Sen så är det också den här envisheten och omsorgen om sin familj som John Garrity bär på, han har lovat att ta sin familj till kratern kosta vad det kosta vill och att det kostar får ju både han och vi tittare lära oss.
Den här filmen som regisserats av Ric Roman Waugh skulle kunna vara en serie för jag tycker att filmen känns lite för upphackad, jag skulle vilja ha lite mer kött på benen. Det går lite för fort och den här familjen som vi får följa tar sig lite väl enkelt mot sitt mål som om dom vore dom enda överlevande och där människor vart dom än kommer bara väntar på att få hjälpa till.
Skådespelarna är riktigt bra, regin stadig och säker och fotot av Martin Ahlgren är apokalyptiskt vackert. Det är dramatiskt och spännande underhållning där man också får en och annan tår i ögonvrån vid några tillfällen men som sagt, allting känns lite för enkelt.
