Obituary - Säsong 2 (2025)

 

https://youtu.be/lom4l2IeIGA?si=T-zY9qQKSASwx3JS

Regi: Rachel Carey & Gary Shore

Manus: Ray Lawlor

Foto: J.J. Rolfe

Musik: Steve Lynch

Scenografi: Louise Matthews

Producent: Gemma O'Shaughnessy

Det har nu gått en månad sen skribenten Elvira Clancy's (Siobhán Cullen) far dog och hon verkar nästan vara den som sörjer minst i stan. Hennes lust att döda börjar mer och mer sträcka sig utanför jobbet och begäret ökar än mer när hon får den unga påfrestande ambitiösa Ruby Conroy (Aisling Reid) som kollega på tidningen.

Elvira beslutar sig för att mörda Ruby men när hon väl ska utföra dådet så hinner någon okänd gärningsperson före.

Kilraven Chronicles nya chefredaktör Vivienne Birch (Máiréad Tyres) ger Elvira i uppdrag att lösa mordet, klarar hon av detta innan polisen så ska hon bli befordrad men lyckas hon inte så blir det sparken.

Samtidigt så gör journalisten och Elviras sambo Emerson (Ronan Raftery) bokstavligen allt för att lyckas i sitt värv och kunna lämna den gudsförgätna hålan dom bor i och när han nu ansvarar för tidningens politiska del så lägger han nu ner hela sin själ i att försöka påverka det lokala valet.

Allt detta samtidigt som den förre chefredaktören Hughie Burns (David Ganly) som sitter inlåst för mord får hjälp av Emerson att bevisa sin oskuld och säger sig nu veta vem som är den riktige mördaren.

Ett Fynd att Dö För av Anders De La Motte & Måns Nilsson (2022)

 

I dagens värld av kriminalhistorier fyllda av brutalitet, sex och bloddrypande död så är det ganska skönt och behagligt att luta sig tillbaka och läsa berättelser i gammal engelsk deckartradition med intressanta karaktärer i idylliskt lantlig miljö.

I den här andra delen i serien Mord på Österlen så har kriminakommissarien från Stockholm, Peter Vinston fått sin sjukskrivning förlängd vilket gjort att han stannat kvar i den lilla stugan på Österlen som han lånat av sin exfru Christina och hennes nye man Poppe som själva bor tillsammans med Vinstons dotter Amanda på Gärsnäs Slott i närheten.

Under ett besök på Degerberga Marknad så hittas en i trakten ökänd antikhandlare död. Till en början så ser det ut som ett knivmord och en misstänkt plockas snabbt in av Tove Esping på Simrishamnspolisen men Vinston är inte säker på detta och snart så har den misstänkte släppts när nya bevis kommer fram i ljuset till Espings förtret eftersom hon var säker på att hon nu löst fallet.

Tove Esping tvingas nu ännu en gång mot sin vilja samarbeta med den, vad hon tycker snobbiga och arroganta polisen från Stockholm och nu måste dom börja om från början med ett fall där en liten kinesisk skål har huvudrollen.

Klurig historia med ett antal karaktärer som på ett eller annat sätt tvingas avslöja en del skelett i sina garderober och där en av dom är en mördare som är beredd att gå över flera lik för att nå sitt mål.

Spännande, dramatiskt och riktigt bra skrivet.

Terminal (2018)

 

https://youtu.be/DqxwbnlKux4?si=Lvjp5vHuL8Fe50CK

Regi: Vaughn Stein

Manus: Vaughn Stein

Foto: Christopher Ross

Musik: Tony Clarke & Rupert Gregson-Williams

Scenografi: Richard Bullock & Zoltán Frank

Kostym: Julian Day

Producent: Tom Ackerley, David Barron, Arianne Fraser, Molly Hassell,

Teun Hilte, Josey McNamara & Margot Robbie

Under en natt i och runtomkring en tågterminal så korsas flera olika människors öden med varandra. Den av sjukdom döende engelskaläraren Bill (Simon Pegg) samt lönnmördarna Alf (Max Irons) och Vince (Dexter Fletcher) samlas allihopa på det nattöppna fiket där en ung vacker blondin (Margot Robbie) med iskall giftig tunga serverar gästerna samtidigt som den haltande lokalvårdaren eller Nattförmannen som han kallar sig själv, Clinton (Mike Myers) rör sig in och ut ur skuggorna i Terminalen med sin städvagn. 

Det läggs ut en samling neonfärgade pusselbitar i början av den här historien som inte verkar passa in i varandra över huvudtaget men som sakta men säkert fäster i varandra på det nattöppna fiket som är en central punkt i denna film och där alla inblandade verkar ha en relation till den man som kallar sig Clinton och som bara hör av sig per telefon.

Det här dramat med hämnd som en grund och som nästan känns som en pjäs lutar sig nästan enbart på skådespeleriet eftersom själva historien inte riktigt håller men skådespelarna är så pass bra att det ändå blir intressant. När och var denna historia utspelar sig får vi aldrig veta men det känns som om man befinner sig i en febrig noirliknande 80-tals dröm där tidlösa människor rör sig i sterila miljöer där neon står för den enda värmen.

Intressant och spännande film men som förlorar en hel del på den detaljrika förklaringen som presenteras på slutet där vi som tittare då aldrig får chansen att fundera lite själva vilket nog skulle ha varit bra här.

Seven (1995)

 

https://youtu.be/znmZoVkCjpI?si=-zBrhOYVnWtKRZZK

Regi: David Fincher

Manus: Andrew Kevin Walker

Foto: Darius Khondji

Musik: Howard Shore

Scenografi: Arthur Max & Clay A. Griffith

Producent: Phyllis Carlyle & Arnold Kopelson

I en regnigt grå och mörk stad så får den äldre kommissarie Somerset (Morgan Freeman) som om en vecka tänker pensionera sig ta hand om den nyinflyttade Mills (Brad Pitt) som precis flyttat in med sin fru Tracy (Gwyneth Paltrow).

Redan första dagen tillsammans så får dom ett bisarrt fall att jobba med som ska visa sig bli början på en svart demonisk resa in i människans själsligt brutalaste vrår och som inte kommer att avslutas ens när det är avslutat.

En helt igenom fantastisk makaber thriller där det är Morgan Freeman och Brad Pitt som på ett enastående sätt håller upp hela berätteslen fram till den punkt då en liten man (Kevin Spacey) kommer in på polisstationen och med händerna i vädret och förändrar allting.

Det är både ett psykiskt och fysiskt mörker genom hela filmen, det verkar inte som om elektriciteten i stan är något som prioriteras och så regnar det egentligen konstant ända tills slutet då solen helt plötsligt lyser från en klar himmel men där då mörkret visar sig på annat sätt.

En av dom absolut bästa kriminalfilmer som gjorts.

Döden går på Visning av Anders De La Motte & Måns Nilsson (2021)

 

Gammal klassisk engelsk deckartradition ligger som ett färgglatt lapptäcke över denna berättelse av Anders De La Motte och Måns Nilsson där den rutinerade stockholmskriminalaren Peter Vinston precis har blivit sjukskriven från sin tjänst i storstaden och då tagit sig ner till Österlen där han tänker slå två flugor i en smäll, rehabilitera sig och umgås med sin dotter Amanda som bor där med Vinstons exfru Christina och hennes nya man Poppe Löwenhjem i ett magnifikt slott.

Vinston hinner knappt installera sig i den stuga på slottets ägor som han fått låna innan det sker ett bisarrt dödsfall i närområdet.

Den kända mäklaren och entrepenören Jessie Anderson hittas spetsad på en staty i sitt hem och här får den lokala kommissarien Tove Esping äntligen chansen till något annat än felparkerade bilar att ta hand om.

Det som först ser ut som en olycka verkar kunna vara ett mord och polischefen i Simrishamn LG Olofsson vill gärna ha lite hjälp när han får veta att Peter Vinston råkar befinna sig i regionen vilket inte Esping är så förtjust i.

Trevlig och behagligt spännande läsning, en klurig historia med ett antal intressanta karaktärer där det finns många som slåss om förstaplatsen som den mest misstänkta mördaren. Det här är den första delen i en serie kallad Morden på Österlen.

Robert Duvall (1931-2026)

 

Robert Duvall föddes 5 januari 1931 i San Diego, Kalifornien. Han kom till New York i början av 50-talet för att studera skådespeleri på Neighborhood Playhouse School of The Theatre där han snabbt blev god vän med Dustin Hoffman & Gene Hackman. Genombrottet kom 1962 i filmen To Kill a Mockinbird och efter den som blev han snabbt etablerad som en av dom mest respekterade karaktärsskådespelarna. Några av hans mest berömda roller gjorde han i filmerna Gudfadern, Gudfadern II och Apocalypse Now och under sin karriär så blev Duvall nominerad flera gånger för både Oscars och Golden Globe och vann en Oscar för sin karaktär Överstelöjtnant Kilgore i Apocalypse Now.

Boneyard Killings (2024)

 

https://youtu.be/GS5OoPsRkKs?si=1L_YLD1-hg8rmhmr

Regi: Asif Akbar

Manus: Asif Akbar, Hank Byrd, Vincent E. McDaniel & Koji Steven Sakai

Foto: Joshua Reis

Musik: Andrew Morgan Smith

Scenografi: Chad Quick

Producent: Asif Akbar, Colin Bates, Marc Danon,

Roy Scott MacFarland, Vincent E. McDaniel & Tamas Nadas

Regissören och manusförfattaren Asif Akbar har använt sig av verkliga händelser till grund för denna film där FBI:s profilerare Petrovick (Mel Gibson) kommer ner till Albuquerque, New Mexico där 11 kroppar hittats nedgrävda på ett och samma område. Kvarlevorna identifieras som latinamerikanska prostituerade som mördats och grävts ner fyra till åtta år tidigare. Polischef Carter (50 Cent) och hans kommissarier Ortega (Brian Van Holt) och Young (Nora Zehetner) har ett par misstänkta bland annat inom den egna kåren men bevis saknas.

Man får för sig att Mel Gibson ska ha en huvudroll här men så är inte fallet och faktum är att hans karaktär egentligen inte tillför någonting av vikt för historien och även om dom andra poliserna, speciellt då Ortega syns mest så är dom alltför dåliga för att lyfta den här filmen.

Regin är kass, det finns ingen spänning överhuvudtaget och filmen som skulle vara någon form av respektfullt minne för offren är bara dramatiskt ointressant.

Ganska meningslöst faktiskt.