I den andra säsongen så sitter Björn (Ulrich Thomsen) nu inspärrad, dömd för mordet på rättsläkaren Frank. Hans exfru Susanne (Trine Dyrholm) som fortfarande sörjer deras gemensamma dotter Christinas död återupptar sitt arbete som psykolog för att på något sätt komma tillbaka till vardagen.
Hon tar emot en klient som kallar sig John (Olaf Johannessen) som säger sig vara där för att sluta röka men som under hypnos erkänner att han dödat flera kvinnor och ska döda igen.
Efter sessionen så försvinner han spårlöst och när polisen inte verkar tro på Susannes berättelse så börjar hon själv undersöka saken och hittar ganska snabbt trådar som leder tillbaka till hennes dotters död och nu börjar hon så sakteliga fundera på om inte Björn hade rätt i hans teori om att dottern blev mördad.
Efter alla intriger och vändningar i den första säsongen så skruvas allting till ett par varv till här. Skådespelarna är enastående bra och historien riktigt välskriven och förutom ett par lite för långa scener som får tempot att saktas ner lite för mycket så är detta riktigt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar