Att August Strindberg inte var förtjust i Karl XII är ju ingen hemlighet och hans teaterpjäs från 1901 innehåller en hel del svidande kritik mot den forne konungen.
I det här dramat från 1974 så har regissören Keve Hjelm tonat ner kritiken mot kungen lite grann även om den hela tiden finns där i bakgrunden.
Det folkliga missnöjet mot honom presenteras i form av en vanlig man gestaltad mycket bra av Nils Ahlrot som obemärkt tar sig in i kungens rum i Lund där han efter 15 år utomlands befinner sig och som då på kungens sängkant spyr galla över honom och hans gärningar.
Annars så beskrivs Karl XII här som en rätt nyfiken och hörsam person som vill veta vad folk tycker om honom och vad som sägs på gator och torg men som ju i och för sig lika gärna vara misstänksamhet.
Intressant och dramatisk version är det med mycket bra skådespelare där Jarl Kulle som Karl XII växer från att i hans första scen verka vara en tyst, nästan rädd människa till en stor och stark ledare på slutet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar