Efter dom fruktansvärda händelserna i staden Haddonfield bor nu Laurie Strode hos Sheriffen Lee Bracket och hans dotter Annie.
Hon kämpar varje minut, vaken som sovande med mardrömmar om hennes bror Michael Myers vars kropp inte hittades efter att han försvunnit under transporten till bårhuset.
Den här uppföljaren av regissören Rob Zombie kör igång direkt efter hans förra film Halloween från 2007 men där den följde originalet från 1978 hyfsat bra så har han här i del II egentligen gjort filmen baserat på en helt ny historia långt ifrån del II från 1981.
Eftersom man tror att den mest ska utspela sig i sjukhusmiljö så blir man efter en stund lite konfunderad men när det släpper så är detta väldigt bra.
Det är våldsamt tungt och rått, det är som att sitta inuti en av Cozy Powells baskaggar i 1 timma och 45 minuter
Påfrestande både psykiskt och fysiskt.
I den förra filmen av Zombie så tog det en stund att acceptera Myers som en långhårig hippie i vårdutstyrsel men här med lika långt skägg som hår så köpte jag detta direkt och han blev ju inte mildare när han satte på sig den klassiska masken direkt.
Filmen är ju i första hand en kamp mellan Myers och hans syster Laurie, alla som Myers dödar är bara små hinder för honom på vägen till systern men det är också en en psykologisk kamp mellan Sheriffen Lee Bracket som enastående spelas av Brad Dourif och Doktor Loomis (Malcolm McDowell) som ju försöker tjäna pengar på Myers och hans offer genom böcker och TV-shower.
Tung regi av Rob Zombie, bra foto av Brandon Trost och psykologisk påfrestande musik av Tyler Bates.
Det är våldsamt, otäckt brutalt och riktigt jädrans bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar