Det är en brutal värld som Jens Lapidus här bjuder oss in i men inte på något sätt orealistisk. Varje dag när vi öppnar morgontidningen eller tittar på TV-nyheterna så blir vi medvetna om att allt han här skriver om tyvärr är en del av samhället idag.
Teddy håller sakta men säkert på med att bygga upp ett förlorat imperium men har inte bara polisen att hålla koll på utan även nya unga och brutala män som vill ta över. Han kämpar också för att få umgås så mycket som möjligt med sin son vars mor Emelie hittat en del oklarheter angående Teddys mors död några år tidigare som hon börjat att rota i vilket kommer visa sig inte är helt ofarligt.
Max som sitter på ungdomsvårdsanstalt för mordet på Teddys systerson rymmer och Teddy måste nu besluta sig för vad han ska göra med pojken.
Det är enastående berättat och tragiskt eftersom man vet att detta händer runtomkring oss hela tiden. Enormt rika människor som slänger miljoner omkring sig samtidigt som gängkriminaliteten bara ökar och nästlar sig in högt upp i rättsväsendet bland advokater, politiker och poliser. Det blir också extra realistiskt när man vet vilken kunskap Lapidus har om rättssystemet i vårt land och det är också en del till att det är en ganska obehaglig läsning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar