Blodet sprutar i kaskader innan ens förtexterna rullat förbi och efter bara någon minut av filmen så har skådespelarensemblen decimerats ordentligt.
Några stycken överlevande med akutläkaren Sonia (Héléne de Fougerolles) i spetsen söker skydd i ett övergivet sjukhus där dom via en radioanläggning försöker få kontakt med NOE-basen, en militär anläggning där dom hört att det ska finnas hjälp mot denna fasansfulla smitta samtidigt som dom hotas av mängder med vrålande mutanter i skogarna runtomkring dem.
Ja, vill man se blod, inälvor och en massa annan gegga så har man ju här en högtidsstund, annars så finns det inte mycket att jubla över i den här produktionen.
Skådespelarna är så trista att man inte får någon sympati för någon utav karaktärerna och hela historien är bara så grå och deprimerande att det nästan hade varit bättre om alla dött i början av filmen så att man hade sluppit resten.
Make-up effektsavdelningen har i alla fall haft mycket att göra och dom har väl gjort ett sjyst jobb men annars så var inte det här någon större upplevelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar