Meningen med Hugo (2012)

Hugo (Henrik Elmér) är väl egentligen som alla andra förutom en liten detalj:
Han gör konstiga och bisarra saker hela tiden och det spelar ingen som helst roll om han är hemma ensam eller ute på stan bland folk.
En dag på ett café så träffar han Helene (Nathalie Söderqvist) som är en tjej som faktiskt är helt normal och nu ställs Hugos hela liv på sniskan.

Filmen inleds som en totalt skruvad komedi med en man som verkligen inte passar in i det här normala samhället, han kan inte hålla sig innanför dom här ramarna som man enligt oskrivna regler ska göra för att passera som en bland alla andra vanliga människor..

När han efter ett tag möter kärleken så blir filmen nästan tragisk. Han börjar ju då själv inse att det kanske är han som inte är normal ändå, han som alltid trott att det är alla andra som är idioter.

Henrik Elmér som spelar huvudrollen som Hugo är ju ingen karaktärsskådespelare direkt och rör sig rätt stelbent genom historien och både det komiska och det dramatiska i filmen hade kanske fått en annan dimension om någon annan spelat rollen.

Vissa scener är i alla fall hysteriskt roliga och blandningen mellan det komiska och det tragiska fungerar riktigt bra och det finns en hel del tänkvärda saker här som man kanske borde fundera på.