Bäva Californien av Alistair Maclean (1977)

 

Original titel:  Goodbye California

En islamisk terrorist kidnappar några vetenskapsmän och stjäl radioaktivt uran från ett kärnkraftverk.

Kriminalkommissarie Ryder's fru är en av dom kidnappade och när han inte tycker att polisen gör tillräckligt så hoppar han av för att på egen hand lösa problemet.

En ganska enkel och rak terroristhistoria som nästan känns skriven för att filmas. Visst är det underhållande men berättelsen saknar den där maffiga känslan som fanns i Maclean's tidiga böcker men en del spänning innehåller det ändå och aktuellt är ju ämnet fortfarande så här över fyrtio år sedan boken skrevs.

Förbannelse av Stephen King (1984)

 

Original titel:  Thinner

Den arrogante och överviktiga advokaten Billy Halleck råkar en dag vid en korsning köra över en äldre kvinna från ett zigenarläger. Allt rör sig om en olycka men kvinnans far tar tag i Halleck och viskar "thinner" i hans öra.

Halleck tänker inte mer på händelsen förrän han helt pötsligt väldigt fort börjar gå ner i vikt. Till en början så tycker han enbart det är bra det är bara det att viktminskningen inte har något slut.

I mitten av 80-talet så slängde Stephen King ur sig berättelser i en sån takt att hans bokförläggare mer eller mindre krävde att han skulle hejda sig. I stället så släppte han ett antal böcker under namnet Richard Bachman vilket den här boken tillhör.

Det är egentligen en ganska enkel historia, själva tyngdpunkten ligger i Billy Halleck och hans växande ånger för vad han gjort och ordet "thinner" som gnager i honom dygnet runt ju smalare han blir. Det är också en kritik mot hur dessa moderna nomader zigenarna behandlas där samhället tar avstånd ifrån dom men gärna ändå låter sig underhållas av dom när det behovet finns.

Spännande, obehagligt och välskrivet. 

The Marksman (2021)

 

Den gamle buttre farmaren Jim har sina marker precis vid gränsen till Mexiko vilket gör att han är van vid att folk illegalt försöker ta sig in i USA.

En dag så stöter han på en mor med sin son som är jagade av ett gäng som tillhör en känd knarkkartell. Mamman blir skjuten och innan hon dör så lovar Jim att ta hennes son Miguel till släktingar i Chicago.

Resan dit är inte helt enkelt eftersom dom två nu är jagade av hämndlystna mexikanska gangsters som inte drar sig för att döda alla som kommer i deras väg.

Liam Neeson vet ju vad han gör och man känner sig rätt trygg i hans sällskap. Han och hans motspelare Jacob Perez som spelar den unge Miguel funkar bra ihop i en film där historien är rätt simpel och där det inte är svårt att se vilka som är onda och vilka som är goda.

Underhållning för stunden men som inte ger några bestående minnen direkt och om den nu försöker vara ett inlägg i Amerikas invandrardebatt så tror jag knappt att den tillför något speciellt där.

Rebecka Martinsson: Till Offer åt Molok (2017)

 

En kvinna hittas brutalt mördad i sin säng och gärningspersonen har skrivit "hora" i taket med offrets blod. Kvinnans barnbarn hittas i en koja på tomten och det verkar som om han sett händelsen men drabbats av chock och har slutat prata.

Rebecka Martinsson har nu gett upp advokatkarriären och ett komplicerat förhållande i Stockholm och bestämt sig för att stanna i Norrland för att jobba på åklagarmyndigheten i Kiruna och där hon också inlett ett lite komplicerat förhållande med hundföraren Krister.

Historien är väl lite sisådär men allt hålls ihop bra med den iskalla norrländska stämningen som vilar våldsamt tungt över varje bildruta.

Star Wars: Episode IV - A New Hope (1977)

 

https://youtu.be/1g3_CFmnU7k?si=D4x7MMjnnk_gVAAm

Kan ju börja med att ta upp det här med titeln eftersom personer födda på 90-talet kanske aldrig hört talas om att när denna film kom på bio 1977 så fick den faktiskt namnet Stjärnornas Krig och i original då så hette den också bara Star Wars och inte Stars Wars: Episode IV - A New Hope som titeln blev många år senare.

Hur som helst. Det var säkert över tjugo år sedan jag senast såg denna och det är fortfarande svårt att inte bli imponerad när man vet att den är gjord i mitten av 70-talet långt ifrån den teknik som finns i filmindustrin idag.

Imponerande regi av George Lucas som också skrivit historien som är något av en western i yttre rymden och fotot av Gilbert Taylor är magnifikt.

.

Filmen innehåller egentligen allt man vill ha av en mäktig äventyrsberättelse och skådespelarna är perfekta i varje mänsklig och omänsklig karaktär. Den känns kanske lite snäll ibland men det var väl meningen så att så många ungdomar som möjligt skulle få lov att se den och det var nog ett genidrag med tanke på att alla barn över hela vår planet som fyllt 4 år idag vet vilka figurerna i den här filmserien är och filmmusiken av John Williams har ju blivit lika klassisk den.

Ett mustigt cineastiskt äventyr för unga och gamla, ett äventyr som verkligen åldrats väl.

Rebecka Martinsson: Till Dess Din Vrede Upphör (2017)

 

Om man köper den här något osannolika historien så är det underhållande spänning i alla delar där en familjs mörka historia som går tillbaka till Nazityskland och andra världskriget sakta men säkert grävs fram och där mord tas till för att om möjligt se till att den historien förblir gömd.

Bra skådespeleri, säker regi och iskallt foto i en obehaglig och spännande berättelse.

Lake Placid (1999)

 

Skådespelarna kan jag inte klaga på och effekterna i den här monsterskräckfilmen håller också men det känns ju tyvärr som man har sett allting förut men med kanske något annat djur än den jättelika krokodil som härjar i den här historien.

Tvivlande forskare och poliser som menar på att det aldrig kan röra sig om en krokodil i dom norra delarna av USA och så en excentrisk miljonär, tillika krokodilexpert som kommer till platsen i egen helikopter enbart för att han är fullt övertygad om att det handlar om en krokodil och inget annat.

Givetvis så blir tvivlarna överbevisade och ett antal personer hinner också förlora både huvuden, armar och ben innan huvudkaraktärerna som också givetvis till en början inte riktigt gillar varandra gemensamt kommer på en plan för att fånga jätten.

Som sagt, regissören Steve Miner som faktiskt en gång i tiden gjorde filmen "Fredagen den 13:e Del 2" har utfört ett skickligt hantverk men några överraskningar bjuds man inte på och skrämd blir man inte heller eftersom man vet ungefär vad som ska hända härnäst.