Det är i början av 1970-talet,
Control (John Hurt), chefen för Brittiska underrättelsetjänsten M16 misstänker en läcka i organisationen och skickar agenten Jim Prideaux (Mark Strong) på ett hemligt uppdrag till Budapest för att möta en kontakt och få mer uppgifter om detta.
Någonting går dock fruktansvärt fel och Control och hans närmaste man George Smiley (Gary Oldman) tvingas att gå i pension.
Misstankarna om en spion på insidan kvarstår dock och Smiley får i uppdrag att inofficiellt gräva i saken.
Tomas Alfredssons första internationella film är det men det är verkligen ingenting man märker av,
han har tagit en av världens kändaste spionromaner och med den gjort en av historiens absolut bästa filmer i den genren.
Det är som sagt tidigt 70-tal och dom dystra färgerna, det lite gråa och trista London är exemplariskt fotat, dom Engelska agenterna på M16 är allvarliga, kedjerökande, whiskydrickande och allmänt nedstämda, inte ett leende rör sig i deras ansikten och släpande slänger dom ur sig repliker som om dom låg på dödsbädden.
Det är nästan ingen action och mycket lite våld,
här är det dialogen som är kärnan, karaktärerna och det fantastiska skådespeleriet.
Gary Oldman är enastående och detsamma gäller varenda skådespelare i mindre eller större roller.
Jag satt och mös filmen igenom,
varenda scen är så minutiöst skickligt regisserad och varenda replik så tajt ihopsatt.
En cineastisk upplevelse på många plan är det och redan en av mina favoritfilmer alla kategorier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar