Den fattiga pensionären Umberto Domenico Ferrari (Carlo Battisti) lever ett ensamt liv med sin hund Fraik. Han hyr ett rum av den högfärdiga Antonia Belloni (Lina Gennari) som är som en variant av Askungens elaka styvmor. Umberto ligger efter med hyran och hotas av vräkning, han säljer sina böcker och sin klocka i ett desperat försök att få ihop dom pengar som hyresvärdinnan kräver som inte heller drar sig för att hyra ut Umbertos rum per timma när han inte är hemma.
Den enda person som Umberto kan prata förtroligt med är Antonias piga, den gravida Maria (Maria Pia Casilio) och hon gör allt hon kan för att hjälpa Umberto.
En mörk historia regisserad av Vittorio De Sica om fattigdom och ensamhet på ålderns höst efter ett helt arbetsliv i statens tjänst och där det gör ont att se denne Umberto dressera sin hund att tigga på gatan eftersom han själv tycker att det är för pinsamt och nedvärderande.
Dom flesta skådespelare i filmen var amatörer vid inspelningstillfället och gör ett mycket bra och personligt jobb med sina karaktärer.
Det är sorgligt, dramatiskt och en ganska tidlös historia.
