Fyra Nyanser av Brunt (2004)

Killinggängets svarta (eller bruna kanske man ska säga) dramakomedi är uppdelad i fyra olika berättelser. vi får följa en matlagningskurs som förvandlats till terapi, ett par föräldrar i Skåne som engagerar sig i sitt fadderbarn men glömmer bort sitt eget, en miljardär i Dalarna som dött och där sönerna nu samlats för att få höra faderns sista vilja och så ett par i Halland som precis tagit över ett stort badhotell.

Lite ojämnt är det men topparna är så höga så att det ändå till slut blir riktigt bra.

Historien om sönerna som återvänder till sin nyss avlidna fars enorma hus tycker jag inte riktigt håller samma klass som övriga, den berättelsen får liksom inte riktigt fäste någonstans.

Matlagningskursen som blir gruppterapi är mycket bra där Ulf Brunnberg briljerar i rollen som Olle och likaså Johan Rheborg som gestaltar den socialt handikappade Ernst som drömmer om att få jobba på bank för att han alltid har velat tillbringa dagarna i gamla lokaler med högt i tak.

Så har vi historien om det unga paret som driver det stora badhotellet där Henrik Schyffert är bra som Richard som genomgår en personlighetsförändring likt Jack Torrance i The Shining och så filmen om den lite udda familjen i Skåne där pappan råkar ut för en allvarlig olycka på sitt arbete som förändrar precis allting.

Det är enastående regisserat av Tomas Alfredsson med fantastiskt skådespeleri i skruvade historier som går från Bergmansdjup melankolisk avgrund till hysterisk rolig komik.

Tsunami - Säsong 1 (2019)

Den här serien i 3 delar som utspelar sig strax före, under och efter Tsunamikatastrofen i Thailand 2004 är ovanlig på så sätt att vi som tittare får följa allt som händer här hemma och aldrig lämnar Sverige. 

En av huvudpersonerna, Tomas som ironiskt sett är ansvarig chef för en biståndsorganisation åker ner till Thailand över Jul med sin styvson för att om möjligt plåstra ihop ett skadat familjeförhållande. Han lämnar sin fru och en son hemma men också sin älskarinna som dessutom är lärare till styvsonen Ivan som är med på semestern. Som om inte detta är nog så har manusförfattaren Sara Kadefors också sett till att Tomas närmaste medarbetare förskingrat 2 miljoner kr och det är någonting som Thomas ovetandes anklagas för samtidigt som han kämpar för sitt liv nere i Thailand.

Visst är det mycket som händer i den här serien som kanske skulle ha tjänat på att vara några avsnitt till för det blir lite väl komprimerat och trångt när den ska utrymma både en global katastrof på bortaplan och ett par personliga katastrofer på hemmaplan i endast 3 avsnitt.

Skådespelarna är grymma och jag måste erkänna att Henrik Norlén som här spelar Thomas, en aktör som jag tidigare haft lite svårt för men som imponerar stort här.

Det är dramatiskt spännande men serien sjunker lite på slutet när nästan allting hastas fram och det mesta verkar lösa sig till det bästa vilket känns lite för tillrättalagt.

Alpha (2018)

I den här traditionellt berättade historien av regissören Albert Hughes så befinner vi oss någonstans i Europa för 20.000 år sedan. Keda är en ung pojke som för första gången ska följa med sin far, hövdingen Taus och stammens andra jägare på buffeljakt ett par dagsmarscher hemifrån. Det går dock inte som planerat, Keda stångas över en klippkant av en skadad och förbannad buffel och hans far är övertygad om att han dött.

Keda vaknar dock till liv efter någon dag, liggandes på ett klipputsprång och inser ganska fort att han nu är ensam ute i vildmarken. Nu måste han på egen hand försöka ta sig hem men han kommer att få oväntad hjälp.

Man kan väl säga att det här är en historia som på något sätt ska visa hur det kan ha gått till när hunden blev människans bästa vän men tyvärr så är allting rätt löjligt, skådespelarna är alldeles för bleka och det är egentligen bara naturscenerierna som håller riktigt hög klass och så en lite oväntad gullig knorr på slutet.

Alexander den Store av Bengt Liljegren (2005)

Alexander den Store eller Alexander III av Makedonien som var hans egentliga titel inledde sin krigiska karriär redan i 20-års åldern år 336 fkr. Han lade under sig allt land från dagens Albanien i väster ner till Egypten, hela Turkiet, Persien och Afghanistan till Indien i Öster och var när han under mystiska omständigheter dog endast 32 år gammal världens mäktigaste och rikaste människa. Han är världshistoriens överlägset mest framgångsrike härförare och förlorade aldrig ett slag och i den här enastående biografin om honom av historikern Bengt Liljegren får vi följa honom, hans närmaste vänner och enorma armé från början till slutet. Vi får också lära känna människan under krigarhjälmen och rustningen vilket visar på en fantastisk komplex person som kunde vara lika generös som hänsynslöst grym, en alkoholist som utan problem hällde i sig litervis med vin var och varannan kväll, en enastående strateg som var oerhört skicklig på allt inom krigföring och som älskade män och kvinnor med samma passion. Några av dom senare stora härförarna som Julius Caesar, Karl XII och Napoleon hade Alexander som förebild och läste allt dom kom över om honom.

Intressant, fascinerande och spännande.

Fargo - Säsong 2 (2015)

https://youtu.be/UKIIJ3Zn_1E?si=Ys-q6f5cha-U_Lmm

När jag fick reda på att det skulle göras en TV-serie som byggde på den fantastiska filmen Fargo från 1996 så måste jag ju säga att jag blev lite orolig men den första säsongen som kom 2014 var bland det bästa jag sett i TV väg men sen när jag hörde att det skulle komma ännu en säsong så oroades jag igen för att jag trodde ju inte att det fanns en chans i himlen att filmmakarna skulle kunna upprepa samma sak igen. Nu har jag sett säsong 2 och jag är hänförd, den är enastående i varenda liten cineastisk detalj. Skådespelarna är otroligt bra i sina mer eller mindre bisarra karaktärer, fotot är kallt och ödsligt vackert, det är hårt och dödligt våldsamt och historien är sjukt skruvad.

Allting inleds med ett trippelmord på vägkrogen Waffle Hut och där snart hela bygden är inblandad, både vanliga hederliga medborgare och andra inte lika hederliga. Historien är som en highway to hell där allting exploderar i slutet i en uppgörelse som får revolverfajten vid O.K. Corral att likna ett kafferep.

Enastående, våldsam och rolig TV-serie i 10 avsnitt.

 

Ture Sventon & Bermudatriangelns Hemlighet - Säsong 1 (2019)

Rollen som Ture Sventon i den här serien av Stefan Roos och Per Simonsson är ju som klippt och skuren för Robert Gustafsson som här får klä ut sig till allsköns udda figurer och leka med dialekter och språk i parti och minut. 

Historien börjar på den lilla orten Lingonboda där dom två skolkamraterna Siv och Gittan ska skriva en uppsats om bygdens mest berömda person, privatdetektiven Ture Sventon och sen dröjer det inte länge förrän dom är inblandade i jakten på det onda geniet Ville Vessla och där en flygande matta tar dom med på ett äventyr världen över med Sventon.

Detta äventyr är riktigt bra, det är påkostat och snyggt och skådespelarna bra i sina karaktärer. Det finns en hel del här både för stora och små men jag tycker nog att Ture Sventon kunde ha fått en lite mer detaljerad presentation i början för jag tror inte att det är många av dagens unga som känner den karaktären.

Spännande och underhållande äventyr.

Basic Instinct: Iskallt Begär (1992)

https://youtu.be/EhRhuJOJkGg?si=Pfoy9PPx6V500HK0

Den föredetta rockmusikern Johnny Boz hittas brutalt mördad i sin säng. Poliskommissarie Nick Curran (Michael Douglas) och hans partner Gus (George Dzundza) tar sig an fallet och kommer snart i kontakt med Boz älskarinna Catherine Tramell (Sharon Stone) som visar sig vara en manipulativ kvinna med ett väldigt mystiskt förflutet och som dessutom skrivit en roman som i detalj beskriver det aktuella mordet.

Den här filmen av Paul Verhoeven blev ju väldigt uppmärksammad när den kom i början av 90-talet och det mest för dom rätt långa och heta sexscenerna som man ju inte direkt höjer på ögonbrynen för idag.

Dom har ändå pusslats in bra i filmen och har en viktig del i en historia som är ett klurigt hantverk av manusförfattaren Joe Esterhaz även om lagens långa arm ibland känns lite väl dumma.

Sharon Stone är enastående bra som den iskalla Catherine Tramell och Michael Douglas är också riktigt bra som den något slitna polisen Nick även om jag har väldigt svårt att acceptera honom som den där kvinnomagneten.

Det är spännande och våldsamt, sexigt och riktigt bra.