fredag 17 januari 2020

The Nile Hilton Incident (2017)





I ett myllrigt kaosartat Kairo arbetar polisinspektör Noredin som här enastående bra spelas av Fares Fares. Han och hans partner ägnar mer tid åt att plocka pengar av lokala gangsters än att lösa brott i en totalt korrumperad poliskår där det handlar om att roffa åt sig så mycket pengar det bara går men när Noredin börjar undersöka fallet med en känd sångerska som fått halsen avskuren på ett lyxhotell och börjar bli hotad eftersom spåren leder ända upp till kretsen kring presidenten så börjar han ifrågasätta sin egen och poliskårens moral och måste nu välja vilken väg han tänker gå.

Det är en fascinerande bild av storstaden Kairo som regissören Tarik Saleh visar upp, det är rörigt och svettigt och fotografen Pierre Aïm's arbete med kameran gör att det känns som om man är där på plats bland myllret av människor och eftersom historien utspelar sig i början av Den Arabiska Våren så är gatorna dessutom fyllda av kaotiska demonstrationer med sammandrabbningar mellan polis och ungdomar.

Fantastiska skådespelare i ett dramatiskt hett spännande kriminaldrama.





Spider Baby or The Maddest Story Ever Told (1967)





Filmen inleds med att en man vid namn Peter sitter bekvämt bakåtlutad i en fåtölj och berättar om den ovanliga sjukdomen Merrye Syndrome som enbart drabbade familjen Merrye på grund av inavel och som förvandlade dom drabbade till kannibaler. Han låter oss tittare sen veta att han själv tillhör familjen men klarat sig ifrån den bisarra sjukdomen och går sen tillbaka 10 år i tiden för att vi ska få vara med under ett fruktansvärt dygn i och runtomkring den bisarra familjens hus som är kusligt lik det hus som Norman Bates bebor i filmen Psycho som gjordes 7 år tidigare än denna.

Man kan se den här filmen som regisserats av Jack Hill som en föregångare till både Motorsågsmassakern och The Hills Have Eyes, det finns en hel del likheter och det är ju också historiens höjdpunkter för som egen film så håller den inte även om det är kul att se en legend som Lon Chaney i rollen som familjens allt i allo Bruno.

Skräck-komedi kallas den men den är ju vare sig rolig eller speciellt läskig utan egentligen bara intressant med tanke på att en del senare regissörer antagligen fått en del idéer från den. 





Sebastian Bergman Den Fördömde: Det Första Kriminalfallet (2010)





Sebastian Bergman, tidigare polisens mest anlitade kriminalpsykolog och profilerare men nu en bruten man efter att hans fru och dotter några år tidigare omkommit i tzunamikatastrofen i Thailand. Han är i Västerås för att ta hand om dödsboet efter sin mor när han stöter ihop med sin gamla kollega Torkel Höglund från Rikskriminalen i Stockholm som också är i stan för att utreda ett brutalt mord på en tonårspojke. Sebastian övertalar Torkel att få hjälpa till med fallet för att om möjligt komma tillbaka till ett fungerande liv igen.

När dom två första filmerna om Sebastian Bergman kom 2010 så gick dom mig helt förbi så det var riktigt roligt att få bekanta sig med dom nu. Rolf Lassgård är suverän som den depressive fd kriminalpsykologen Sebastian Bergman som tröstar sig med kvinnor och ett svinigt beteende för att kompensera förlusten av sin fru och dotter och så får han här jobba med ett gäng poliser som inte alls är förtjusta i honom men som ju mer tiden går upptäcker hans forna storhet.

En bra och tragisk historia med suveräna skådespelare och säkert regisserat av Daniél Espinosa.




Saker Min Son Behöver Veta om Världen av Fredrik Backman (2012)




Författaren Fredrik Backman har skrivit den här boken till sin son med tanken att han sen när han blir lite äldre ska kunna läsa och om möjligt förstå sin far och omvärlden lite bättre. Det är enastående roligt och träffsäkert och man känner igen sig i många situationer som nybliven farsa med allt vad detta innebar av blöjbyten, besök på BVC, IKEA och så givetvis lämning och hämtning på dagis.

Visst finns det lite allvar i botten men först och främst så är detta ren underhållning och som detta så funkar det strålande.





Peppermint (2018)





En sak kan jag ju säga direkt så är det sagt, det här är ingen bra film. Manuset är riktigt uselt och filmen är så fullproppad med klyschor så att man är mätt redan efter 10 minuter. Jennifer Garner som faktiskt är den enda som lyser lite i den här sunkiga produktionen spelar mamman Riley North vars man och dotter blir brutalt nedskjutna vid ett nöjesfält av ett gäng grymma latinos som jobbar för en mäktig knarkboss som då givetvis köpt både advokat, domare och poliser och som ser till att dessa busar går fria.

Riley försvinner under ett antal år men dyker sen upp igen i Los Angeles fullmatad med vapen och kunskaper i all slags närstridsteknik som hon då använder sig av för att hämnas alla som har någonting med knarkbossen Diego Garcia att göra och hon går bokstavligen fram som en stridsvagn bland stans skumma filurer som hon mejar ner en efter en som en odödlig Terminator.

Hur denna förr så timida morsa förvandlats till en dödsmaskin får vi aldrig veta, här handlar det om ha ihjäl buset och då spelar ju såna detaljer mindre roll. Regissören Pierre Morel gjorde ju filmen Taken för några år sedan och samma mall har ju använts här förutom att hämnaren istället är en kvinna.

Näe, det här var som sagt var inte mycket att ha även om Jennifer Garner då, skitig, blodig och svettig ändå gör det hyfsat bra.






Olympisk Eld av Kenneth Goddard (1985)



Original Titel:  Balefire



Dom olympiska spelen i Los Angeles 1984 skall strax börja när en av stadens förorter drabbas av flera brutala överfall och mord på poliser.
Paniken börjar spridas bland kåren och deras familjer samtidigt som kriminalinspektör Walter Andersen och hans team börjar inse att dessa systematiska aktioner är avledningsmanövrar och att dom har att göra med en eller flera terrorister som planerar någonting större.

Det var inte svårt att fastna i denna täta, intensivt spännande thriller där författaren också tar upp ämnen som polisvåld, medias inblandning i polisarbetet och förhållandet mellan den vanliga medborgaren och lagens långa arm.

Brutalt våldsamt, intensivt spännande och en historia som inte alls känns så otrolig.




När Samvetet Kallar av Robert Goddard (2012)



Original Titel:  Blood Count


När kirurgen Edward Hammond tackade ja till ett läkaruppdrag i Bosnien mitt under brinnande krig så kunde han aldrig ana vilka följder detta skulle få.
Nu tretton år senare visar det sig att han har en skuld att betala.
Patienten som då räddades till livet, Dragan Gazi står åtalad vid krigsförbrytartribunalen i Haag.
Gazi's dotter kräver att Hammond ska hjälpa familjen få fram de pengar som fadern gömt undan efter kriget och vägrar han så säger sig hon ha bevis för att Hammond låg bakom sin hustrus död något år tidigare.

Detta var en av dom bättre berättelser jag läst på länge, det är enastående spännande med intriger och vändningar i historien som nästan gör en yr.

Intensivt dramatiskt, obehagligt och otroligt bra skrivet.




Andra Världskrigets Kvinnliga Spioner (2023)

  En dokumentär om några av dom kvinnor som jobbade bakom fiendens linjer som spioner under det Andra Världskriget. Vi får bland annat följa...