American Horror Story - Säsong 4: Freak Show (2014)

Efter den förra säsongen om häxor i New Orleans som jag inte tyckte var så bra så hade jag inte så höga förväntningar när jag började titta på denna säsong med namnet Freak Show som utspelas på en cirkus i början av 1950-talet som styrs av den tyska megadivan Elsa Mars (Jessica Lange) som för publiken presenterar en samling udda människor med mer eller mindre bisarra fysiska defekter såsom Bette & Dot Tattler (Sarah Paulson) som är två kvinnor med en kropp och Jimmy Darling (Evan Peters) som har händer formade som hummerklor.

Det är ju smart att lägga en sån här historia till just en freak-show cirkus med alla dom udda karaktärer med sina fascinerande och tragiska historier som finns där och i en berättelse som dessutom kryddats med utomstående massmördare och andra psykopater som faktiskt visar att medlemmarna i cirkusfamiljen är dom normalaste i det här sammanhanget.

Det är brutalt och blodigt, fascinerande coolt och tragiskt, sexigt och bisarrt och förbannat bra där skådespelarna briljerar i alla mer eller mindre underliga karaktärer och fotot är som en paljett på uppåttjack.

American Horror Story - Säsong 3: Coven (2013)

I den här tredje säsongen av American Horror Story så befinner vi oss i New Orleans och en akademi för häxor som styrs av den egensinnige Fiona Goode (Jessica Lange) som slåss för sin och skolans överlevnad mot häxjägare, voodooprästinnan Marie Laveau (Angela Bassett) och den återuppväckta massmörderskan Delphine LaLaurie (Kathy Bates).

Det är otaliga hopp fram och tillbaka i historien och det funkar inte riktigt eftersom produktionen känns oengagerad och slarvigt gjord sen så verkar inte skådespelarna (som vi ju givetvis känner igen från tidigare säsonger) tycka att detta är så roligt heller.

Fotot är till och från riktigt snyggt och coolt och det enda som egentligen ger den här säsongen lite klass.

American Horror Story - Säsong 2: Asylum (2012)

Här i den andra säsongen av American Horror Story är handlingen förlagd till ett mentalsjukhus på 1960-talet som drivs utav prästen Monsignor Timothy Howard och hans samling av nunnor med syster Jude Martin i spetsen som gudomligt diaboliskt spelas av Jessica Lange.

På denna institution så blandas psykiskt sjuka människor med fullt friska såsom Lana Winters som helt enkelt spärrats in för att hon är lesbisk och för att hon som journalist tänkt göra ett avslöjande reportage om sjukhuset.

I källaren under byggnaden så håller den gamle nazisten Dr Arthur Arden på med diverse bisarra experiment där patienterna får agera försökskaniner.

Samtidigt så härjar en massmördare som flår kvinnor i trakten och det visar sig givetvis att det finns kopplingar till sjukhuset och som inte allt detta var nog så har det kryddats med lite övernaturliga inslag också.

13 avsnitt av sjuka intriger, sex, våld och psykisk terror.

Det är snyggt, rått, hemskt och oemotståndligt bra med strålande skådespelare som Sarah Paulson som Lana Winters och James Cromwell som den obehaglige Dr Arthur Arden.

Magikerna av Lev Grossman (2009)

Org Titel:  The Magicians

Quentin Coldwater, en ytterst begåvad men ganska nedstämd ung man som går sista året på en högskola i 

New York.

Hans stora intresse har under hela hans uppväxt varit fantasyberättelserna om landet Fillory där han drömmer om att han egentligen hade velat leva.

Hans liv förändras drastiskt en dag när han helt plötsligt blir antagen till magikerskolan Brakebills där han tillsammans med dom andra eleverna får uppleva kärlek, vänskap, sex, droger och alkohol och så givetvis magi av både god och ond karaktär.

När Quentin och hans vänner tar examen så väntar ett äventyr som dom aldrig kunnat drömma om.

Den här boken har fått en stämpel på sig som en Harry Potter för vuxna och det är ingen dum beskrivning för det är så man känner som läsare och om man sen även blandar in lite Narnia också så är man där på pricken.

Författaren Lev Grossman hymlar inte om vilka hans inspirationskällor är men det känns inte som om han snott av ovanstående berättelser utan mera haft dom som en grund för sina egna fantasier och idéer.

Enastående äventyr är det, dramatiskt spännande, tragiskt och fascinerande med en massa humor där huvudpersonerna får brottas med allehanda magiker och varelser och där historien hela tiden byter spår så man som läsare aldrig riktigt vet vad som komma skall.

Be Inte om Nåd av Martin Österdahl (2016)

Året är 1996 och platsen Sankt Petersburg. Den unga ryskan Pashie som arbetar åt ett svenskt företag i Ryssland försvinner en dag spårlöst.

Hennes svenska pojkvän Max Anger, en fd militär med goda kontakter i Ryssland reser genast dit för att leta efter henne samtidigt som en rad intrång i det svenska telenätet sker som allvarligt kan skada rikets säkerhet.

Dom spår som Max hittar visar att Pashie verkar ha kommit en hemlig organisation på spåren som ämnar styra tillbaka Ryssland till den nation den var när Josef Stalin styrde landet och dessutom verkar hennes försvinnande ha någonting med Max förflutna att göra.

Ett mycket välskrivet och tajt thrillerdrama av Martin Österdahl där han på ett mycket intressant sätt blandar verkliga historiska händelser och frågetecken med denna berättelse som ju sträcker sig från slutfasen av det 2:a Världskriget till år 1996 med skarpt skurna karaktärer och en riktigt mörk, obehaglig ondska i form av en man kallad Gåsen. 

Sthlm Delete av Jens Lapidus (2015)

Efter ett inbrottslarm så beger sig en väktare ut till ett ödsligt beläget hus ute på Värmdö där han hittar en människa brutalt mördad och en yngre blodig och skadad man som polisen tar in som skäligen misstänkt för mordet. Den skadade mannen har svårt att prata men lyckas få fram att han vill ha Emelie Jansson som försvarsadvokat vilket hennes chef på advokatfirman Leijon är helt emot eftersom dom endast sysslar med affärsjuridik.

Emelie tar sig ju givetvis an den skadade mannen ändå och kontaktar Teddy som hon inte hört av på länge och det dröjer inte länge förrän spåren dom följer leder tillbaka till Teddys förflutna och anledningen till att han fick spendera 8 år bakom galler.

Jag tyckte att den här historien var lite spretig till en början och det var först efter halva boken som jag tyckte att saker och ting föll på plats och sen så är väl slutet kanske lite väl orealistiskt, det känns som om Jens Lapidus tagit i lite i överkant där. Det är dock en samling intressanta karaktärer, till och från riktigt dramatiskt spännande och våldsamt och visst är Lapidus en tajt berättare.

VIP-Rummet av Jens Lapidus (2014)

Jens Lapidus har i den här historien lämnat Snabba Cash-busarna bakom sig, här är det den buttre storväxte Teddy vi får följa. Han är en legend i Stockholms undre värld, har precis avtjänat ett 8-årigt fängelsestraff för kidnappning men har nu lovat sig själv att lämna sitt gamla liv. När han blir kontaktad av advokatfirman Leijon som erbjuder honom ett jobb att undersöka en kidnappning av en son till en av landets rikaste familjer så får han jobba ihop med den unga advokaten Emelie som han till en början inte riktigt synkar med.

Det är riktigt tajt skrivet av Lapidus när vi får följa Teddy som här blir tvungen att bege sig in i den världen som han helst vill glömma och så får han ju dessutom lära känna Östermalm med dess invånare som visar sig vara en helt egen värld i Stockholm.

Spännande våldsamt, tragiskt dramatiskt och riktigt bra.