Hälsoresan: En Smal Film av Stor Vikt (1999)

Efter att Stig-Helmer (Lasse Åberg) blivit singel efter att hans skotska flickvän Fiona McDougall gjort slut så tröstar han sig med skräpmat i alla de former tills han en dag får en elektronisk våg av Ole (Jon Skolmen) och inser att han måste göra något. Eftersom Ole blivit ordinerad vila så bestämmer dom sig båda två för att resa till Gustav Vasa Spa i Dalarna för en vecka i hälsans tecken.

Efter en liten dipp ute på golfbanan så visar här regissören och manusförfattaren Lasse Åberg ånyo imponerande fingertoppskänsla och öga för komiska detaljer när han utan att skämmas driver både med hälsobranschen och även dom som är emot den. Vi får här återse finansmannen Bruno Anderhage (Mats Bergman) och Dr Levander (Magnus Härenstam) och så givetvis en hel massa bra skådespelare i mindre och större roller i mer eller mindre kufiska karaktärer.

Enda dippen är väl egentligen att Åberg inte kunnat låta bli att lägga in en bit i historien där Stig-Helmer och Ole råkar ut för en olycka i kajak och blir strandsatta ute i vildmarken. Denna del i filmen tillför absolut ingenting och känns bara onödig men annars så är detta riktigt roligt och även om jag inte själv varit på hälsohem så räcker det ju med att läsa allt om hälsa som det skrivs och pratas om i media för att man ska känna igen och skratta gott.

Den Ofrivillige Golfaren (1991)

Fabriken Toastmaster som gör Brödrostar och där Stig-Helmer (Lasse Åberg) jobbat sen han lämnade skolan har köpts upp av ett finansbolag som sen lagt ner produktionen. Nu har Stig-Helmer istället fått jobb som gatsopare och när han en dag plockar skräp på en golfbana så får han ett underligt erbjudande. Galleristen Mette (Hege Schöyen) har slagit vad med golfnörden och ordförande i klubben Bruno Anderhage (Mats Bergman) om att vilken amatör som helst skulle slå honom efter bara en veckas träning och vem som helst blir ju i detta fallet då Stig-Helmer som då givetvis blir coachad av sin gamle vän Ole (Jon Skolmen).

Själva inledningen på den här historien är riktigt bra och rolig, Lasse Åberg för oss tittare med hjärta och känsla från brödrostfabriken tills vi till slut hamnar på golfbanan där då filmens kärna, det här vadet äger rum.

Tyvärr så sjunker historien betänkligt när Stig-Helmer och Ole drar iväg till Skottland för att träna golf och efter den utflykten så hämtar sig inte filmen igen och det gör att slutresultatet bara blir sisådär trots en del enastående roliga scener i den första halvan.

Piraya (1978)

Original titel:  Piranha

Detektiven Maggie McKeown (Heather Menzies) beger sig ut i vildmarken för att leta efter två undomar som är anmälda försvunna. Hon får hjälp av enstöringen Paul Grogan (Bradford Dillman) som bor i området och av en slump så snubblar dom två över ett till synes övergivet militärt laboratorium långt in i skogen. Stället visar sig dock vara tillhåll för den mystiske Dr Robert Hoak (Kevin McCarthy) som för militärens räkning håller på med att avla fram en ny art av Pirayor på platsen. Av misstag så råkar hundratals av dessa glupska fiskar släppas ut i den närbelägna floden och hotar nu inte bara ett sommarläger för ungdomar i närheten utan även en camping och turistanläggning som precis ska invigas längre ner utefter floden.

Jag kommer inte riktigt ihåg vad jag tyckte om den här filmen när jag såg den första gången i slutet av 70-talet men nu tyckte jag att den var rätt sunkig även om regissören Joe Dante har gjort den med glimten i ögat och som en liten hyllning till en del klassiska skräckfilmer.

Filmen har inte så mycket att erbjuda idag förutom kanske en och annan liten nostalgisk känsla. Skådespelarna spelar över, medvetet eller omedvetet ska jag låta vara osagt och fotot är rätt taskigt och då spelar det ju inte så stor roll att det ändå finns vissa intressanta detaljer i historien. Det här räcker tyvärr inte långt.

Står Dig Ingen Åter av Anna Karolina (2015)

En helt vanlig småbarnsmor i Stockholm mördar en dag sin lilla dotter i hemmet för att sen ta sitt eget liv mellan förhören i häktet. Efter obduktionen så visar det sig att hon varit påverkad av den hallucinogena preparatet Badsalt eller Kannibaldrogen som den också kallas. Polisen Amanda nästlar sig in i maffiafamijen Kraljevics innersta krets när spåren eder dit och då upptäcker hon också att Adnan är tillbaka i Sverige efter att ha gömt sig utomlands i flera år.

Det här är ju den andra delen om polisen Amanda som i den förra berättelsen inledde ett förbjudet förhållande med gangstern Adnan vilket slutade med en katastrof. Hon jobbar fortfarande kvar som polis eftersom hennes hemlighet är väl bevarad hos hennes chef som hon har en hållhake på men nu när Adnan är tillbaka så kompliceras ju allting igen.

I den förra boken så tyckte jag att Jens Lapidus ande svävade över hela berättelsen men här har hon slitit sig loss från honom och hittat sina egna vägar och stil vilket gör den här historien tyngre och stadigare och så blir karaktärerna lättare att ta till sig.

Det är tajt skrivet, dramatiskt sorgligt, våldsamt rått och riktigt bra.

Inte Flera Mord (2013)

Dom nygifta Puck och Einar Bure ska ha några veckors semester i Einars barndomsstad Skoga men dom hinner knappt packa upp resväskorna förrän dom en morgon hittar en knivmördad man i trädgården. Poliskommissarie Christer Wijk tillika vän med paret Bure håller samtidigt på med ett mordfall i Stockholm men kopplas direkt in på mordmysteriet i Skoga när det visar sig att dom båda morden på något sätt är sammankopplade.

Den här filmen regisserad av Peter Schildt är den tredje i ordningen om Einar, Puck och Christer som baseras på romaner av Maria Lang och den här precis som dom tidigare två kan väl närmast beskrivas som Morden i Midsomer fast på Svenska. Scenografin och kostymerna är nog bäst i den här, det är mysigt och detaljrikt 50-tal i varje vrå och historien är inte oäven trots att det inte är så där överväldigande spännande. Skådespelarna gör det bra och speciellt Maria Kulle som är enastående som Margit Holt.

Dandy av Jan Guillou (2012)

Året är 1901 och till det ståtliga slottet Manningham beläget i Wiltshire i södra England så anländer en junidag två unga män.

Den ena är Lord Albert som återvänder från sina ingenjörsstudier i Dresden och den andre är Sverre Lauritzen från Norge och dom två har bestämt att leva ett liv tillsammans vilket inte visar sig vara lätt för två män vid denna tid.

I boken Brobyggarna så delade ju bröderna Lauritz, Oscar och Sverre på sig och den historien koncentrerades ju på Lauritz i Norge och Oscar i Afrika och deras järnvägsbyggen, vad som hände med Sverre och anledningen till att han försvann till England får vi uppleva i denna lika mustiga och fascinerande roman.

Sverre hittade ju också kärleken men i den unge Lord Albert vilket ju inte gick att visa offentligt på den tiden och här får vi vara med om alla dessa problem dessa två hade med kärleken och samtiden och den fristad dom hittade i konstnärskretsarna i London.

Det är en intressant och bra fortsättning på den första boken i den här serien. Denna vandrar på lite lugnare och innehåller inte riktigt lika många äventyr men är spännande ändå och en fascinerande återblick på inledningen till 1900-talet.

En Dag (2011)

Titel:  One Day

År:  2011

Land:  USA, Storbritannien

Genre:  Romantik, Drama, Komedi

Längd:  1 tim, 47 min

Emma och Dexter träffar varandra efter en blöt fest dagen innan deras universitetsexamen och det dröjer inte länge förrän en ovanligt stark vänskap föds.

Dagen efter så börjar dom leva sina liv på varsitt håll och saker och ting går väl inte riktigt som dom hoppas på eller planerat men varandra har dom alltid och dom träffas regelbundet i sällskap av skratt, tårar och gräl.

Egentligen så är väl detta, i filmsammanhang ingen ovanlig historia. Det känns som om man sett detta i lite olika varianter ett antal gånger förut men skådespelarna med Anne Hathaway som Emma och Jim Sturgess som Dexter gör att denna film faktiskt höjer sig ett snäpp över det mesta man kan se i denna genre.
Humor, tragik och drama mixas ihop på ett bra sätt av regissören Lone Scherfig och slutet är väl inte direkt ett väntat sådant, vilket ju bara känns positivt.