Original Titel: The Haunting
Dr John Markway ska undersöka det gamla Hill House som enligt rykten har varit hemsökt i många år. Han samlar ihop tre frivilliga, Eleanor, Theodora och Luke som tillsammans med honom ska bo i huset under några dagar.
Det Spökar på Hill House eller The Haunting som den ju heter i original är en riktig klassiker och räknas idag som en av dom 20 bästa skräckfilmerna någonsin även om det mera är en psykisk thriller än ren skräck.
Några spöken får man aldrig visuellt uppleva och inte heller en massa häftiga specialeffekter och blod som flyter utan här är det istället bankningar i väggarna, mystiska röster på nätterna, dörrar som stängs och öppnas. Det räcker dock långt för att skapa en intensiv spänning och lägger man dessutom till ett strålande kameraarbete av Davis Boulton där han på ett enastående sätt kryper omkring och leker med ljus och skuggor i huset så blir det till och från rätt svettigt.
Julie Harris är riktigt bra som Eleanor Lance, en psykiskt instabil kvinna som precis förlorat sin mor och som tar denna vistelse som en chans att komma bort från vardagen och som i huset möter Theodora som spelas av Claire Bloom som man direkt vet är lesbisk men eftersom detta var ett känsligt ämne 1963 så blir vi som tittare bara matade med lite menande blickar och underförstådda meningar för att vi ska förstå grejen.
Dessa två kvinnor är tillsammans med huset grunden som den här historien står på och det intressanta i filmen är just den förvandling som Eleanor genomgår där hon i början är den svagaste länken men som vartefter dagarna går bara blir starkare och nästan växer ihop med huset som på något sätt verkar utbyta energi med henne.
Filmen som är regisserad av Robert Wise och skriven av Nelson Gidding är en sån där ovanlig produktion där man faktiskt inte vet vad som ska hända från scen till scen och det är en av anledningarna till att spänningen hålls uppe ända till slutet.
