Fear of The Dark (2003)

Efter en händelse i familjens källare när Ryan (Jesse James) var liten så har han ständigt varit rädd för mörkret.
Varje natt ligger han under täcket med ficklampor för att hålla alla varelser han tror finns borta.
Hans föräldrar och hans bror Dale (Kevin Zegers) tror dock att all den här rädslan bara är inbillning och att det kommer att gå över.

Det är lite 80-tals känsla över den här filmen där det ju var populärt att låta barn råka ut för allehanda monster och skräckupplevelser.

Regissören skäms inte här för att använda sig av alla skräckfilmsklichéer han kan hitta, tyvärr så lyckas han inte göra detta speciellt läskigt.
Det händer egentligen ingenting förrän precis i slutet och då blir det nästan bara fånigt och så är filmen över.

När föräldrarna ska på fest och lämnar dom två bröderna hemma ensamma så hinner dom ju knappt stänga dörren förrän ett åskväder bryter ut och strömmen går och sen får fotografen leka lite med ljus och skugga för att få till lite läskigheter i allt knak, knirr och blixtnedslag.

En oblodig spökhistoria som inte skrämmer speciellt.

Almighty Thor (2011)

Jag tvekade faktiskt in i det sista om jag ens skulle ge den här filmen en överstruken ölsejdel men nu blev det så i alla fall.

Detta var nog bland det absolut sämsta jag sett i filmväg och hade jag varit en utav dom som legat bakom denna produktion så skulle jag aldrig sätta mitt riktiga namn på den.

Det är stridigheter i Valhalla och Loke, som spelas av Richard Grieco som faktiskt var rätt lovande på 80-talet men som verkar ha lämnat talangerna där, är ute efter oövervinnlighetens hammare som Oden bär på.
För att inte Loke ska kunna lägga vantarna på den så skickar Oden iväg den genom en tidsportal så att den hamnar i det moderna Los Angeles.
Thor (Cody Deal) beger sig dit med Loke hack i häl och så fortsätter kampen på Los Angeles bakgator.

Skådespelarna är riktigt usla och jag hade nog själv kunnat filma häftigare action med en stillbildskamera, dataanimeringarna är beklämmande dåliga och vilken dataintresserad 13 åring som helst kan nog göra det bättre än så här.

Han som skött om kostymerna verkar ha inhandlat allt på ÖB och vapnen på Butterick's och inspelningsplatserna i Los Angeles är begränsade till parkeringsplatser och sunkiga industriområden, allt för att spara pengar antar jag.

Att någon tjänar pengar på detta skräp förresten, är ju bara ännu en tanke som gör en förbannad.

The Strangers (2008)

James Hoyt (Scott Speedman) och Kristen McKay (Liv Tyler) har precis varit på en väns bröllop och nu lånat ett ödsligt beläget hus för några dagar.
Att allt inte riktigt står rätt till mellan dom två blir man varse rätt snart, det är lite problem med förhållandet.

Nu knackar det på dörren innan dom två hinner att diskutera sitt kärleksliv och utanför står en ung kvinna som inte riktigt vet var hon är.
Dom skickar iväg henne men det dröjer inte länge förrän hon kommer tillbaka och nu är hon inte ensam längre.

Det är två vanliga människor med vanliga problem som man får följa här och det gör det hela lite läskigare faktiskt än om det hade varit någon blåst blond bimbo med stora tuttar som vanligtvis springer runt i såna här produktioner och barbröstat skriker.

Och läskigt är det minsann.
Det här var en av dom otäckaste filmer jag sett på länge och det utan att det spills alltför mycket blod.
Det är en fruktansvärd tät och intensiv spänning rakt igenom och man lider verkligen med dom två huvudpersonerna.

Regidebuterande Bryan Berting har lånat mycket från 70-tals skräckisar men har gjort det på ett eget och mycket bra sätt och dom filmklichéer som råkar passera har han pusslat in på ett enastående sätt.

Skådespelarna är mycket bra och även om man kanske ska ta påståendet om att detta bygger på en verklig händelse med en nypa salt så är det olidligt spännande och rysligt otäckt.

Walled In (2009)

En thriller där arkitektur står i centrum.
Mischa Barton spelar den precis nyutexaminerade ingenjören Sam som ska gå i sin faders och bröders fotspår och stolt föra vidare familjeföretaget som sysslar med demolering av gamla och stora byggnader.

Hennes första uppdrag blir att gå igenom ett gammalt hyreshus ute på landsbygden som ritats och konstruerats av den kände arkitekten Malestrazza.
Hon möter Mary (Deborah Kara Unger) som är den som sköter om huset och dess få boende som finns kvar, bland annat hennes son som verkar både fascinerad och besvärad över Sam's besök.

Det visar sig ju givetvis efter en stund att den här designade betongklumpen bär på en hel del otäcka hemligheter och Mary som kyligt spelas av Deborah Kara Unger och hennes son vet mer om detta än vad dom vill påstå.

Själva historien är rätt platt och filmen i sig är lika stel och tråkig som den byggnaden som ju egentligen har huvudrollen här.
Skådespelarna är trista och oengagerade och det är faktiskt fotografen Karim Hussain's förtjänst att det finns något som håller den lite läskiga stämningen uppe.

The Conspirator (2010)

Amerikanska inbördeskriget har precis tagit slut, den 28 årige krigshjälten Frederick Aiken (James McAvoy) har slutat vid armén för att jobba som advokat när plötsligt presidenten Abraham Lincoln mördas under en teaterföreställning av skådespelaren James Wilkes Booth.
Booth hittas och skjuts men sju andra blir åtalade för medverkan i denna konspiration och Aiken tar nu motvilligt uppdraget att sköta försvaret av Mary Surratt (Robin Wright) som misstänks vara en av ledarna.

Den här filmen bygger på den sanna historien om rättegångarna som följde efter presidentmordet men just den här vinklingen hör inte till dom som man ofta får höra eller läsa om.

Robert Redford har satt ihop en mycket komplex film och den håller otroligt hög kvalitet i alla beståndsdelar, speciellt skådespeleriet som är lysande.
Det är spännande när det inte händer något och dramatiskt när det väl gör det och ändå så vet man ju hur det ska sluta för dom inblandade.

En njutningsfull och mäktig iscensatt historia.

Bee Movie (2007)

Barry B. Benson (Jerry Seinfeld) har precis gått ut college och alla förväntar sig att han ska börja jobba med honung inuti bikupan som alla andra bin.

Men Barry drömmer om ett liv i världen utanför.

Han lämnar kupan, råkar ut för ett regnoväder och räddas av floristen Vanessa Bloome (Réene Zellweger).

Dom blir goda vänner och tillsammans så upptäcker dom hur människan utnyttjar bina till sin egen vinning.

  
Jag såg den här filmen när den kom 2007 men då gav den inte mig några bestående intryck direkt, nu när jag såg om den så tyckte jag att den var riktigt bra och rolig.

Det här är ju Jerry Seinfelds skapelse, han har varit med och skrivit, producerat och dessutom så gör han ju rösten till Barry.

Han har fått med sig en hel samling bra skådespelare och andra storheter till större och mindre roller och alla röster fungerar strålande och speciellt Chris Rock som glänser som myggan Mooseblood.

Själva historien är väl inte så mycket att bry sig om förutom att det ändå är ett litet försök att få folk att tänka på miljön vilket ju alltid är bra vilket forum det än handlar om. Det är dock figurerna och detaljerna som lyfter den här färgglada produktionen.

Julia's Eyes (2010)

Original titel: Los Ojos de Julia

Julias (Bélen Rueda) tvillingsyster Sara har begått självmord genom att hänga sig och nu har Julia och hennes man Isaac (Lluis Homar) flyttat in i huset för att ta hand om hennes begravning.
När Sara dog så var hon blind på grund av en ärftlig sjukdom som även Julia bär på och den gör att hon gradvis kommer att få sämre syn för att till slut förlora den helt.
På plats i huset så börjar Julia känna att någon förföljer henne och hon börjar att misstänka att det kanske inte var ett självmord ändå men det är ingen som tror henne.

Att kalla denna historia för en skräckfilm är kanske att ta i lite det är väl mera en thriller i såna fall.
Att regissören Guillem Morales älskar Alfred Hitchcock ser man ganska snart, han snor eller lånar scener och ideer ganska friskt men han har ändå gjort det rätt bra.
Filmen håller uppe spänningen bra till en början men tyvärr så är slutet alldeles för långdraget och man tröttnar då lite.

Det finns en del twistar, några som överraskar och andra som inte gör det.
Fotot av Óscar Faura är det som håller spänningen uppe tycker jag, han arbetar strålande bra med ljus och skugga, annars så ligger själva läskigheten i det här att veta att någon förföljer en och att man minut för minut håller på att förlora synen.

Det är hyfsat spännande underhållning om än lite för lång.