Machuca (2004)

Platsen är Santiago i Chile och det är strax före militärrevolutionen i september 1973.
Gonzalo Infante (Matías Quer) är 11 år och går på St:Patrick's School For Boys, han kommer från en välbärgad familj med en resande affärsman till far och en shoppande otrogen hemmafru till mor.
Father McEnroe (Ernesto Malbran) som driver skolan bestämmer en dag att han vill ge pojkar som inte har rika föräldrar chansen till skolgång så några från kåkstaden får nu möjlighet att lära sig Engelska.
Gonzalo som är lite utanför och mobbad i skolan blir snabbt god vän med Pedro Machuca (Ariel Mateluna) en av dom nya pojkarna och trots den enorma klasskillnaden så blir deras vänskap otroligt stark.

Klasskillnaderna och dom politiska motsättningarna är själva grunden i den här historien och regissören Andrés Wood visar på ett enastående sätt hur dom skillnaderna för pojkarna tillsammans och hur det sen är detta som bokstavligt talat sliter dom isär.

Det är en fantastisk film och jag kan inte förstå att den inte gått upp på biograferna här hemma i Sverige, den har mest visats världen över på olika filmfestivaler där den också tagit hem en hel del priser.

Känslan av ett tidigt 70-tal i Santiago är oerhört realistisk och regin, fotot och musiken fungerar otroligt bra ihop och gör detta till ett fantastiskt gripande drama om vänskap över klass och politiska skillnader.

Skådespelarna som till största delen består av amatörer är mycket bra och jag läste att eftersom regissören Andrés Wood inte hade någon större budget att leka med så spelade dom bara in filmen på söndagar.

Ett strålande resultat blev det.

Primal (2010)

För 12.000 år sedan så målade en urinvånare en väggmålning som varnade för en fara vid ingången till en stor grotta.
Antropologistudenten Dace (Will Traval) och hans fem vänner ger sig ut i den Australiska vildmarken för att leta efter det mångtusenåriga mästerverket.
Vad dom inte vet är att konstnären själv blev offer för det han varnade för och till skillnad mot honom själv så lever det hotet än idag.

Regissören och manusförfattaren Josh Reed försöker inte att förklara någonting av det som händer i den här filmen utan är egentligen bara ute efter att på ett sånt blodigt och läskigt sätt som möjligt ta död på alla inblandade.

Blodigt är det minsann och det är så urbota fånigt att det faktiskt blir lite roligt också.
Rollfigurerna i historien beter sig så bisarrt att dom nästan blir läskigare än själva vidundret i filmen.

Fotografen John Biggins förbryllade mig i den här filmen eftersom han sköter kameran rätt tråkigt och stelt genom hela historien och så helt plötsligt i några scener så briljerar han verkligen med riktigt coola kameravinklar, det känns nästan som om han fått tillåtelse att i några sekvenser helt bestämma själv utan inblandning av regissören.
Han kanske skulle ha regisserat filmen själv?

Det är våldsamt, blodigt, äckligt och fånigt men speciellt bra är det definitivt inte.

Rogue Assassin (2007)

FBI agenten Jack Crawford's (Jason Statham) liv blir helt upp och nedvänt när hans partner och bäste vän Tom (Terry Chen) och dennes familj brutalt blir mördade av den ökände gangstern Rogue (Jet Li). Jack gör nu till sin livsuppgift att få tag i mördaren och hämnas.

Tre år senare när ett gangsterkrig blåser upp mellan stans två största Asiatiska gäng så får Jack flera indikationer på att Rogue är inblandad.

I orginal så hette den här filmen "War" men sen så har namnet ändrats till "Rogue Assassin" av någon outgrundlig anledning.

Här bjuds man på en timma och fyrtio minuter av stenhård och blodig action och det är inte många lugna sekunder att hämta andan på i den här historien.

Fotot är verkligen stilrent och snyggt och Jason Statham och Jet Li är ju perfekta i den här sortens filmer, tyvärr så har manusförfattarna krånglat till historien lite mer än nödvändigt, det är ju ändå raka rör som detta handlar om.

Det blir dock lite tråkigt efter en stund trots att det smäller, skjuts, mördas och exploderar var och varannan sekund för hela produktionen känns lite själlös.
Hyfsat underhållningsvåld är väl det bästa jag kan säga men jag hade nog väntat mig lite mer.

Exorcismus (2010)

Original titel:  La Posesión de Emma Evans

Tonåringen Emma (Sophie Vavasseur) har spelat anden i glaset med några vänner och har börjat upptäcka att underliga saker börjar att hända i och runtomkring henne.
Hennes föräldrar är övertygade om att hon bara lider av en tonårsdepression men Emma vänder sig till sin morbror, Fader Ennis (Douglas Bradley) som märker att det är helt andra krafter som försöker att ta över flickan.

En Spansk skräckfilm inspelad i England och till största delen med Engelska skådespelare.
Man har ju varit bortskämd dom senaste åren med en hel massa bra skräck från Spanska regissörer men den här lägger jag tyvärr inte till den samlingen.

Det står att den här filmen är en klassisk exorcismhistoria men från lite nya vinklar men det stämmer föga.
Det finns ingenting nytt i den här historien förutom att den är några snäpp sämre än det mesta i samma genre.
Skådespelarna är dåliga, fotot tråkigt och regin styltigt stel.

Sen så undrar man ju också varför det alltid ska vara unga tjejer som blir besatta av den onde i alla dessa filmer?
Ska man nu göra en annorlunda historia så låt en lokalvårdare på 54 år drabbas istället.
Det skulle ju vara en ny vinkling i temat.

Hotet Inifrån (2006)

Original titel:  The Sentinel

Pete Garrison (Michael Douglas) är en veteran och legend inom Secret Service där hans jobb är att skydda den Amerikanska presidenten och hans hustru.

Nu har det börjat cirkulera rykten om att någon på insidan planerar att mörda presidenten och misstankarna leder mot just Pete Garrison. Han måste nu försöka hitta den riktiga förrädaren och samtidigt med alla medel skydda en personlig hemlighet som skulle vara en katastrof om den kom ut.

Den här politiska thrillern bjuder ju inte direkt på några nyheter men det är spännande och ett relativt högt tempo filmen igenom.

Michael Douglas och Kiefer Sutherland fungerar riktigt bra ihop medans Eva Longoria däremot enbart är snygg och har ingen som helst annan funktion i den här historien.

Man behöver inte sitta och fundera så mycket för när halva filmen gått så vet man vem boven är och ungefär hur det kommer att sluta men det är rätt skönt för då kan man bara luta sig tillbaka och få en stunds underhållning.

My One and Only (2009)

Det är i 50-talets USA och Ann Deveraux (Renée Zellweger) bestämmer sig för att lämna New York och sin konstant otrogne man Dan (Kevin Bacon).
Hon tar sina söner George och Robbie, köper en bil för sina sista dollar och ger sig ut på ett strapatsrikt äventyr för att om möjligt hitta en ny man och en ny far till sina söner.

Den här filmen bygger ju delvis på den sanna historien om skådespelaren George Hamilton's uppväxt och det är en hel underbar film i regi av Richard Loncraine.

Renée Zellweger är helt fantastisk som den lite blåsta och ytliga mamman men med ett hjärta av guld som gör sitt bästa för att hon och hennes söner ska få ett så drägligt liv som möjligt.

Fotot av ett 50-talets Amerika är strålande vackert och regin likaså.
Allting har bakats ihop på ett dramatiskt och mycket roligt sätt och man blev glad av den här historien trots att det även finns vissa tragiska och allvarliga stunder.

Hole in One (2009)

Golftalangen Eric (Steve Talley) struntar helt i plugget och tillbringar den mesta tiden på golfbanan där han försöker lura av rika äldre män en massa pengar samtidigt som han hjälper sin polare Tyler (David Ellison) med hans kollektion av golfkläder.
En dag så slår han vad med två plastikkirurger om 50.000 dollar.
Om han mot förmodan skulle förlora så får dom göra ett valfritt ingrepp på honom.

En sån här typisk amerikansk collegekomedi kan klara sig hyfsat om det bara finns någonting bra att plocka ut, typ skådespelarna eller humorn men tyvärr så finns det ingenting i den här filmen som ens är i närheten av "bra" och det hjälper föga att tjejerna slänger av sig kläderna och visar tuttarna var och varannan minut.