Regi: Wes Anderson
Manus: Wes Anderson & Roman Coppola
Foto: Bruno Delbonnel
Musik: Alexandre Desplat
Scenografi: Adam Stockhausen & Anna Pinnock
Kostym: Milena Canonero
Producent: Wes Anderson, Jeremy Dawson, John Peet & Steven Rales
Wes Anderson är ju en av filmvärldens mest egensinniga filmskapare och den här filmen bekräftar ju bara detta.
Industrimagnaten Zsa Zsa Korda (Benicio Del Toro) är på många sätt en briljant affärsman men han är också hatad av världens regeringar för sina manipulativa affärsmetoder vilket gör att han är utsatt för mordförsök så gott som varje gång han lämnar hemmet.
Efter att ha överlevt sin sjätte flygplanskrasch så har han dock tröttnat på alla attentat mot honom och inser att det behövs en förändring.
Han återupptar kontakten med sin enda dotter Liesl (Mia Threapleton) för att berätta att han ämnar skänka henne hela sin förmögenhet och affärsverksamhet. Liesl som är nunna tvivlar dock på faderns ärliga uppsåt att laga den trasiga relationen dom emellan.
Tillsammans med den norska insektsforskaren Björn (Michael Cera) så beger sig Korda och Liesl på en sällan skådad odyssé där det bombas, skjuts och kraschas i parti och minut och allting i en visuellt flummig färgexplosion av bilder där hjärnan för en som tittare nästan får en överdos av intryck där det till och från händer så mycket att man inte hinner med att samla ihop allt från en scen innan nästa attack kommer.
Historien kommer här i andra hand, det är det visuella som är viktigt där varje scen är som ett eget konstverk i sig. Det är en fantastisk upplevelse men där det ibland blir lite för mycket av allt och i en scen där Korda slåss på liv och död med Uncle Nubar (Benedict Cumberbatch) så blir det ganska fånig buskis av det hela.
En fascinerande upplevelse är det ändå och med ett antal sjysta skådespelare i mindre roller som Willem Dafoe, F. Murray Abraham, Tom Hanks, Scarlett Johansson och Bill Murray.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar