Regi: Otto Preminger
Manus: Walter Newman & Lewis Meltzer. Efter en roman av Nelson Algren
Foto: Sam Leavitt
Musik: Elmer Bernstein
Producent: Otto Preminger
Frankie Machine (Frank Sinatra) har precis muckat från fängelset och kommer tillbaka till den ruffiga stadsdelen där han för en tid sedan åkte dit i en razzia på en svart spelklubb. Han är känd som den bäste delaren i branschen och kallas The man with the golden arm. Hans tidigare boss Schwiefka (Robert Strauss) vill att han direkt börjar jobba för honom igen men Frankie som också blivit ren efter ett heroinmissbruk vill bryta med sitt tidigare liv och satsa på musik istället.
Hans fru Zosh (Eleanor Parker) som sitter i rullstol efter en olycka är i desperat behov av Frankie's hjälp och vill bara att han ska vara hemma och att allt ska bli som förut medan hans älskarinna Molly (Kim Novak) tycker att han ska följa sin nya dröm. Samtidigt så lockar drogerna och områdets ökände langare Louie (Darren McGavin) gör allt han kan för att Frankie åter ska bli en stadig kund hos honom.
Den här filmen var en av dom första filmerna som tog upp problematiken kring ett drogberoende och det känns också som om regissören Otto Preminger har ett genuint och äkta engagemang för ämnet.
När Frankie kommer ut från sin fängelsevistelse så tror han ju att allting ska gå enkelt, att han ska få jobb som trummis och allt ska lösa sig men han märker ganska snart att både området och hans gamla liv har krav som kväver honom och att han måste lämna trakten om han ska klara sig. Mitt i all heroindimma så förändras sen historien till ett drama av lögner och död där samvete, lögn och skuld är tunga ingredienser.
Frank Sinatra är verkligen Frankie Machine, han är helt strålande bra och Kim Novak är också riktigt bra, cool och vackert sval. Dom andra skådespelarnsa klarar sig bra även om Eleanor Parker spelar över en hel del som den tragiska Zosch.
Ett fängslande drama på många olika sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar