Regi: Jalmari Helander
Manus: Jalmari Helander
Foto: Kjell Lagerroos
Musik: Juri Seppä & Tuomas Wäinölä
Producent: Petri Jokiranta
Överdrift är verkligen en underdrift när det kommer till den här filmen som utspelar sig 1944 i finska lappmarken.
Aatami Korpi (Jorma Tommila) är en legend i Finland, en före detta soldat som fick hela sin familj utplånad av ryssarna och som sedan dess levt ensam ute i vildmarken och som enligt historierna dödat fler än 300 ryssar.
Nu är det inte ryssarna som utgör ett hot i Finland längre utan nazisterna som invaderat landet. Aatami bryr sig dock inte om kriget utan är upptagen med att gräva efter guld men när han hittat en åder och är på väg till banken för att lösa in sina klimpar så råkar han givetvis stöta på en grupp tyskar under ledning av den brutale Bruno (Aksel Hennie) som tagit några finska kvinnor som gisslan och dom är givetvis intresserade av vad guldletaren har i sina sadelväskor.
Den här historien skulle egentligen kunna ha utspelat sig varsomhelst och under vilken tidsepok som helst också, själva platsen och årtalet är inte så viktigt men det passar ju ändå bra att det är just Finland för den här gamla klichéartade inställningen om finnar som tysta, hårda och fåordiga dras verkligen till sin spets här.
Dom meningar som Aatami låter lämna sina läppar kan räknas på ena handens fingrar här är det handling som talar och en sällan skådat brutal sådan.
Visst är det överdrivet till max och fyllt med en massa filmklichéer men det är gjort med en sådan härlig glimt i ögat så att man köper allting, det är verkligen rått och blodigt och fotot av Kjell Lagerroos är enastående snyggt och coolt.
Rambo och John Wick i en och samma person är väl en bra beskrivning av mannen som är farligare än allt som dessa nazister tidigare mött eller som en av kvinnorna svarar när hon får en fråga:
-Är han odödlig?
-Nej, han bara vägrar att dö!
Absurt galet och riktigt jädrans bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar