I över 20 år så har Charlie Swift (Pierce Brosnan) jobbat som en så kallad problemlösare för maffiabossen Stan Mullen (James Caan). Charlie och Stan tillhör den äldre generationen där respekt och ärlighet är två ord som är oerhört viktiga men allt detta förändras när gangstern Beggar (Gbenga Akinnagbe) tänker ta över och eliminerar Stan och dom flesta andra runtomkring Charlie.
Charlie får rådet att fly men det funderar han inte en sekund på. Han tänker hämnas Stan och får oväntad hjälp av Marcie Kramer (Morena Baccarin) som är änka efter en buse som Charlie varit med om att mörda.
Inte någon komplicerad historia där man behöver sitta och tänja på hjärncellerna direkt, det känns som om man varit med om detta förut och vet ungefär vad man har att vänta. Det är dock skickligt regisserat av Phillip Noyce och Pierce Brosnan är så där iskallt lugn som han var när han hade 007 kostymen på sig. Filmen är lika delar en actionhistoria som ett drama där den äldre generationen busar slåss för sina ideal och överlevnad. Charlie är lika snabb i sina repliker som han är med sitt vapen och han är fullt medveten om att han fysiskt numera inte räcker till längre när det kommer till konfrontation med yngre busar, det är skjuta först och tala sen som gäller.
Förutom Brosnan så är det väl tunt med bra skådespeleri, Morena Baccarin som Marcie är lite för tråkig men det är kul att se James Caan i sin sista roll som gangsterbossen Stan, för mig så blir det ju lite som att cirkeln sluter sig eftersom första gången jag såg Caan var i gangsterfilmen Gudfadern från 1972.
En underhållande film är det även om jag inte är så förtjust av slutet som känns lite väl tillrättalagd.