Den norska politikern Vibeke Farangs 7-åriga dotter anmäls försvunnen och när polisen börjar undersöka saken så visar det sig att Vibeke haft en älskare som också har försvunnit.
Privatdetektiven Varg Veum kopplas in på fallet vilket poliserna Hamre och Isachsen är måttligt glada över.
Vibekes älskare visar sig vara en Karsten Aslaksen som jobbar för ett internationellt kemiföretag styrt av familjen Olsen och dit leder även spåren efter hennes försvunna dotter.
Detta är en riktigt bra, spännande och lite obehagligt kriminaldrama med antihjälten Varg Veum som mycket bra spelas av Trond Espen Seim som glider runt likt en ständigt trött och sliten kulturarbetare och åker på stryk av både lagens företrädare och det buset som jagas.
Slutet på historien kanske känns lite för mycket men det är spännande så jag köper det.
Ben Affleck är strålande bra som den frilansande revisorn Christian Wolff som utåt sett är en stelt tråkig och samvetsgrann ekonom men som brottas med ett antal bokstavskombinationer som både är en välsignelse och en förbannelse i hans liv. Eftersom han under flera år jobbat för en hel del ljusskygga människor och sitter inne med mycket farlig information så är han också ett vandrande vapen som blir en form av kostymklädd Terminator när han blir hotad. Jag gillade den här filmen ordentligt, den har mycket av en 90-tals actionthriller över sig, det är spännande och våldsamt, snyggt och tajt regisserat av Gavin O'Connor och så är som sagt den där tråkiga revisorn riktigt cool.
En färgsprakande bombastisk meningslöshet är väl min personliga beskrivning av denna historia där Matt Damon i form av äventyraren William tillsammans med sin vapendragare Tovar (Pedro Pascal) befinner sig i det medeltida Kina för att om möjligt få tag i det mytomspunna krutet. Dom två blir dock tillfångatagna av General Shao och hans armé som vaktar den kinesiska muren mot några groteska ödleliknande varelser som återkommer vart 60:e år för att försöka ta sig igenom försvaret.
Regissören Yimou Zhang är ju en skicklig hantverkare och hans filmer kännetecknas av att dom alltid är fruktansvärt snygga visuellt och denna är minsann inget undantag. Han, fotograferna Stuart Dryburgh & Xiaoding Zhao har gjort en film med imponerande effekter och maffiga scenerier som för tankarna till Sagan om Ringen-filmerna men tyvärr så försvinner både skådespelare och historia i allt detta fyrverkeri och kvar blir bara en gäsp.
Samspelet mellan William & Tovar som ska vara lite humoristiskt är bara fjantigt och sen så undrar man ju varför dessa varelser som ska vara så smarta just attackerar det ställe av muren där alla tusentals soldater befinner sig när den ändå är 600 mil lång.
Skrattretande att höra medeltida kineser prata med amerikansk-engelsk modern accent och att dom tusentals soldater som befinner sig på platsen inte kan stoppa monstren men två amerikanska äventyrare fixar biffen på några dagar.
Det här är den dyraste filmen som producerats i Kina och det blir ju vanligare och vanligare med amerikanska och kinesiska samproduktioner därför att filmerna som visas i Kina drar in så ofantligt med pengar och det är ju nåt som den amerikanska filmbranschen inte tackar nej till men det innebär ju också vissa detaljer som att kärleksscener inte förekommer, homosexualitet får inte nämnas och givetvis ingenting som verkar negativt mot den kinesiska staten.
Pengar är dock så viktigt så då köper man detta som västerländsk filmproducent.
Storslaget, praktfullt men förutsägbart och tråååkigt.
Många sunkiga förhållanden har ju gjort att både kvinnliga och manliga författare skrikit ut sin frustration över sin partner eller sitt ex i bokform.
En av dom är ju August Strindberg som skrev den självbiografiska boken En Dåres Försvarstal på franska mellan åren 1887-1889 och såg då till att den inte skulle ges ut förrän flera år senare. På svenska kom den inte ut förrän 1914 då Strindberg redan checkat in i författarhimlen.
Boken tar upp förhållandet mellan August Strindberg och den finskfödda skådespelerskan Siri von Essen och det är verkligen en berg och dalbana vi som läsare får vara med om, kärlek blandas med hat, åtrå, makt, otrohet och förtal.
Strindberg hatar verkligen sin fru emellanåt för att sen älska henne till smärtgränsen, han reser bort för att glömma henne bara för att inse att han inte kan leva utan henne.
Det är enastående läsning, beklämmande sorgligt och ibland hysteriskt roligt. Det är fascinerande att få en inblick i Strindbergs syn på den moderna frigjorda kvinnan som ju Siri verkligen tillhörde och samhället i stort i slutet av 1800-talet.
Martin Beck har tröttnat på polislivet och beslutat sig för att gå i pension med omedelbar verkan och det får också hans nya chef Hedvall veta under deras första privata möte. Pensionen får dock vänta en stund när två trafikpoliser blir beskjutna i Bromma varav den ena av dom dör och en massjakt nu tar sin början efter en beväpnad gärningsman i en silvergrå bil och blå keps.
Oskar och hans, numera särbo går i terapi för att försöka få ihop det igen och Steinar kämpar med sin tonårsdotter samtidigt som dom då fått en ny chef som ändå verkar vara en bra mycket mänskligare sådan än Fredén som under lite turbulenta former lämnade avdelningen och istället tog ett kliv uppåt i polisvärlden samtidigt som dom då jagar en polismördare som psykopatiskt galet spelas av Simon J. Berger.
Dramatiskt, våldsamt med som vanligt bra skådespelare, snyggt foto och säkert regisserat av Jörgen Bergmark.
Ett infruset lik hittas i en gammal nedlagd gruva i den lilla Kanadensiska staden Algonquin Bay och det visar sig vara en mördad ung kvinna som anmäldes saknad flera månader tidigare. Kriminalaren John Cardinal blir ansvarig för fallet och får polisen Lise Delorme till hjälp som innan enbart jobbat med ekonomisk brottslighet. En mördad ung man hittas efter ett tag i ett övergivet hus och genast så syns det ett samband med det första fyndet. Samtidigt så visar det sig att Delorme har fått jobbet som Cardinals partner för att ta reda på så mycket som möjligt om honom eftersom han är misstänkt för korruption som har med ett gammalt fall att göra där en polisman förolyckades.
Det här är väl inte världens mest originella historia men det är skickligt regisserat av Daniel Grou med mycket bra skådespelare som letar efter en seriemördare i en liten kylslagen Kanadensisk håla samtidigt som dom brottas med personliga problem med psykisk ohälsa, bittra sambos och gamla hemligheter.
Journalisten George Duroy får chansen att jobba för ett sex magasin i Stockholm. Han måste dock visa upp vad han skrivit och beger sig ut för att intervjua och fota kvinnor vilket allt som oftast slutar i sänghalmen.
Den här filmen är ju en svensk klassiker när det kommer till sexfilmer även om den är en hyfsat snäll film vad det gäller sex trots ett antal äkta scener av den varan, den är inte heller speciellt rolig och historien rätt töntig trots att den faktiskt bygger på den klassiska romanen Bel Ami av den Franska författaren Guy de Maupassant från 1885.
Den amerikanska skådespelaren Harry Reems som ju var stor i porrbranschen på 70-talet spelar huvudrollen och går omkring i Stockholm, hoppar från säng till säng med en musik i bakgrunden som får en att tänka på dom där enerverande slingorna som spelas i Bingolotto när det ska duttas nummer.
Det är inte roligt, inte sexigt och inte bra på något sätt men en kul detalj är ju ändå att regissören Mac Ahlberg ett antal år senare skulle sköta kameran i Snuten i Hollywood-fimerna.
