Skräcken i Svarta Lagunen (1954)

Org Titel:  Creature from The Black Lagoon

En vetenskaplig expedition befinner sig långt in i Amazonas djungler där dom letar efter fossil.

En hand med simhud grävs fram och efter ett tag när människor i lägret dödas en efter en så inser dom att det finns en levande förhistorisk varelse i den mytomspunna Svarta Lagunen.

En klassisk film men som ändå alltid varit lite av ett småsyskon till dom stora skräckfilmerna Frankenstein, Dracula, Mumien och Varulven.

Filmen håller rätt bra, den är snyggt regisserad av Jack Arnold med den där vanliga historien om monstret som dödar alla urskiljningslöst men som ändå blir kär i den unga vackra kvinnan, här vid namn Kay gestaltad av Julia Adams.

Inte speciellt originellt manus alltså och lite hysteriskt jobbig musik och läskigheten som antagligen var rätt påtaglig när filmen kom 1954 känns inte så het nu men bra foto och snygga undervattensbilder ändå och riktigt rolig att se.

           

Mr. Church (2016)

Den unga flickan Charlie som bor med sin cancersjuka mamma vaknar upp en morgon bara för att finna en okänd man i köket som står och lagar frukost.

Mannen presenterar sig som Mr Church och säger att han är familjens nya kock.

Ett enastående gripande drama där Eddie Murphy är fenomenal som den hemlighetsfulle Mr Church.

Mycket bra regi av den rutinerade Bruce Beresford, strålande foto, stämningsfull musik och fantastiskt skådespeleri i detta drama som verkligen griper tag i en.

Titel:                     Mr Church

År:                        2016

Land:                   USA

Genre:                 Drama

Regi:                    Bruce Beresford

Manus:                Susan McMartin

Foto:                   Sharone Meir

Musik:                 Mark Isham

Skådespelare:

Eddie Murphy, Britt Robertson, Natascha McElhone, Xavier Samuel, Lucy Fry,

Christian Madsen, McKenna Grace, Natalie Coughlin, Madison Wolfe,

Lincoln Melcher, Kathleen McMartin

The Shallows (2016)

Den Amerikanska läkarstudenten Nancy befinner sig på en enslig strand i Mexiko där hon surfar.

Hon träffar på två killar som hon ett tag har sällskap med bland vågorna men efter en stund så är hon helt ensam i viken.

Helt plötsligt blir hon attackerad av en haj som biter henne i benet, hon lyckas ta sig upp på en sten i vattnet där hon nu är fast medans hajen cirkulerar runt den.

Regissören Jaumet Collet-Serra som gjorde den enastående rysaren The Orphan har pusslat ihop detta skräckdrama som faktiskt känns rätt fräsch när det kommer till filmer med hajar som av någon anledning hyser personligt agg mot vissa personer.

Filmen kan ju inte jämföras med Hajen från 1975 men den är bitvis riktigt spännande.

Fotot av Flavio Martinez Labiano är strålande vackert och intensivt och när Nancy som mycket bra spelas av Blake Lively paddlar ut där i den paradisiska bukten till smäktande musik och måsars skrän så vet man att allting när som helst kommer att förvandlas till en mardröm.

Själva spänningen i historien ligger ju i det där att Nancy sitter fast på en sten som både hon och vi tittare vet inom kort kommer att sköljas över vid högvatten och en liten fånig detalj är ju att även hajen verkar ha koll på detta men kan man svälja en sån liten löjlig grej så är detta riktig spännande och skrämmande dramatisk underhållning.

American Made (2017)

Barry Seal, en vanlig pilot som kör inrikesflyg för bolaget TWA blir en dag år 1978 kontaktad av CIA agenten Monty Schafer för en hemlig operation i Sydamerika där USA vill försöka stoppa dom Kommunistiska krafterna som snabbt växer.

Efter ett tag blir Barry kontaktad av Medellinkartellen och Pablo Escobar som vill att han ska ta med sig cocain tillbaka till USA.

Detta innebär stora risker men också enormt mycket pengar för Barry och hans växande familj.

En helt igenom fantastisk och fascinerande historia som innehåller så mycket att det nog kunde ha blivit ett par filmer.

Tom Cruise är bra som piloten Barry Seal även om han ser ut och agerar ungefär på samma sätt som han brukar göra i sina filmer, annars så är det samspelet mellan CIA agenten Schafer (Domhnall Gleeson) och dom vänskapliga men också nervöst hotfulla mötena med Ochoa (Alejandro Edda) och Escobar (Maurizio Mejía) som är mest imponerande och intressanta.

Detta är ju ett enastående äventyr regisserat av Doug Liman och en nästintill osannolik historia trots att den ju är sann och verkligen är en besvärande vagel i ögat för CIA och hela den Amerikanska statsmakten,

tyvärr så är ju filmen ett häftigt äventyr och då glöms det liksom bort att Barry Seal faktiskt smugglade enorma mängder med knark och vapen och dom som han gjorde affärer med ju var grymma mördare och diktatorer.

Det blir ju en lite bitter eftersmak när man tänker på detta men jag ser denna som en äventyrsfilm nu, lägger undan dom allvarliga aspekterna och då är det en fantastisk berättelse om en vanlig man som tar en chans och helt plötsligt befinner sig i en av dom största skandalerna i USAs historia.

The Lost City of Z (2016)

Titel:  The Lost City of Z

År:  2016

Land:  USA

Genre:  Drama, Äventyr

Den fantastiska historien om den Engelska äventyraren Percy Fawcett som i början av 1900-talet sa sig ha hittat spår i Amazonas djungler efter en tidigare oupptäckt civilisation.

Trots ett massivt motstånd på hemmaplan så försöker han samla ihop pengar till flera expeditioner till platsen som han döpt till Z tillsammans med sin kompanjon Henry Costin.

En riktig maffig och mustig äventyrsfilm där man riktigt känner hur svettigt och påfrestande våra hjältar har det när dom slåss i Amazonas djungler med mygg, indianer och allehanda sjukdomar.

Fawcett som enastående spelas av Charlie Hunnam upptäcker också att han får slåss lika mycket hemma i England mot trångsynthet, gamla fördomar och det dåliga samvetet över att lämna sin fru och barn månader i sträck.

Mycket bra skådespeleri, proffsigt regisserad av James Gray och strålande foto av Darius Khondji gjorde denna film till ett riktigt häftigt äventyr och att den bygger på verkliga historiska händelser gjorde ju inte upplevelsen sämre.

Sharknado (2013)

En orkan bildas ute till havs och den är så kraftig att den för med sig tusentals hajar in över Los Angeles som sen bokstavligen regnar ner över staden och dess invånare.

Fin Shepard (Ian Ziering) som äger en bar precis vid stranden blir ofrivilligt hjälten som på något sätt måste rädda folket från denna mega hajattack från skyn.

Hade det här varit en ren komedi så hade man kanske kunnat gilla delar av den men när det verkar bara ett seriöst försök till en skräckfilm med hajar som simmar runt på översvämmade gator, intar folks pooler i Beverly Hills och flyger in i butiker och äter upp kunderna så faller allting pladask. Specialeffekterna är torftiga, skådespelarna genomusla och regin av Anthony C Ferrante amatörmässig. 

Dom första som blir dödade av hajarna i filmen är ett gäng tjuvfiskare ute till havs som är på väg att göra upp en deal med en Asiatisk affärsman om 20.000 dödade hajar och det gör ju att resten av filmen känns som en hämndens stund för dessa havets utrotningshotade rovdjur men eftersom allting ändå till slut går ut på att döda så många av hajarna som möjligt så är det ju en förlust för djuren ändå och tyvärr även för filmindustrin.

Sleepaway Camp (1983)

Titel:  Sleepaway Camp

År:  1983

Land:  USA

Genre:  Skräck

Angela som i unga år var med om en fruktansvärd båtolycka som tog hennes familj lever nu med sin faster och sin beskyddande kusin Ricky.

Ricky och Angela ska nu tillbringa hela sommaren på ungdomslägret Camp Arawak tillsammans med Rickys bästa kompis Paul och en massa andra ungdomar.

Angela som ännu åtta år efter båtolyckan lider av traumatiska besvär och inte pratar speciellt mycket hamnar direkt i onåd hos den självupptagna Judy som tänker göra livet surt för Angela.

Det dröjer inte länge förrän ungdomar, en efter en börjar dyka upp brutalt mördade och chefen för lägret Mel börjar misstänka att det är Ricky som ligger bakom.

Regissören och manusförfattaren till denna skräckhistoria Robert Hiltzik har väl egentligen snott allting från andra filmer men tyvärr så har han ju sen inte klarat av att pussla ihop alla dessa detaljer till en på något sätt underhållande film.

Regin är amatörmässigt gjord, Benjamin Davis som skött kameran verkar inte heller haft någon kunskap om sitt jobb och musiken av Edward Bilous är enbart irriterande.

Det hjälper ju inte sen att skådespelarna också är otroligt usla.

Enda underhållningen är väl att titta på dom kläder som alla medverkande bär i filmen som måste vara The best of the worst vad det gäller 1980-talet.