Original titel: Delicatessen
Han möts av hyresvärden Clapet, en enorm man som även äger charkuteributiken i bottenvåningen.
Det visar sig dock snart att detta inte är ett vanligt hyreshus med normala hyresgäster och definitivt inte en normal hyresvärd.
Det är svåra tider och det är meningen att dom nyinflyttade ska fungera som mat åt dom andra boende och det är Clapet själv som står för slakten, styckandet och fördelningen av köttet.
Kärleken dyker dock upp och ställer till det, Louison blir kär i Clapet's dotter Julie och tillsammans försöker dom nu fly från slaktarens knivar och dom utsvultna hyresgästerna.
Postakopalyptisk sci-fi, komedi, skräck och ljuvlig romantik i en enastående färgsprakande och mustig blandning som är en ren fröjd att titta på. Alla ens cineastiska sinnen blir fullmatade.
Serieskaparen Gilles Arden har varit med och skrivit manus och det märks för filmen känns i mångt och mycket som en animerad saga.
Det är sparsamt med dialog, det är karaktärernas uttryck, minspel och ljudeffekter som för handlingen framåt och sällan har jag skådat en sån kufisk blandning av figurer som i denna produktion.
Idén till den här filmen fick regissören Jean-Pierre Junet när han bodde på ett sunkigt hotell i New York där han tyckte att maten smakade som om dom tillagat gästerna.
Fotot av Darius Khondji är strålande, varje bildruta är som ett konstverk i sig och tittar man noga så kan man även hitta en hel del Chaplinska detaljer i många scenerier.
En enastående film och en av mina absoluta favoriter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar