The Boogeyman (2023)

 

https://youtu.be/cFqCmIU0-_M?si=Y6HOxMaU-wqKmy__

Det finns ett uråldrigt mörker som lever på dom svaga och utsatta och död är det enda spår det lämnar efter sig.

Terapeuten Will Harper (Chris Messina) har precis förlorat sin fru i en bilolycka och nu försöker han och döttrarna Sadie (Sophie Thatcher) och Sawyer (Vivien Lyra Blair) att komma tillbaka på benen igen och leva ett så normalt liv det bara går trots att sorgen ligger tung över deras hem och liv.

Will som har sin mottagning i hemmet får en dag besök av den mystiske Lester Billings (David Dastmalchian) som berättar om sina barns död och på ett sådant sätt att Will får för sig att det är Lester själv som mördat dom. Medan han smiter ut i köket för att ringa polis så går Lester upp på övervåningen där Sadie som hör ett antal underliga ljud strax efteråt hittar honom hängd i garderoben i hennes mors ateljé.

Det är en allt annat än lugn inledning för oss tittare och för familjen Harper som inte bara behöver bearbeta en massa saker efter mammans död utan nu också har ett mystiskt, till synes självmord i deras hem av en för dom helt okänd man att jobba med.

Efter denna händesle så sker en förändring i Harpers hem. Den yngsta dottern Sawyer börjar att höra konstiga ljud och se underliga saker i mörkret medan Will och Sadie menar på att det bara är mardrömmar och fantasier efter allt som hänt men ju längre tiden går så börjar fler och fler oförklarliga detaljer leta sig in i Sadies medvetande som gör att hon till slut beger sig till det hus där Lester Billings förut bott med sin familj.

Regissören Rob Savage och fotografen Eli Born har satt ihop en riktigt obehaglig film där verklighet och fantasi på något sätt går hand i hand och där man som tittare inte riktigt är säker på vad som är vad, inte ens när filmen är över faktiskt. Utan att avslöja för mycket så finns det ju ett monster med i berättelsen men den varelsen får man inte se så mycket av och det tycker jag filmen tjänar på för det håller den otäcka spänningen vid liv.

Historien som är skriven av Scott Beck, Bryan Woods och Mark Heyman bygger på en kortare berättelse av Stephen King men personligen så har jag inte läst denna och har därför inga jämförelser att komma med. Utan att ha läst originalhistorien så tyckte jag i alla fall att det här var en riktigt bra dramatisk och otäck skräckfilm. Är det ett litet barn som skapat ett monstruöst mörker för att fylla ett tomrum i själen, ett mörker som sen tar sig ut och parasiterar omgivningen i form av ett fysiskt monster eller är det fantasier?

The First Omen (2024)

 

https://youtu.be/lmN1Op8ygno?si=sZXYmQbV91tZvicm

För att kunna ta till sig alla detaljer i den här filmen så ska man nog ha sett filmen The Omen från 1976. Den här historien utspelar sig strax innan den filmens inledning och dom båda berättelserna vävs ihop riktigt bra av regissören och manusförfattaren Arkasha Stevenson som här gör sin långfilmsdebut.

Den unga Margaret som enastående bra spelas av Nell Tiger Free kommer till Rom ledsagad av sin gamle handledare, Kardinal Lawrence (Bill Nighy) för att tjänstgöra i en kyrka tillika kloster som även är en inrättning för ensamma barn. Till en början så verkar allting vara perfekt. Abedissan och dom övriga nunnorna är välkomnande och Margarets rumskompis Luz (Maria Caballero) är en positiv fläkt som gärna går ut och festar på kvällen.

Margaret kommer snart i kontakt med den unga flickan Carlita (Nicole Sorace) som inte är som dom andra barnen, hon anses vara labil och hålls allt som oftas inlåst och när Margaret ställer frågor om henne så är det ingen som egentligen vill säga någonting.

En dag så begår en av nunnorna självmord och samma eftermiddag så blir Margaret kontaktad av en Fader Brennan (Ralph Ineson) som menar på att ondskan håller på att vakna i klostret och att han vill att Margaret ska ta fram gömd information i ett arkiv som kommer att bevisa hans farhågor.

Det är vågat att ge sig på en klassisk skräckfilm även om den här historien utspelar sig innan originalfilmen men det spelar inte så stor roll när det är riktigt bra och det är det verkligen. Historien vandrar till en början på i ett ganska lugnt tempo och som tittare så får vi tid att bekanta oss med alla inblandade innan allt obehagligt börjar hända. Det är riktigt läskigt utan att för den skull innehålla massa specialeffekter och litervis med blod, stämningen är ondskefull så det räcker ändå och på slutet så pusslas denna historia ihop med originalfilmen på ett enastående sätt och dessutom så finns det ju en detalj som bäddar för att det skulle kunna bli en uppföljare på denna.

Världens Historia - Andra Världskrigets Kvinnliga Hjältar (2023)

 

En dokumentär om ett antal kvinnor från olika länder som gjorde stor skillnad under Det andra Världskriget. Dom var prickskyttar, gerillasoldater, befäl och fotografer som trotsade både faror och fördomar om att kvinnor skulle kunna bära vapen eller ens befinna sig i frontlinjen.

Röd Makt (1997)

 

https://youtu.be/0nlfKbMIh4g?si=-ctJppmMBsXx2Ut7

Den Amerikanska affärsjuristen Jack Moore (Richard Gere) är i Peking för att signera ett TV och filmdistributionsavtal med företrädare för den Kinesiska regeringen. Kvällen innan dokumenten ska skrivas under så är Jack ute på en nattklubb där han träffar en ung vacker kvinna som följer med honom till hans hotellrum där han flera timmar senare vaknar helt nedblodad av att polisen bryskt väcker honom. Kvinnan han spenderat kvällen och natten med ligger i hans säng mördad och Jack kastas nu in i en cell anklagad för mord.

Richard Gere har ju aldrig varit känd för att vara en karaktärsskådespelare av rang och han klarar inte att hålla upp den här historien heller och det är synd för dom andra aktörerna runtomkring honom håller inte heller måttet vilket innebär att berättelsen rasar ihop och det spelar inte så stor roll att det jagas, skjuts i gränder och på tak och sker dramatiska scener i domstolen utan det blir bara tråkigt. En histria som kanske inte är unik men som ändå förtjänat en bättre ensemble.

Det Regnar Köttbullar (2009)

 

Original titel: Cloudy with a Chance of Meatballs

https://youtu.be/pUaKcFI4BZY?si=K1XZCL4aZKq2MPwn

Den unge Flint Lockwood (Bill Hader) är en missförstådd uppfinnare som bor med sin far (James Caan) på ön Swallow Falls, en ö där invånarna helt lever på fisket av sardiner som också är det enda dom äter.

Flint har under hela sin uppväxt uppfunnit allehanda saker som ställt till det för honom, hans far och alla i deras närhet men nu är han säker på att han kommit på den ultimata maskinen, Flint Lockwoods Diatoniska Supermuterande Dynamiska Födoreplikator. Denna apparat ska kunna omvandla vatten till allsköns mat och godis något som befolkningen på ön aldrig fått njuta av.

Till en början så verkar även denna uppfinning bli ett misslyckande när den exploderar och far iväg upp bland molnen men helt plötsligt så börjar det regna cheeseburgare från himlen.

En fantastiskt hysterisk film, riktigt coolt animerat och smaskigt underhållande i alla sina ingredienser. Det är ett frosseri av sällan skådat slag, roligt och rätt kladdig humor.

The Omen (2006)

 

https://youtu.be/Eo38zL1kLko?si=pYXQRE_a8YxP_cIU

Att göra en remake på en av dom mest kända skräckfilmerna är ju modigt och ett riskfyllt uppdrag men regissören John Moore som här då gjort en nyinspelning av The Omen har tyvärr inte vågat ta ut svängarna någonting. Den här filmen är så gott som i varje scen en kopia av originalfilmen från 1976 och då förstår inte jag vad anledningen är att göra en nyinspelning. Skådespelarna är helt okey men inte bättre än dom i förra filmen, effektmässigt så är det inte häftigare, det är definitivt inte läskigare och musiken är långt ifrån den Oscarsvinnande musiken som Jerry Goldsmith skapade på 70-talet.

Här är det Liev Schreiber som spelar ambassadören Robert Thorne som tillsammans med sin fru Katherine (Julia Stiles) uppfostrar djävulens barn Damien (Seamus Davey-Fitzpatrick) men Robert inser inte vad det är han har i sitt hem förrän han blir uppmärksammad på detta av Fader Brennan (Pete Postlethwaite) och fotografen Keith Jennings (David Thewlis) och den alltigenom onda barnflickan eller barntanten Mrs. Baylock (Mia Farrow) som bokstavligen skyddar den lille Damien med näbbar och klor.

Inte speciellt läskig och som sagt väldigt förutsägbart.

Brukshundsmorden av Erik Thulin (2022)

 

Kriminalkommissarie Edvard Nordenmark står vid en dumpad lastbil utanför Norrköping, en lastbil som det visar sig ha använts till att smuggla hundar i.

I en av dom små burarna i lastbilsskåpet så hittas ett avslitet människoöra och när Edvard börjar rota i detta och försöka hitta en kropp att fästa örat vid så leder spåren till en av landets kändaste hunduppfödare, Rebecka Voland.

Samtidigt så är Edvards flickvän, den kända författarinnan Amina Almroth på en begravning där hennes ex pojkväns far ska läggas under jord och sammanträffandet att den familjen också heter Voland i efternamn kommer visa sig ha betydelse i det fall som Edvard precis påbörjat.

Som vanligt när författaren Erik Thulin skapat en mordhistoria så har humorn en viktig och framträdande roll i berättelsen. Karaktären Edvard Nordenmark är en sån där bufflig slarver där hjärnan och tungan allt som oftast inte har ett gott och fungerande samarbete, en karaktär som ma som läsare inte kan låta bli att tycka om. Sen så är det ju även en skickligt ihopknuten historia också där mörka familjehemligheter, hemsk död och pengar är några av ingredienserna och en hund som har en viktig roll i allting.