Förrädaren - Säsong 1 (2026)

 

Original titel: Betrayal

https://www.imdb.com/video/vi1038273305/?playlistId=tt34258509&ref_=tt_ov_ov_vi

John Hughes (Shaun Evans) har under 20-års tid arbetat som agent inom MI5 men nu börjar hans chef Simone Grant (Nikki Amuka-Bird) tröttna på hans egensinniga sätt att jobba och när ett möte med en iransk informatör slutar i katastrof så beslutar hon att hans tid på byrån är över.

John vägrar att acceptera detta och menar på att det är någonting stort på gång men hans chefer avfärdar händelsen som en uppgörelse mellan två kriminella falanger.

Han får ett erbjudande att sluta på MI5 med två års lön men han måste stanna ett tag till för att hans ersättare Mehreen Askari-Evans (Zahra Ahmadi) ska kunna sätta sig in i hans jobb.

John's äktenskap med Claire (Romola Garai) håller samtidigt på att rasa samman men han kan inte släppa arbetet med den övertygelsen om att ett allvarligt attentat kommer att ske där målet kan vara den iranska frihetskämpen Fatemah Feyzi (Hayley Tamaddon) och där bland annat den lokala gangstern Chris Beeston (Anthony Flanagan) verkar ha några smutsiga fingrar med i planerna. Efter ett tag så lyckas han övertyga sin efterträdare Mehreen och IT-experten Rudy Kember () som utan chefernas vetskap hjälper honom.

Synd att den svenska titeln på denna serie är Förrädaren för det hade varit bättre om dom översatt ordentligt och gett den namnet Förräderi för det här handlar inte bara om det arbete som agenten John har utan även på ett personligt plan där moral och etik dras till sin spets.

Det är en historia med många skarpa svängar där man inte är säker på vem man kan lita på.

Bra skådespelare och en rätt klurig men lite osannolik historia. Våldsamt och dramatiskt där en hel del klyschor staplas på varandra men där det ändå är bra och underhållande.

Ice Age 5: Scratattack (2016)

 

Original titel: Ice Age: Collision Course

https://www.imdb.com/video/vi4155684633/?playlistId=tt3416828&ref_=tt_ov_pr_ov_vi

Råttan Scrat (Chris Wedge) fortsätter desperat att jaga sitt ekollon och här råkar han hamna i ett infruset UFO som skickar upp honom i rymden där han oavsiktligt sätter igång en kedja av kosmiska händelser som skickar en gigantisk asteroid mot Jorden.

Samtidigt så är flocken med vännerna Manny (Ray Romano), Ellie (Queen Latifah), Peaches (Keke Palmer), hennes pojkvän Julian (Adam Devine), Sid (John Leguizamo), Diego (Denis Leary), Shira (Jennifer Lopez), Crash (Seann William Scott), Eddie (Josh Peck) och Sid's Farmor (Wanda Sykes) helt ovetandes om den katastrof som närmar sig och får vetskap om detta först när Buck (Simon Pegg) återvänder från Underjorden med en plan som ska rädda världen som dom lever i...Han är dock inte ensam.

Animeringarna kan man definitivt inte gnälla på, visuellt så är det fantastiskt färgfyllt och snyggt och skådespelarna bakom alla djuren är fantastiska och det är också det bästa med den här filmen för annars så är det mest rörigt och gapigt med en massa gamla och nya karaktärer som känns ganska ointressanta.

Det är som om filmmakarna har velat att allting ska gå så fort som möjligt, att allt ska hända på en gång och då tyvärr i farten tappat den komiska fingertoppskänslan.

Ett färgglatt fyrverkeri som man tyvärr glömmer bort så fort allt sprakande upphört. 

Hunting Season (2025)

 

https://www.imdb.com/video/vi3058026521/?playlistId=tt32537226&ref_=tt_ov_ov_vi

Ensamvargen Bowdrie (Mel Gibson) bor med sin tonårsdotter Tag (Sofia Hublitz) ute i vildmarken en bit utanför en mindre ort. Vad han livnär sig på får vi inte veta men jagar och fiskar gör han i alla fall och en låda med pengar har han nedgrävd på tomten.

En dag när Tag är nere vid floden och fiskar så hittar hon en misshandlad och skjuten kvinna vid strandkanten.

Kvinnan lever och Bowdrie och Tag tar med henne till stugan och ser till såren men hon låter dom direkt vet att hon inte vill till något sjukhus.

Kvinnan som heter Januari och spelas av Shelley Hennig berättar att några män trängt sig in i hennes och rumskamraten Lizzie's (Scarlet Rose Stallone) lägenhet, tagit med dom ut i skogen där dom båda två skjutits.

Bowdrie vet inte vad han ska tro men berättar ändå till slut för Sheriffen Brake (James DuMont) som också är en gammal vän.

Brake lovar att skydda flickan och ta henne till en säker plats men dom båda försvinner spårlöst bara ett dygn senare.

Bowdrie ämnar nu hämnas på Brake och hämta hem Januari som visar sig vara tillfångatagen av den brutala gängledaren Alejandro (Jordi Mollá).

Mel Gibsons karriär har ju dom senaste åren varit lite ranglig och det beror ju på att han hamnade på kollisionskurs med Hollywood och dess filmindustri. I den här filmen så gör han ändå en rätt sjysst karaktär som den där tysta och starka bonnläppen som ber bordsbön, jagar och är stenhård när hot i form av kriminella filurer gör intrång i han och dotterns värld.

Det känns som om regissören Raja Collins inte riktigt vet vilket ben han ska luta sig på för han blandar ganska ordinär actionthriller med ett drama som i alla fall jag skulle vilja veta lite mer om. Det finns ju en mor/före detta fru som tydligen suttit fängslad i flera år men varför får vi aldrig veta och sen så blir man ju nyfiken på Bowdries bakgrund eftersom han ju verkligen vet hur man handskas med både skjutvapen och knivar och så har vi den där nedgrävda lådan som är fylld med pengar. Frågetecken som manusförfattaren Adam Hampton antagligen haft en god anledning att hålla hemliga.

Helt okey, ganska våldsam underhållning är det utan att vara speciellt överraskande. 

Några Ljuger och Några Dör av Ruth Rendell (1976)

 

Original titel: Some Lie and Some Die

På den lilla orten Kingsmarkham så ska det hållas en rockfestival för första gången och det knorras och gnälls både här och där bland ortsbefolkningen. Kriminalkommissarie Wexford tillhör dock dom som tycker att detta ska bli rätt roligt men den känslan får ett abrupt slut när en ung kvinna hittas mördad i närheten av festivalområdet och det blir inte bättre av att en del spår leder polisen till en av dom stora artisterna som ska uppträda.

Som vanligt när det handlar om ett fall där Wexford är inblandad så är det klurigt och en historia med en hel del vändningar. Det är roligt, dramatiskt och riktigt bra.

KGB: Sovjets Hemliga Polis av Simon Olsson (2026)

 

Under Det Kalla Kriget så var KGB synonymt med spionage, förtryck, hot och mord. Sovjetunionens säkerhetspolis var lika fruktad bland sina egna invånare som ute i världen. KGB's verksamhet var så hemlig att den till största delen till och med var okänd för den politiska makten i hemlandet, vilket också har fört med sig den mytbildning som omgärdar myndigheten.

Simon Olsson tar oss tillbaka till efterdyningarna av den blodiga revolutionen 1917 då en säkerhetspolis skapades i Sovjet och som sen bytt namn och skepnad ett antal gånger och som varit en maktfaktor i landet som hållit koll på alla människor oavsett makt och status och samtidigt haft hemliga agenter utplacerade i världens alla hörn. Deras hemligheter har dock avslöjats mer och mer på grund av alla dom agenter och tidigare KGB anställda som hoppat av och som med risk för sina egna, familjs och vänners liv avslöjat deras tillvägagångssätt.

En fascinerande bok om en fascinerande och skrämmande organisation där vi också ska veta att en av deras före detta mäktigaste tjänstemän nu är Rysslands president.

Den of Thieves: Pantera (2025)

 

https://www.imdb.com/video/vi1741080857/?playlistId=tt8008948&ref_=tt_ov_pr_ov_vi

Efter händelserna i den förra filmen så har Donnie Wilson (O'Shea Jackson Jr.) anslutit sig till det ökända Panther Crew, ett europeiskt gäng som specialiserat sig på exklusiva diamantstölder och deras nästa mål är World Diamond Center i Nice.

Samtidigt så kämpar polisen Nick O'Brien (Gerard Butler) med chefer som inte förstår honom samt ett haltande privatliv.

När han får veta att Donnie är inblandad i Panther's så reser han till Frankrike men istället för att agera jägare så tvingar han sig in i gänget och blir efter ett tag en del av gruppen som leds av den iskalla Cleopatra (Evin Ahmad).

Filmen börjar som en ganska ordinär polis-jagar-rånare-historia men skiftar sen till ett psykologiskt spel där varken vi som tittare eller dom inblandade vet vem man kan lita på och samtidigt som ligan förbereder ett av dom största diamantkupperna någonsin så är dom också övervakade av den Korsikanska maffian.

Där koncentrationen i den första filmen låg på action så är den här så gott som fri från det ända tills slutet då det brakar loss ordentligt men det tjänar den här historien på, det är intensivt spännande med och utan våld och skådespelarna är riktigt bra i sina karaktärer och så är det ju en överraskande och snygg skruv i slutet som gör att man sitter där med ett leende på läpparna och som också öppnar för en möjlig tredje film. 

Jönssonligan Spelar Högt (2000)

 

https://youtu.be/GNSWClQZ2vE?si=_nF6f39mz0NOT2Oi

Jönssonligan spelar högt men faller pladask.

Det här är den minst kända av alla filmer om och med Jönssonligan och enligt mig också den sämsta.

Det är synd för att jag tycker att inledningen är riktigt lovande när man får se Vanheden (Ulf Brunnberg), Dynamit Harry (Björn Gustafson) och Doris (Birgitta Andersson) som försöker leva ett lagligt liv med sin firma Alltjänst men där dom måste panta burkar för att kunna betala telefonräkningen och där dom saknar Sickan och hans planer. En dag får dom ett samtal från en äldre dam som visar sig vara Charles-Ingvar Jönssons mormor (Margreth Weivers) och under ett möte så får dom också träffa Sickans yngre bror Sven-Ingvar Jönsson (Johan Ulveson). Mormor säger sig vilja anlita Vanheden och Harry och när dom två får höra den bevingade meningen: Jag har en plan, och att det är Wall-Enberg (Per Grundén) som ska luras så tvekar dom inte ett ögonblick.

Dom första 30 minuterna lovar som sagt en hel del men där resten av filmen inte mäktar med att hålla detta. Det är när våra hjältar ska utföra sin kupp under en avskedsföreställning för Stockholms Operachef (Helge Skoog) där bland annat den italienska maffioson Signore (Johan Rabaeus) och hans son Roberto (Ola Forssmed) är inbjudna som allt bara blir fånigt och då spelar det ingen roll att det är en hel del goa skådespelare med.

Underhållande och roligt i alla fall en tredjedel av denna film som regisserats av Tomas Ryberger och skrivits av Björn Gustafson.