Is there anybody out there? är den stora frågan i den här postapokalyptiska filmen som utspelar sig på en plattform mitt ute i havet år 2063. Planeten är till stor del översvämmad av stigande havsnivåer, det finns bara två kontinenter kvar och dom är i ständig konflikt med varandra.
Sergeant Hendrichs (Thomas Kretschmann), Cassidy (Kate Bosworth), Sullivan (Lucien Laviscount) och Baines (Martin McCann) är stationerade i ett vakttorn i ett gränsområde ute till havs där dom sitter med ett massförstörelsevapen kallad Martha, så kraftig att den kan förgöra den andra kontinenten om dom släpper den lös.
Gruppen skulle ha blivit avlöst för flera månader sedan men inga ersättare har anlänt och någon kontakt med omvärlden får dom inte. Efter en storm så upptäcker dom ett fartyg på drift en bit från anläggningen och det visar sig att fartyget är helt utan besättning.
Hopplöshet är det som dessa fyra väktare har som ett ständigt uttryck i sina ansikten och som också genomsyrar hela historien, mycket tack vare det deprimerande vackra fotot av Mart Ratassepp som nästan känns som svartvitt fast det inte är det. När det där övergivna fartyget hittas så ändras allting, en lampa av hopp tänds där en möjlighet att själva ta sig från platsen uppdagas men det är definitivt inte ett beslut som alla är med på och detta gör också att nya sidor och personligheter visar sig bland dom fyra.
För att vara en film där handlingen går väldigt långsamt fram, där det inte händer speciellt mycket så är det en spänning som hela tiden stegras och som slutar med en rejäl överraskning.
