Columbo: Double Exposure (1973)

 

Dr. Bart Keppel (Robert Culp) är en pionjär inom området motivationsforskning och hans tjänster är högst efterfrågade i reklambranschen utom av den mäktige Vic Norris (Robert Middleton) som mer eller mindre bestämt att avsluta samarbetet.

Eftersom detta skulle bli en ekonomisk katastrof för Keppel så anlitar han en ung kvinna som försöker förföra Norris samtidigt som Keppel tar foton av händelsen vilka han sen säger sig ämna skicka till Norris fru.

Norris bryr sig dock inte utan hotar med att anmäla Keppel för utpressning vilket för med sig att Keppel tvingas till mer drastiska åtgärder.

Vic Norris är tillsammans med några medarbetare på en filmvisning som hålls av Dr. Bart Keppel, han blir dock väldigt törstig efter en stund och går ut till ett sällskapsrum där han tar lite vatten i en automat bara för att där bli skjuten. Han hittas efter filmvisningen och Kommissarie Columbo (Peter Falk) är snart på plats för att ta sig an fallet.

Vid det första mötet mellan Columbo och Bart Keppel så kallar Columbo honom för Mr. Keppel vilket får den gode forskaren att surt påpeka att det ska vara Dr. Keppel. Som tittare så vet man ju inte men man anar ju att den finurlige kommissarien säger detta fullt medvetet för att testa Keppel som han väldigt snabbt inser ligger bakom mordet på företgsledaren Norris.

Han fortsätter sen genom hela historien att pressa Keppel med olika små påpekanden, Keppel som ju är en känd forskare inom beteendevetenskap ser sig dock överlägsen Columbo ända tills i slutet då han inser att kriminalkommissariens intelligens vida överträffar honom själv och då också erkännder detta.

Robert Culp gjorde i den här filmen sitt tredje framträdande som mördare i en Columbo-historia och han passar ju verkligen i en sån här karaktär som han ju kan utan och innan.

Det är en klurig historia men som kanske blir lite väl överdriven vid ett par tillfällen då man undrar om denna mordplan verkligen skulle kunna fungera i verkligheten.

Final Destination 2 (2003)

 

https://youtu.be/N4wNv1zuYDc?si=X2i_VKeQcHa6WANM

Jag hade nog inte sett mer än 2 minuter av denna film innan jag tänkte att: Det här verkar vara en sån där sunkig uppföljare.

Jag tillhör dock den där kategorin av filmtittare som måste se klart en film när jag väl börjat titta så det gjorde jag ju även denna gång och jag ångrar inte det beslutet ett dugg för det här var riktigt bra.

Skådespelarna känns väl inte så tajta i sina karaktärer men regin av David R. Ellis är säker och fotot av Gary Capo är enastående bra, kameraåkningarna på motorvägen är fantastiskt coola och effekterna är både blodiga, våldsamma och skickligt utförda.

Clear Rivers (Ali Larter) som är den enda överlevande efter händelserna i den förra filmen som utspelade sig 1 år tidigare har själv låst in sig på en psykiatrisk klinik för att kunna undgå döden.

Hon blir kontaktad av Kimberly Corman (A.J. Cook) som i en vision sett sina vänner plus en massa andra människor dö i en trafikolycka som sen inträffade i verkligheten. Hon vill nu ha hjälp med att rädda sig själv och dom få som överlevde olyckan men det är bråttom för döden är dom hack i häl och Rivers är inte speciellt sugen på att kliva utanför sin låsta cell.

Spännande och våldsamt, blodigt och finurligt, snyggt och explosivt.

Världens Historia: Watergate (2022)

 

Ett till synes vanligt inbrott i DNC:s högkvarter i Washington i början 1970-talet visar sig senare ha förgreningar ända upp på presidentnivå och leder till slut att den sittande presidenten Richard Nixon avgår 1974.

I den här dokumentären så får vi höra flera av dom som var med under dessa kaotiska två år, några av dom som var med och avslöjade denna politiska skandal och flera av dom som jobbade nära presidenten.

Fascinerande, spännande och dramatiskt.

Final Destination (2000)

 

https://youtu.be/0N7iVgdi12g?si=VDWSsMnGRKi7c3bM

En skolklass från USA ska åka på en resa till Paris och när alla satt sig på sina platser i planet och väntar på att lyfta så får plötsligt en av eleverna, Alex Browning (Devon Sawa) en uppenbarelse om att planet strax efter start kommer att explodera. Han lämnar upprört sin plats och försöker uppmärksamma alla vad han sett men det är givetvis ingen som tror honom.

Eftersom han inte lugnar ner sig så tar kabinpersonalen ut honom från flyget tillsammans med en lärare och fyra vänner som av en slump nu också hamnat i terminalen.

Planet lyfter och alla som nu missat sitt flyg är upprörda och förbannade på Alex för hans utbrott men dom tystnar när dom genom terminalens stora fönster ser planet explodera och störta till marken.

Jag gillade den här skräckfilmen som regisserats av James Wong, historien är så där najs skruvat och vriden, effekterna funkar riktigt bra och skådespelarna gör det dom ska. Själva konceptet med college ungdomar i en skräckhistoria är ju rätt vanlig men den här filmen höjer sig över det mesta i den genren.

Visst är det förutsägbart till och från men det gör ingenting, det är spännande och våldsamt, blodigt och dramatiskt och så börjar man ju fundera lite på det där om döden verkligen är en händelse där tiden för den redan är förutbestämd.

Morden i Sandhamn: Madeleine (2024)

 

Det har gått några månader sen bombdådet som höll på att döda poliskommissarie Alexander (Nicolai Cleve Broch). Nu är han inlagd på en rehabklinik, har beslutat att sälja sin husbåt och flytta in hos Nora (Alexandra Rapaport) ute på Sandhamn.

Alexander byter en dag rum med den missnöjda patienten Madeleine (Malgorzata Pieczynska) som vill ha bättre utsikt. Han och resten av patienter och personal vaknar chockartat till dagen efter när Madeleine hittas brutalt mördad i sin säng.

Alexander har svårt att hålla sig borta från att göra egna undersökningar på plats men polischefen Bengt-Olof Stenmark (Gustaf Hammarsten) vill inte att han ska lägga sig utan att Nora och Valpen (Julius Fleischanderl) ska ta hand om fallet. Det dröjer inte länge förrän dom gör en överraskande upptäckt i offrets rum, fingeravtryck av den ökända inbrottstjuven Sylvester (Johan Widerberg) som alla tror är död.

Det verkar nästan som om skådespelarna i början av den här mordhistorien har tappat känslan för sina karaktärer, det känns stelt och krystat och det tar ett bra tag innan det börjar flyta på. Ingen originell historia direkt och det är Johan Widerbergs karaktär Sylvester som lyfter den här berättelsen, tyvärr så räcker inte det.

Doctor Strange in The Multiverse of Madness (2022)

 

https://youtu.be/aWzlQ2N6qqg?si=4QcX7CCRgpzWkpAl

Dom senaste åren så har det ju känts som om Marvel's filmer och serier gått lite på tomgång, att det skulle behövas en riktig uppfräschning och att ta in Sam Raimi som regissör till den här filmen var precis vad Marvels Universum behövde.

Den unga America Chavez (Xochitl Gomez) kan ta sig mellan flera olika universum men utan att ha riktig kontroll över sin förmåga och givetvis så finns det då onda väsen som vill åt denna kraft och här i form av The Scarlet Witch (Elisabeth Olsen) som inte tänker tveka att döda den unga kvinnan för att nå sitt mål.

Chaves har dock turen att stöta på Doctor Stephen Strange (Benedict Cumberbatch) som tillsammans med sin gamle vän och läromästare Wong (Benedict Wong) nu gör allt för att hjälpa henne och krossa häxan.

Sam Raimi trycker ned gaspedalen direkt och levererar ett strålande visuellt äventyr i allehanda mer eller mindre mystiska universum där vår hjälte konfronteras både med sig själv och andra han känner, bland annat hans stora kärlek Christine Palmer (Rachel McAdams) som han inte verkar kunna få vilket universum han än befinner sig i.

Det märks att Sam Raimi kan skräckgenren utan och innan för här använder han sig av en hel del av såna detaljer och det blir ett ordentligt lyft för filmen och fotografen John Mathieson briljerar verkligen med coola kameraåkningar och häftiga inzoomningar.

Häftigt och explosivt, visuellt mäktigt och ganska mörkt.

Sömngångaren av Lars Kepler (2024)

 

Ett larm kommer in mitt i natten om ett pågående inbrott på en vinterstängd camping i Bredäng utanför Stockholm. Den närmaste patrullbilen svarar på anropet och åker dit. Det lyser i en husvagn på området och när dom två poliserna öppnar dörren så möts dom av en helt nedblodad interiör och en människa som styckats i flera delar och på golvet i ett av sovutrymmena ligger en ung pojke och sover med en avhuggen arm som huvudkudde.

Pojken visar sig vara den sjuttonåriga Hugo Sand, son till en känd författare och han har ingen aning om vad som hänt eller hur han ens hamnat i husvagnen på campingen. Joona Linna kopplas in på fallet och han anlitar i sin tur sin vän Erik Maria Bark för att med hypnos kanske öppna upp pojkens minne.

Författarparet Lars Kepler är tillbaka och det är dom med en riktigt rå och grym historia där Joona Linna jagar en seriemördare som på ett utstuderat grymt sätt mördar och styckar sina offer med en yxa.

Joona Linna är ju hjälten som så många gånger förut men här känns han väldigt tillbakadragen i sitt polisarbete, koncentrationen ligger mera på den unga pojken och hans familj och det är först mot slutet som Linna börjar röra på sig ordentligt.

Det är väldigt tajt och intensivt spännande, rått och blodigt men kanske lite överdrivet i vissa lägen.