Vargasommar av Hans Rosenfeldt (2020)

 

En död varg hittas i skogarna utanför Haparanda med rester av en människa i magen. På ett par dygn så vänds allting upp och ner för polisen Hanna Wester, hennes kollegor och några av hennes vänner. 

Försvunna Pengar och knark och en rysk lönnmördare som bokstavligen går över lik för att få tag på detta.

Huvudpersonen i den här historien, poliskommissarien Hanna Wester har inte bara fallet med den döde i skogen att jobba med. Hon har en hel del detaljer i privatlivet som behöver skruvas på och dessutom kommer det här fallet att lyfta fram gamla mörka minnen hos henne som legat fördolda under lång tid.

En riktigt bra skriven berättelse av Hans Rosenfeldt. Det är knivskarpt i alla detaljer, från miljöer till karaktärer. Det är intensivt spännande, brutalt våldsamt och dramatiskt tragiskt.

 

The White Princess - Säsong 1 (2017)

 

https://youtu.be/TJ-q3_b3dkI?si=YiWZDviOoFflehMQ

Kung Richard III har precis avlidit under slaget vid Bosworth Field år 1485 och den nye Kung Henry VII tagit hans plats på Englands tron.

Han tog också den förre kungens trolovade Elisabeth av York till sin hustru.

Den här serien är en direkt fortsättning på The White Queen men den är producerad fyra år efter den med andra skådespelare så den räknas inte som en säsong 2 utan en helt egen.

Jag tycker att den här serien är bättre i dom flesta detaljer. Skådespelarna är mer bekväma i sina karaktärer, det är mer påkostat, snyggare och mer dramatiskt.

Det är intriger så att man häpnar och det är kvinnorna som står för dessa. Det är dom som mördar, det är dom som skickar ut männen i krig och bestämmer vem som ska gifta sig med vem och medan kungen och alla hans närmaste män tror att dom har makten.

Spännande, dramatiskt och våldsamt.

The White Queen - Säsong 1 (2013)

 

https://youtu.be/ydneyl2S30o?si=Ebp4ZmomhHTwuhlq

Den här serien utspelar sig under den senare delen av 1400-talet i England där familjerna Lancaster och York, Rivers och Stanley, ett par franska familjer och ej att förglömma familjen Tudor kämpar om makten och kungatronen.

Som tittare så skulle det nog ha varit lättare om man haft lite mer koll på alla familjer och karaktärer för det blir ibland riktigt rörigt och på den tiden så hade man ju också jädrans dålig fantasi när man döpte sina barn för det finns här en mängd Edward, Richard, Henry och Elisabeth.

Om man nu bortser från det så är det här spännande och dramatiskt, intriger så att det räcker och blir över. Männen tror att dom styr och ställer när det egentligen är fruar och mödrar bakom deras ryggar som står för både onda och goda planer.

Skådespelarna är bra i sina karaktärer. Personligen så tycker jag Amanda Hale är den som lyser mest, hon är helt strålande som den maniskt psykotiska Lady Margaret Beaufort som trots sin starka gudstro bokstavligen går över lik för att få sin son Henry Tudor som Englands kung.

Jag tycker tyvärr att krigsscenerierna känns lite billigt gjorda och det är kanske därför det är så mycket nakna scener från den kungliga sängkammaren så att man ska bortse från detta.

Dramatiskt är det minsann, spännande, erotiskt och våldsamt.

Avengers - End Game (2019)

 

https://youtu.be/TcMBFSGVi1c?si=7oxmf3qio9Y1Gn-s

Efter 15 år av otaliga filmer med superhjältarna i Avengers så är det denna final som knyter ihop den cineastiska säcken. Några får här en nystart medan det för andra får ett tragiskt slut.

Det har gått en tid sen sist, då den brutale Thanos (Josh Brolin) dödat hälften av Jordens befolkning och där ett par av superhjältarna också drabbades.

Ironman (Robert Downey Jr) lever ett stilla familjeliv ute på landet precis som Hawkeye (Jeremy Renner), Captain America (Chris Evans) jobbar extra som terapeut medan Thor (Chris Hemsworth) lever ett deprimerande liv fyllt med öl, chips och TV-spel.

Ant-Man (Paul Rudd) som i historien Ant-Man & The Wasp blev kvarlämnad i Kvantdimensionen kastas här tillbaka till en värld efter katastrofen, en värld som han nu inte längre känner igen.

När han får veta sanningen så kontaktar han Black Widow (Scarlett Johansson), War Machine (Don Cheadle) och Captain America och berättar att han är övertygad om att Jordens befolkning och dom försvunna superhjältarna lever i en annan dimension och kan föras tillbaka.

Nu börjar ett övertalningsförsök för att få med dom hjältar som hängt undan sina kostymer i garderoben för att ännu en gång konfrontera Thanos och rädda sina vänner och planetens invånare.

Om jag var lite tveksam till den förra filmen så körde denna över mig totalt, det är verkligen den ultimata superhjältehistorien med allt vad det innebär, det gick inte att värja sig.

Skådespelarna får tid på sig under dom första 40 minuterna att verkligen agera utan att behöva värja sig mot otaliga busar och sen när allting brakar loss så brakar det loss ordentligt.

Visuellt så är det maffigt så det förslår, det är spännande till och med roligt, dramatiskt och så tragiskt så att ögonen tåras. 

Det enda som jag retade upp mig lite grann på är det faktum att hela universums överlevnad hängde på några små färgglada stenar som ser ut som såna där tuggummin man köpte för någon krona i dom där röda automaterna som fanns förr (dom kanske finns fortfarande?).

Det här är slutet men kanske också en nystart, det får väl framtiden utvisa. Hur som helst så var jag rätt andfådd efter denna fantastiska filmupplevelse.

 

Ant-Man & The Wasp (2018)

 

https://youtu.be/UUkn-enk2RU?si=-GjHGXVo4NZ-8bdS

Efter ett litet inhopp i äventyret Avengers - Civil War så har nu lagens långa arm sett till att Scott Lang alias Ant-Man som spelas av Paul Rudd nu sitter med fotboja i husarrest på 3 år.

Dr. Hank Pym (Michael Douglas) och hans dotter Hope Van Dyne (Evangelina Lilly) är jagade av FBI men kontaktar Scott eftersom dom är säkra på att dom nu kan ta sig till Kvantdimensionen och hitta Pyms fru Janet (Michelle Pfeiffer) som blev kvar där för 30 år sedan under ett uppdrag.

Nu är saker och ting allt annat än lätt eftersom en filur vid namn Sonny Burch (Walton Goggins) och hans gäng av busar vill åt Dr. Pyms uppfinning och dessutom så dyker det upp en mystisk figur klädd i någon form av vit rymddräkt som kan gå igenom väggar som också vill åt apparaten och som om inte det räckte så lurar FBI bakom varje hörn.

Man behöver faktiskt inte sätta sig in i det här med kvantfysik för att hänga med i den här historien, det är bara att luta sig tillbaka och underhållas, för det blir man verkligen.

Det är till och från hysteriskt roligt, samspelet mellan Michael Pena som spelar Luis och Paul Rudd är fenomenalt och humor på hög nivå.

Den här berättelsen utspelar sig samtidigt som filmen Avengers - Infinity Wars och slutar också precis på samma sätt som den.

Välgjort, spännande och förbannat roligt är detta.

 

Avengers - Infinity War (2018)

 

https://youtu.be/6ZfuNTqbHE8?si=vJoEmyBQ5aIz4wcL

Här är då filmen där nästan alla Marvels superhjältar strålar samman och det är ju på tiden för detta är domedagen i alla bemärkelser. Filmen är en Highway to Hell där den brutala Thanos (Josh Brolin) hotar att förgöra universum och där Avengers och alla andra hjältar utanför den gruppen inte ser någon annan lösning än att glömma oförrätter sinsemellan och tillsammans stoppa monstret.

Det är otroligt imponerande och maffigt gjort och man kan verkligen inte klaga på spänningen och alla goda skådespelare som samsas om utrymmet i handlingen så egentligen borde jag ju vara helt nöjd men det är jag ändå inte riktigt.

Dom flesta hjältarna iklär sig inte sina kostymer, det känns lite som om dom har blivit lite för stora och vill synas med sina riktiga ansikten istället och så känna det ibland något rörigt. Det finns ingen tid för tittaren till att fundera på saker och ting för det bangas, sprängs, skjuts, slåss, bombas, exploderas och åks fram och tillbaka i både tid och rum i så gott som varje sekund.

Det blir till slut lite för mycket av allting.

Det är den mörkaste av alla Avengers-filmer hittills och humorn är inte lika påtaglig här som man är van vid och det är gänget i Guardians of The Galaxy som står för den. Slutet blir nästan en chock där man sitter med gapande mun och undrar vad i helvete hände nu så fortsättning följer givetvis.

Spider-Man - Homecoming (2017)

 

https://youtu.be/rk-dF1lIbIg?si=WJ_vum0fIbdYkEOg

Ännu en ny filmserie med Spiderman som numera även ska stavas lite annorlunda också: Spider-Man.

Efter att Tobey Maguire gestaltat spindeln i tre filmer och sen Andrew Garfield i två ganska likartade filmer så är det nu dags för Tom Holland att klä sig i rödblåa trikåer och kasta sig mellan skyskraporna i New York.

Efter ett litet inhopp i filmen Captain America - Civil War så har nu Peter Parker fått Tony Stark som mentor och han kämpar febrilt för att om möjligt få chansen att bli en i Avengers. Nu är ju inte Peter Parker superhjälte på heltid utan måste kombinera detta med skolan och det är ibland allt annat än lätt.

Den här historien är way beyond dom tidigare Spiderman-filmerna, Parkers bakgrund med mördade föräldrar, Oscorp och hela spindelbett-grejen tas inte upp och det köper jag, det känns bara onödigt att ännu en gång tjata om detta men Parkers ålder på 15 år tycker jag känns fel även om Tom Holland faktiskt ser ut som en tonåring och sen så anser jag att det slarvats med Spiderman-karaktären lite respektlöst. Det här känns nästan mer som en amerikansk college komedi i glada pastellfärger än en del i Marvels universum.

Tony Stark vakar över den unge omogna Parker som en far och tar honom i örat när det behövs samtidigt som en gangster vid namn Adrian Toomes som enastående spelas av Michael Keaton och som förfogar över fantastisk teknologi börjar härja i staden. Toomes flyger omkring i en gamliknande kostym vilket ju genast för tankarna till filmen Birdman som just Michael Keaton gjorde för några år sedan, tillfällighet njaeee..

En yngre och vacker Faster May i form av Marisa Tomei, kompisen Ned (Jacob Batalon) och så tjejen som han kastar lystna tonårsblickar mot, Liz som spelas av Laura Harrier är dom Parker omger sig av.

Marisa Tomei är riktigt bra, Batalon spelar en sån där nördig bästa kompis som man sett i otal amerikanska filmer men gör det gott, tyvärr så håller inte Laura Harrier måttet. Hon är urtråkig i sin roll.

Hade jag varit 11 år så hade jag med all sannolikhet älskat denna film, nu tycker jag att detta var alldeles för ojämnt och mera en lattjo-lajban historia än någonting annat även om den är väldigt välgjord i alla detaljer.