Den första säsongen av Hipp Hipp var ju strålande med alla dessa figurer som Anders Jansson och Johan Wester spelar och i den här säsongen så har dom verkligen växt ihop med alla karaktärer så varenda detalj sitter perfekt.
Bland det roligaste som har gjorts i det här landet, utan tvekan.
Den Franska kriminalpolisen Alice vaknar upp i ett skogsparti i Central Park, New York fastlåst i handbojor med en helt okänd man. När chocken har lagt sig något och hon väcker mannen så visar det sig vara en amerikansk jazzpianist som inte heller vet var han är eller vad som hänt.
Det enda Alice minns är att hon varit ute kvällen innan i Paris med några väninnor och pianisten som heter Gabriel berättar att han hade en spelning samma kväll i Dublin på Irland.
Ingenting är som man tror och ingen är den man tror att den är. Här ställs allt på ända och som läsare så är man fylld av lika många frågetecken som dessa två huvudpersoner och det är först i slutet som allting skingras och man kan andas ut något i alla fall.
Rejält spännande i en fantastiskt bisarr historia med våld, död och hämnd men med vink om att kärleken kan täcka allt det mörka onda med sin värmande pläd.
En mystisk tystlåten man rider in i den lilla staden Rio Arriba. När sheriffen frågar honom om hans ärende så säger han att han är där enbart för att bevittna hängningen av fyra brottslingar som ska äga rum kommande dag.
Under natten så lyckas busarna fly och dom tar dessutom med sig en ung kvinna som gisslan.
Ett uppbåd samlas för att fånga in rymlingarna men främlingen verkar ha andra planer för dom.
Gregory Peck är mycket bra som främlingen som man efter en stund får veta heter Jim Douglass och som är en man tyngd av sorg och hämndbegär och varför är någonting som avslöjas sakta men säkert medan jakten på rymlingarna fortgår.
Det finns givetvis en kvinna med i spelet också, Josefa Velarde som visar sig vara en gammal kärlek till Jim och som spelas av Joan Collins som är vacker men som har en rätt meningslös karaktär som inte för den här handlingen framåt det minsta.
Denna historia är ett grymt spel mellan Jim och dom busar han jagar som spelas av Lee Van Cleef, Henry Silva, Albert Salmi och Stephen Boyd.
Hämnd, skuld och rannsakan av sitt samvete är huvudingredienserna och det är bra och våldsamt men slutet är tyvärr lite för dåligt kryddat för att man ska vara helt nöjd.
Gänget Peaky Blinders är hotad och Familjen Shelby är splittrad. Tom blir mer och mer ensam på sin kant men när den Italienska maffian anländer till England och hotar utplåna alla Sheby's så är dom åter tvungna att samlas för att möta mördarna.
Den här säsongen kändes ett tag som slutet där precis allting verkade rasa samman för familjen Shelby men med list och våld, precis som i tidigare säsonger så kravlar dom sig på något sätt upp igen.
Fortsatt riktigt spännande, dramatiskt, våldsamt och med enastående skådespeleri.
Peter Haber spelar fortfarande kriminalkommissarie Martin Beck men är numera bortskuffad till en plats bland kulisserna där han ibland med en bekymmersam min kommer med goda råd till dom poliser som numera sköter polisarbetet.
Här är det kommissarie Alexandra Beijer som ska medverka i TV men som hamnar mitt uppe i ett gisslandrama istället och där hon försöker få med gärningsmannen i TV-studion samtidigt som poliserna Josef, Oskar, Jenny och Ayda försöker lösa saker och ting på utsidan och då med lite hjälp av Beck som i den här berättelsen faktiskt lyfter på häcken och tar sig från polishuset till SVT.
Jag är inte speciellt imponerad av denna film även om historien har sina poänger med en rätt sjyst twist på slutet men skådespelarna känns rätt trötta och oengagerade och Beck själv får ju som sagt endast vara med på allvar när han på slutet står på balkongen och skålar med grannen, scener som en gång var komiska men som nu tappat det mesta.
Polismästaren sliter med sitt band och låtskrivande samtidigt som Lasse & Maja mer eller mindre tar över hans jobb i jakten på allehanda skurkar i den lilla staden Valleby. Caféägarna Sara och Dino jobbar med sitt förhållande precis som Muhammed Karat och Barbro samtidigt som hotellägaren Ronny Hazlewood hittar på nya evenemang för att liva upp stämningen i stan.
Dom sagolika omgivningarna och mysiga stämningen som tidigare funnits i filmerna är tyvärr borta i dom här två säsongerna vilket jag tycker är lite synd men det är till och från roligt och rätt underhållande och så är det ju en hel del goda skådespelare som passerar även i dom här 6 avsnitten.
Blomsterhandlaren Madeline och kocken Jonathan springer ihop med varandra på flygplatsen JFK i New York och i kaoset där dom tappat allt dom haft i händerna så råkar dom förväxla sina mobiltelefoner. När dom upptäcker sina misstag så befinner dom sig 10.000 mil ifrån varandra, Madeline bor i Paris och Jonathan i San Francisco.
Efter att ha pratat med varandra så bestämmer dom sig för att skicka mobilerna per post men deras nyfikenhet gör att dom kollar igenom dom först och upptäcker där en del mystiska frågetecken och hemligheter som visar att dom verkar ha en gemensam historia.
Strålande berättelse som börjar som ett vardagsdrama men som sakta men säkert mörknar och förvandlas till en våldsam och olidligt spännande thriller. Man är fastklistrad vid den här historien redan efter dom första meningarna för även om det i inledningen verkar kunna bli en behaglig och lugn resa så känner man instinktivt att det lurar någonting ondskefullt bakom nästa kurva.
