Året är 1872 och i det blomstrande och rika England så regerar Drottning Victoria. Bank of England i London räknas som ett av världens säkraste banker men fyra äventyrare från USA beslutar sig för att med en på pappret genialisk enkel plan befria banken från dess innehåll av pengar.
En mustigt fascinerande och spännande berättelse med humor och dramatik i en perfekt blandning.
Oliver Frank (Donald Murphy) arbetar som assistent åt vetenskapsmannen Carter Morgan (Felix Maurice Locher) men han har aldrig avslöjat sitt riktiga efternamn och att han är släkt med den berömde Baron von Frankenstein.
När Morgan inte är på plats så testar Frank ett serum på Morgans brorsdotter Trudy (Sandra Knight) som gör henne till ett monster som smyger omkring i staden på nätterna.
Frank vill dock gå ett steg längre och följa i sin släktings fotspår och skapa liv av en död människa.
Det finns inte så mycket att säga om denna film förutom att den var riktigt usel från början till slut. Det bästa är väl att man ändå skrattade en del så helt bortkastat var det väl då ändå inte.
Det verkar som om Sebastian är tillbaka hos Gotlandspolisen men hur det gick till har vi tittare inte fått någon förklaring till och inte heller hur Arvidsson så snabbt tillfrisknat från att knappt ha kunnat röra sig till fullt frisk.
Hur det än är med detta så inleds denna historia i sorg när Ek begravs efter att ha mördats av okänd anledning i förra filmen och samtidigt som det äger rum så insjuknar en man hastigt på flyget från Gotland till Stockholm och det visar sig att han underligt nog lider av dykarsjuka.
Mannen visar sig inte vara den han utger sig för och letandet efter hans identitet leder till ett dykarföretag och ett ryskt fartyg på öns östsida.
Ja det är mycket som händer här men det funkar och slutet är riktigt spännande trots att det kanske är lite överdrivet och så retar man upp sig fortfarande på karaktären Wern som till och från beter sig förbannat dumt.
Barnpsykologen Anna Fox (Amy Adams) lider av Agorafobi vilket innebär att hon inte klarar av att vara utomhus. Hon tillbringar sina dagar med gamla klassiska filmer och till och från alldeles för mycket vin.
En dag så flyttar en ny familj in i huset på andra sidan gatan och Anna får besök av först sonen och sen mamman som vill säga hej och presentera sig.
En kväll vid köksfönstret så blir hon vittne till ett knivmord hos grannen.
Jag läste boken för något år sedan och jag måste säga att regissören Joe Wright lyckats bra här med att få med allt det väsentliga i historien som ju är rätt mångbottnad.
Klart inspirerat av Alfred Hitchcock är det där den skyldige kanske inte är skyldig medan den oskyldige kanske inte är så oskyldig eller så är det tvärtom och vad är egentligen dröm och verklighet.
Nagelbitande spänning och bra skådespelare i ett thrilerdrama som är lite som en teaterpjäs.
Politikerveckan i Almedalen närmar sig med allt vad det innebär med säkerhetsjobb för polisen. Bara några dagar innan så exploderar en bomb i ett rum på ett av stadens hotell och man misstänker att den omstridde partiledaren Ursula Henry har befunnit sig i rummet när explosionen ägde rum.
Sebastian är tillbaka på Gotland och även om förhållandet mellan honom och Maria inte är friktionsfritt så går det åtminstone framåt. En händelse i den här historien gör att jakten på den som ligger bakom bomben försvåras betydligt eftersom personliga känslor helt plötsligt blir inblandade.
En av vårt lands största konstnärer som på sin tid var större utomlands än här hemma porträtteras i den här filmen där Gunnar Hellström både har regisserat och spelar huvudrollen som Anders Zorn.
Årtal är inte så viktiga här, det är människan Zorn och dom runtomkring honom som har betydelse och då främst Zorns bästa vän Albert Engström, hans fru Emma, amerikanskan Emelie och så alla kvinnor som han inte bara målade av utan även hoppade i säng med.
Gunnar Hellström har gjort en bra film med enastående foto av Jörgen Persson men han har tyvärr inte riktigt tyngden i skådespeleriet för att komma Zorn riktigt in på skinnet, det finns dock en mängd bra aktörer i mindre roller som passerar förbi där bland annat Jarl Kulle gör en fantastisk Kung Oscar II om än i några minuter.
Äntligen så börjar det hända någonting kvalitetsmässigt i den här serien om Maria Wern och hennes kolllegor på Gotlandspolisen, den här historien höjer sig betydligt över dom tidigare.
En man och hans fru mördas samtidigt, det som komplicerar det hela är att frun befunnit sig i Stockholm och mannen i hemmet på Gotland när dom dödats.
Maria Wern skickas till Stockholm för att sätta sig in i fallet och träffar då givetvis Sebastian som numera jobbar på span.
Det är bra, det är klurigt och spännande dramatiskt och faktiskt lite roligt också mitt i allt mördande.
