Populärmusik från Vittula (2004)

Matti befinner sig på en bergstopp i Himalaya för att sprida ut askan av sin barndomsvän Niila som alltid närt en dröm om att få stå på toppen av ett berg just där.

Han hittar en Tibetansk böneplatta på marken, går ned på knä för att kyssa den och fastnar med tungan för att i just det utsatta ögonblicket börja minnas tillbaka till barndomen i Pajala.

En resa till en av världens och livets ytterkanter, en plats där två killar växer upp med drömmar om allt som finns bortom den lilla byn Pajala och där rockmusiken blir ett startblock att förverkliga några av dom.

Fantastiskt bra skådespelare och en samling bisarrt udda och helt enastående karaktärer.

Det är förbannat roligt, gripande och beklämmande sorgligt, allt på en gång.

Det enda minuset är väl att man skulle vilja ha mer av historien, den känns inte riktigt komplett.

Cabin 28 (2017)

Sue Sharp har med sina barn precis flyttat till den lilla orten Keddie och bosatt sig i ett litet stugområde.

Allting verkar idylliskt tills familjen en natt får besök av tre maskerade personer som kommer att förändra allting, både för familjen och orten.

Den här historien bygger på ett verkligt och ett väldigt känt fall från 1981 i USA så regissören Andrew Jones hade ju en hel del godsaker att jobba med men tyvärr så har han inte lyckats förvalta någonting. Skådespelarna är snäppet sämre än dåliga, fotot ser ut att ha utförts med en mobiltelefon av sämre årgång och dialogen är tråkigare än vad telefonkatalogen var på sin tid.

Det usla når sin topp när familjen slaktas samtidigt som en smäktande akustisk gitarr ljuder i bakgrunden och en sångare sjunger textraderna: "No one will come for you, there's no happy ending for you".

Hands of Stone (2016)

Den Panamafödde Roberto Durán gjorde sin proffsdebut i boxningsringen som 16-åring 1968 och avslutade karriären 2001 som 50 år gammal och hade då världsmästarbälte i fyra olika viktklasser och räknades som en av dom största boxarna genom tiderna.

En boxningsfilm där koncentrationen ligger på relationen mellan den svårhanterlige Roberto Durán och hans tränare, den legendariske Ray Arcel och där häftiga slagserier i ringen mera står i bakgrunden.

Edgar Ramirez som Durán och Robert De Niro som Arcel är dom som bär upp filmen och då är ändå inte dom andra skådespelarna dåliga på nåt sätt, dom hamnar bara lite i skymundan.

Det är dramatiskt, spännande och sorgligt om en människa som slog sig upp från fattigdom till en plats bland dom största där han på vägen allt som oftast inte betedde sig speciellt trevligt mot dom runtomkring honom.

Titel:  Hands of Stone

År:  2016

Land:  Panama, USA

Genre:  Drama, Sport

Längd:  1 tim, 51 min

Regi:  Jonathan Jakubowicz

Manus:  Jonathan Jakubowicz

Foto:  Miguel Ioann Littin Menz

Musik:  Angelo Milli

Producent:

Ricardo Del Rio, Robin Durán, George Edde, Max Keller,

Carlos Garcia de Paredes, David Glasser, Claudine Jakubowicz,

Jonathan Jakubowicz, Bill Johnson, Kamel Krifa, Jim Seibel,

Benjamin Silverman, Bob Weinstein, Harvey Weinstein,

Jay Weisleder & Sammy Weisleder

Skådespelare:

Edgar Ramirez, Robert De Niro, Usher Raymond, Rubén Blades,

Ana de Armas, Pedro Perez, Óscar Jaenada, John Turturro, 

Ellen Barkin, Jurnee Smollett-Bell, Yancey Arias, Drena De Niro,

Ilza Rosario, Anthony Molinari, Rick Avery, Robb Skyler,

Joe Urla, Eliud Kauffman, Khalid Ghajji, John Duddy, 

Israel Isaac Duffus, Aaron Zebede

Det Spökar på Hill House (1963)

Original Titel:  The Haunting

Dr John Markway ska undersöka det gamla Hill House som enligt rykten har varit hemsökt i många år. Han samlar ihop tre frivilliga, Eleanor, Theodora och Luke som tillsammans med honom ska bo i huset under några dagar.

Det Spökar på Hill House eller The Haunting som den ju heter i original är en riktig klassiker och räknas idag som en av dom 20 bästa skräckfilmerna någonsin även om det mera är en psykisk thriller än ren skräck.

Några spöken får man aldrig visuellt uppleva och inte heller en massa häftiga specialeffekter och blod som flyter utan här är det istället bankningar i väggarna, mystiska röster på nätterna, dörrar som stängs och öppnas. Det räcker dock långt för att skapa en intensiv spänning och lägger man dessutom till ett strålande kameraarbete av Davis Boulton där han på ett enastående sätt kryper omkring och leker med ljus och skuggor i huset så blir det till och från rätt svettigt.

Julie Harris är riktigt bra som Eleanor Lance, en psykiskt instabil kvinna som precis förlorat sin mor och som tar denna vistelse som en chans att komma bort från vardagen och som i huset möter Theodora som spelas av Claire Bloom som man direkt vet är lesbisk men eftersom detta var ett känsligt ämne 1963 så blir vi som tittare bara matade med lite menande blickar och underförstådda meningar för att vi ska förstå grejen.

Dessa två kvinnor är tillsammans med huset grunden som den här historien står på och det intressanta i filmen är just den förvandling som Eleanor genomgår där hon i början är den svagaste länken men som vartefter dagarna går bara blir starkare och nästan växer ihop med huset som på något sätt verkar utbyta energi med henne.

Filmen som är regisserad av Robert Wise och skriven av Nelson Gidding är en sån där ovanlig produktion där man faktiskt inte vet vad som ska hända från scen till scen och det är en av anledningarna till att spänningen hålls uppe ända till slutet.

Becoming Bond (2017)

Den sanna historien om den fattige bilmekanikern från Australien, George Lazenby som genom otroliga omständigheter blev fotomodell i England och senare erbjuden att ta över efter Sean Connery som James Bond i sex filmer trots ingen som helst skådespelarerfarenhet bara för att sen chocka alla och hoppa av hela karusellen efter den första, I Hennes Majestäts Hemliga Tjänst och helt lämna offentligheten.

En enastående rolig och fascinerande dokumentär om den mest okände Bondskådisen George Lazenby där han själv berättar om sitt liv från liten grabb i Australien då han redan som 6-åring gick sin egen väg utan att bry sig om vad andra tyckte och hur man efter dåvarande praxis egentligen borde bete sig, hans kvinnoaffärer, hur han avancerade från bilmekaniker till bilförsäljare för att sedan bli upptäckt av en modellfotograf och senare en agent på ett produktionsbolag och så allt som kom med berömmelsen, allt det roliga med kvinnor och fest men också alla baksidor som han inte riktigt kunde leva med.

Alla tillbakablickar i berättelsen är gjorda med skådespelare och det gör ju den till en blandning av dokumentär och spelfilm.

Intressant, fascinerande och riktigt roligt.

Titel:  Becoming Bond

År:  2017

Land:  USA

Genre:  Dokumentär, Biografi

Längd:  1 tim, 35 min

Regi:  Josh Greenbaum

Manus:  Josh Greenbaum

Foto:  John W Rutland

Musik:  John Piscitello

Producent:  

David de Rotschild, Josh Greenbaum, Chris Leggett & 

Rafael Marmor

Medverkande & Skådespelare:

George Lazenby, Matthew Josten, Josh Lawson, Jane Seymor,

Kassandra Klementi, Landon Ashworth, Jeff Garllin, 

Adamo Palladino, Dana Carvey, Jason Maybaum, Chook Warner,

Teressa Liane, Monty Franklin, Mercer Boffey, Beeny Royston

Johan Falk - Vapenbröder (2009)

Frank Wagner kör fortfarande med sitt dubbelspel där han under kodnamnet Lisa förser polisen Johan Falk om vad som händer i den undre världen och framförallt i och runt gangstergänget som leds av Seth Rydell där han är en av dom mest betrodda medlemmarna.

Frank börjar dock vackla och funderar allvarligt på att hoppa av för att kunna ägna sig åt sin familj men när det kommer fram information om att ett gäng fd serbiska soldater planerar att göra en fritagning av en av deras tidigare officerare som sitter fängslad i Sverige och att Rydells gäng kommer att vara involverad så väntar han med beslutet.

Jakob Eklund har ju nu verkligen växt in i rollen som Johan Falk och likaså Joel Kinnaman som är riktigt bra som infiltratören Lisa eller Frank Wagner som han ju egentligen heter och som hela tiden brottas med samvetskval över sin fru och son som han knappt ser och som han får träffa i hemlighet på grund av sitt val av sysselsättning.

Det är dramatiskt och spännande, våldsamt och realistiskt och denna gång en väldigt känslosam upplösning.

Alltmedan Stjärnorna Föds och Dör - En Film om Dag Vag (2017)

Per Odeltorp (Stig Vig) åker dit för att ha sålt hasch, får en gitarr av en kompis för att ha något att göra medans han avtjänar sitt straff och när han sen kommer ut så bildar han bandet Dag Vag med brorsan Lennart (Tage Dirty) och på kort tid så blir gruppen en av dom största i landet.

Ända sedan 1980 när plattan Palsternacka kom så har jag älskat det här bandet och det är en av dom få svenska skivor som jag fortfarande regelbundet lyssnar igenom.

I den här dokumentären så får vi träffa alla medlemmar i Dag Vag och andra band, höra hur allting började, fortsatte och slutade och Stig Vigs kamp mot en livslång njursjukdom som antagligen gjorde så att bandet inte gjorde så många låtar och släppte det antal plattor som dom egentligen hade inom sig och som till slut tog hans liv 2012.

Roligt, intressant och riktigt bra.

Titel:  Alltmedan Stjärnorna Föds och Dör - En Film om Dag Vag

År:  2017

Land:  Sverige

Genre:  Dokumentär, Musik

Längd:  58 min

Regi:  Hans-Erik Therus

Foto:  Hans-Erik Therus

Producent:  Hans-Erik Therus

Medverkande:

Stig Vig (Per Odeltorp), Tage Dirty (Lennart Odeltorp), 

Zilverzurfarn (Johan Zachrisson), Bumpaberra (Brynn Settels),

Beno Zeno (Kenny Håkansson), Per Cussion (Per Tjernberg),

Kopp Te (Bosse Gustavsson), Olsson (Ola Backström),

Teka Pukk (Per Westling), Joakim Thåström, 

Lennart Fjodor Eriksson, Stina Berge