Sjölyckan - Säsong 1 (2018)

En familj ska tillbringa hela sommaren på landstället ute i Skärgården.

Det är första sommaren som Berndt är ensam utan sin fru som gått bort och barnen Thomas och Klara + Thomas nya flickvän Lily och Klaras man Rille försöker stötta honom så gott dom kan.

Thomas och Lily avslöjar dessutom att dom tänker gifta sig ute i stugan i slutet av sommaren vilket innebär en del planerande av allihopa där allt kanske inte går riktigt som tänkt.

Den här serien i 10 delar känns som en lite vuxnare variant av Sommaren Med Släkten men det inte sagt att den var bättre. Det tog en stund innan man kom in i den här historien och lärde känna karaktärerna ordentligt men när man väl gjorde det i sisådär avsnitt 4-5 så hade man sen riktigt kul och framförallt med skådespelarna Malin Cederbladh och Gustaf Hammarsten som är enastående som det gifta paret Klara och Rille.

Det känns att Felix Herngren har ett par fingrar med i den här serien där allvarliga problem blandas med hysterisk humor på ett alldeles utmärkt sätt utan att ta någonting ifrån utan mera krydda varandra.

Den Tredje Vågen (2003)

Johan Falk som slutade som polis för ett år sedan är på semester i Europa med familjen när hans gamla chef Ola Sellberg som nu har en chefsposition inom Europol hör av sig och vill träffa honom i Haag.

Samtidigt som Falk möter upp Sellberg på en restaurang så dyker en svensk kvinna vid namn Rebecca upp och säger att hon har namn på några av dom tyngsta inom den organiserade brottsligheten i Europa. Kvinnan hinner inte avslöja någonting förrän två män i polisuniform kommer in på restaurangen och bara sekunder efteråt så är det full kaos och Johan Falk är helt plötsligt på flykt med Rebecca, jagad av människor med mycket stora resurser.

En riktigt välgjord actionthriller regisserad av Anders Nilsson där det känns att dom haft en hel del pengar att röra sig med. Det dröjer inte många minuter in i filmen förrän allt brakar lös och sen så är det minsann ingen vila och ro förrän sluttexterna börjar att rulla.

Skådespelarna är bra i sina karaktärer, det är spännande och våldsamt, bra foto och tung musik.

Det blir dock lite för rörigt i slutet när inte bara våra hjältar och bovarna ska göra upp på Münchens gator utan även demonstranter mot den tyska polisen.

Frankensteins Brud (1935)

Org Titel:  The Bride of Frankenstein

År:  1935

Land:  USA

Genre:  Skräck

Längd:  1 tim, 15 min

Efter att ha räddats från den brinnande kvarnen vilar Henry Frankenstein ut hos sin blivande fru Elisabeth och svär att lägga alla mänskliga experiment bakom sig.

Han är dock inte den enda som överlevde branden, monstret lever och irrar nu runt i bygden och sätter skräck i befolkningen.

Henry Frankenstein får besök av den mystiske Dr Pretorius som vill att dom ska arbeta tillsammans och skapa en levande varelse men Henry vägrar.

Doktorn ger sig dock inte utan tar med sig Henrys skapelse, kidnappar Elisabeth och tvingar Henry att återuppta sina experiment och skapa en kvinna åt monstret.

Regissören James Whale som gjorde den första filmen 1931 var inte intresserad av att göra en uppföljare men efter fyra år av tjat från filmbolaget så tackade han till slut ja och det får man väl säga var tur för om han lyckades enormt bra med den första historien så har han här pusslat ihop ett mästerverk med nyskapande specialeffekter av Jack Pierce och enastående foto av John J Mescall.

Han har utvecklat den tragiskt sorgliga biten med monstret som egentligen bara är ute efter en vän men på grund av sitt utseende bara betraktas som ett skräckinjagande monster.

En av filmhistoriens kändaste scener är ju när varelsen möter en blind man som ju inte blir skrämd för att han ju inte ser hans ansikte och där monstret då äntligen får känna på okonstlad och äkta vänskap.

Boris Karloff är fantastiskt bra som monstret och kan verkligen förmedla känslor under den där masken och allt smink. Man ler, gråter och lider med honom där han stapplar omkring i en värld som bara vill se honom död.

Frankensteins Brud är ju titeln på filmen men hon dyker ju inte upp förrän dom sista tio minuterna, vilket ju känns lite konstigt men detta är ju inte en detalj som drar ned på betyget på detta skräckdrama som är ett av dom bästa som gjorts.

Guardians of The Galaxy Vol 2 (2017)

https://youtu.be/wUn05hdkhjM?si=rW8Y0eocHtyzfV0Z

Efter att ha räddat planeten Xandar från Ronan så är The Guardians nu rymdens nya hjältar och Quill (Chris Pratt) deras självklara ledare.

Tvättbjörnen Rocket (Bradley Cooper) håller på att ställa till det för gänget rejält när han stjäl ett par ovärderliga batterier från Drottning Ayesha (Elisabeth Debicki) men dom får oväntad hjälp från en person ur Quills förflutna.

Humorn i den här andra delen av rymdens hjältar har tagit ännu ett snäpp uppåt och det har definitivt inte gjort någonting sämre.

Det är hysteriskt roligt med en massa små vinkar till 80-talet, vad det gäller musik, film och TV-serier och man skulle nog behöva se filmen en gång till för att få med allt.

Humorn har ju som sagt inte flyttat på någonting annat utan det är ju full spruta redan från början.

Action, explosioner och imponerande svulstiga scenerier så det räcker och rinner över och det känns som om regissören James Gunn som ju även gjorde den första filmen haft riktigt roligt under arbetet.

Spännande explosivt, roligt som fan och häftiga effekter och så har dom ju givetvis pusslat ihop lite känslosamma minuter på slutet så att vi som åskådare inte ska resa oss upp från biofåtöljerna torra i ögonvråna.

Exorcisten II: Kättaren (1977)

Org Titel:  Exorcist II: The Heretic

År:  1977

Land:  USA

Genre:  Skräck

Längd:  1 tim, 58 min

Dr Gene Tuskin arbetar med barn med speciella problem och en av dom är Regan som lider av drömmar och undertryckta minnen sen händelserna då Father Merrin som försökte befria henne från demonen Pazuzu dog.

Vatikanen skickar ut Father Philip Lamont för att ta reda på vad som egentligen hände i det där huset fyra år tidigare.

Regissören John Boorman har verkligen inte lyckats med någonting i den här uppföljaren till filmen Exorcisten som kom fyra år tidigare.

Han har försökt bygga upp någon form av spänning men den känslan som han vill förmedla infinner sig aldrig och när det väl börjar hända saker på allvar, när det är femton minuter kvar då har man redan tröttnat på alltihop.

Skådespelarna verkar inte veta vad dom ska göra och är riktigt dåliga och då har ju ändå Richard Burton en av dom ledande rollerna.

Han har ju senare sagt att han ställde upp i denna film enbart för pengar eftersom han låg i en dyr skilsmässa med Elisabeth Taylor och behövde allt han kunde få.

Varken regin, manuset eller skådespelarna håller måttet i denna produktion som är rent ut sagt usel.

Korpral McB: Anmäld Saknad (1971)

Org Titel:  The Beguiled

Land:  USA

Genre:  Drama, Thriller

Längd:  1 tim, 45 min

Mitt under det Amerikanska inbördeskriget så hittar den unga Amy den svårt sårade nordstataren John McBurney utanför den bortglömda flickskolan ute på landsbygden mitt i sydstatarnas område.

Trots hans färg på uniformen så bär dom in honom på skolan och försöker behandla honom så gott det går.

När McBurney vaknar till liv så ser han sig omgiven av kvinnor som han inte vet om han kan lita på.

Ska dom ange honom eller har dom andra planer?

Den här filmen regisserad av Don Siegel kom tyvärr upp på biograferna i samtidigt med hans film Dirty Harry där också Clint Eastwood spelade huvudrollen och eftersom den filmen blev en sådan megasuccé världen över så försvann den här från repertoaren ganska snabbt vilket var synd för den är faktiskt riktigt bra.

Dessutom så lanserade filmbolaget den här filmen som en actionfilm vilket ju gjorde att dom som gick och såg den blev mäkta besvikna.

Det är filmad teater som lika gärna kunde ha satts upp på en scen där historiens kärnpunkt är den erotiska spänningen mellan dom här kvinnorna på skolan, deras lärare, kokerska och den skadade soldaten McBurney som ju verkligen är en fluga i spindelns nät där han hänger och sprattlar och till en början inte vet om eller när han kommer att lämnas över till sydstatsarmén.

När han inser att han nog ändå fått en fristad så börjar han istället ett psykologiskt parti schack där han spelar ut kvinnorna mot varandra och sår split i den annars så tajta gruppen.

Det är spännande, erotiskt, bra skådespeleri och snyggt foto av den legendariske Bruce Surtees.

Ginger Snaps 2: Unleashed (2004)

Land:  Kanada

Genre:  Skräckfilm

Längd:  1 tim, 34 min

Brigitte är på flykt och försöker att förhindra att det som hände hennes syster ska hända med henne genom att injicera naturmedlet Monkshood.

Hon kollapsar och hittas av polisen som skickar henne på en rehabklinik eftersom dom misstänker att hon är narkoman.

På kliniken träffar hon den unga och mystiska Ghost som efter ett tag börjar inse vad Brigitte försöker dölja och att ett fruktansvärt hot närmar sig.

Jag tycker att regissören Brett Sullivan har gjort ett riktigt gott hantverk här i del 2 av den här varulvsserien om dom två systrarna Brigitte och Ginger även om Ginger som ju dog i den första filmen här endast är med som ett spöke som delar ut goda råd blandat med sarkastiska kommentarer till sin syster Brigitte.

Det är spännande från första till sista sekund och det är smart att inte visa för mycket av själva monstret, det var ju just det som drog ner lite av betyget i den första filmen.

Det man kanske kan bli lite trött på är väl att Emily Perkins som gestaltar Brigitte hela tiden ska gå omkring och se så ansträngt deprimerad ut, det känns liksom inte riktigt äkta efter ett tag.

Cool musik av Kurt Swinghammer som för känslan till en industrilokal i Östberlin på 80-talet och ett mörkt, grått och deppigt bra foto av Henry Less och Gavin Smith.

Intensivt spännande och blodig underhållning.