Death Wish 4: The Crackdown (1987)

År:  1987

Land:  USA

Genre:  Action

Längd:  1 tim, 37 min

Paul Kersey är sen två år tillbaka i Los Angeles där han jobbar som arkitekt och har ett förhållande till den förtjusande journalisten Karen Sheldon.

Efter en kväll ute på stan så hamnar Karens tonårsdotter Erica på akuten där hon sen avlider efter en överdos av cocain.

Kersey får reda på vem som sålt knarket och tar hand om honom på sitt egna sätt.

Strax efteråt så blir han kontaktad av miljardären Nathan White som också förlorat en dotter till knark och som erbjuder Kersey all hjälp om han kan rensa upp bland stadens knarkligor.

Det är ju förbannat sorgligt att få uppleva en sån här skitfilm  regisserad av J. Lee Thompson som ju på 60 och 70-talet gjorde en hel del bra filmer.

Här märker man att han inte har någonting kvar av den där fingertoppskänslan när det kommer till att sätta ihop en historia till en färdig produktion.

Nu hade han ju i och för sig ingen bra historia att börja med men det ska man ju ändå som bra regissör kunna klara av.

Skådespelarna håller inte måttet, fotoarbetet känns billigt, regin är som sagt amatörmässigt utförd och manuset är totalt onyanserat som bara vill säga att alla som gjort någonting brottsligt kan skjutas ihjäl ute på stan, enkelt och okomplicerat.

En smaklös soppa.

Friday The 13th (2009)

Titel:  Friday The 13th

År:  2009

Land:  USA

Genre:  Skräck

Längd:  1 tim, 37 min

5 ungdomar är ute och campar vid Crystal Lake och vid lägerelden så berättar en av dom legenden om dom mord som begåtts i området för länge sedan och om Jason.

Det dröjer inte länge förrän dom inser att historierna var sanna och att Jason fortfarande finns i området. Dessa ungdomar syns efter denna kväll aldrig till igen.

6 veckor senare är Clay som är bror till en av dom saknade tjejerna vid Crystal Lake för att leta efter sin syster.

Han träffar på ett gäng som är ute och festar vid den enes föräldrars stuga men i området rör sig även Jason.

Efter alla dåliga filmer i den här serien så var det verkligen upplyftande att se den här nyinspelningen som man kan säga är ett hopkok av del 2-7 och som verkligen gav tillbaka lite av den respekt för Jason som man berövat honom under så många år.

I början av filmen så får vi se slutscenen (fast nyinspelad) ur den allra första filmen från 1980 som då regisserades av Sean S Cunningham som faktiskt också har varit med och producerat denna.

Den tyska regissören Marcus Nispel har här lyckats med att pussla ihop en riktigt intensivt tät, rå och våldsam film där fotografen Daniel Pearl glider runt med kameran och framkallar en ordentlig obehaglig stämning i varje scen och så har dom självklart använt sig av alla dom klassiska ingredienserna med festglada, kåta, rätt dumma ungdomar, ett par nakenscener och så förråd med allehanda verktyg och maskiner som då Jason kan använda till att brutalt göra sig av med alla i hans närhet, en efter en.

Tung skräckfilm med en Jason i toppform.

Die Another Day (2002)

Efter att ha blivit tillfångatagen i Nordkorea, suttit inspärrad där och blivit utsatt för tortyr i 14 månader så släpps James Bond i utbyte mot att Nordkorea får tillbaka en av deras agenter som suttit inlåst i USA.

Hans nyvunna frihet uppskattas dock inte av alla och han misstänks ha tjallat på en agent under inflytande av droger i fångenskapen.

Han fråntas sina rättigheter som agent men beslutar sig för att på egen hand få fatt i den som satte dit honom.

Som vanligt i en film med Agent 007 så sparas det ju inte på krutet och här tar det inte mer än någon minut förrän så gott som hela gränsen mellan Nord och Sydkorea exploderar och Bond i skepnad av Pierce Brosnan jagas i svävare av halva den Nordkoreanska armén.

Sen kommer förtexterna och strax därefter så är vi i Kuba där Bond som då springer på en underskön Jinx Johnson spelad av Halle Berry och knappt hinner få av henne kläderna (eller är det kanske hon som får av honom kläderna) innan han spränger ett laboratorium för genteknik i luften för att sen hastigt bege sig till London och briljera i en riktigt cool och lång fäktningsduell.

So far so good måste man ju säga, Brosnan som jag personligen gillar som Bond är bra, Halle Berry sköter sig också som den mystiske amerikanska agenten där man är lite osäker på om hon är ond eller god och så har vi givetvis den obligatoriska busen som här är den ofantligt rika diamanthandlaren Gustav Graves (ja, eller vem han nu är) som gestaltas av Toby Stephens och som jag nog tycker är en av dom tråkigare busarna i Bondhistorien.

Filmen flyter på bra ända tills hela sällskapet av hjältar och banditer hamnar på Island där allting spårar ur och blir riktigt fånigt.

Här har regissören Lee Tamahori tagit sig vatten över huvudet och klarar inte av att hålla ihop historien. Effekterna håller inte, omgivningarna ser ut som några överblivna kulisser från någon 50-tals film och allting blir nästan skrattretande dåligt och efter det så känns det som om han inte riktigt kommer igen så det som började så bra slutar rätt kasst.

Det här är faktiskt den första Bondfilmen sen 1963 där någon annan än Desmond Llewelyn spelar Q. Llewelyn avled efter förra filmen och har här ersatts av John Cleese i rollen som den buttre uppfinnaren på MI6.

En film som började bra men slutade rätt dåligt trots bra skådespelare och sjysst foto designad David Tattersal.

Innan Vi Dör - Säsong 1 (2017)

Polisen Sven försvinner mystiskt en dag på jobbet och när avdelningen Org Brott med poliserna Hanna och Björn tar tag i ärendet så visar det sig att Sven hållit på med att undersöka den Kroatiska familjen Mimicas allt annat än lagliga affärer.

Det visar sig att Sven haft en hemlig infiltratör kallad Inez på familjens restaurang som Hanna och Björn nu försöker få kontakt med.

Hårdföra MC klubbar, knarksmuggling och mord, hemliga förhållanden och korruption är bara några ingredienser i den här 10 avsnitt långa TV-serien. 

Det tar något avsnitt innan man kommit nära alla karaktärer men sen så är man ordentligt fast och det är olidligt spännande ända in på mållinjen och med mycket bra skådespelare.

Enda minuset är egentligen att en så här stor härva ska nystas upp i sista avsnittet och att det kanske blir lite för mycket på en gång där på slutet. 

I.T. (2016)

Titel:  I.T.

År:  2016

Land:  Irland, Frankrike, USA

Genre:  Thriller

Längd:  1 tim, 35 min

Flygbolagsdirektören Mike Regan är mitt uppe i en affär som är livsavgörande för företagets framtid när tekniska problem håller på att förstöra allt.

Eftersom Regan inte är den mest kunnige vad det gäller sådana problem så anlitas IT-konsulten Ed Porter.

Porter visar sig vara så duktig så Regan bjuder hem honom till familjens hus för installation av fullständig säkerhetsutrustning.

Kul att se Pierce Brosnan i en sån här svettig thriller där han och hans familj förföljs av ett riktigt psykfall.

Själva historien är ju inte unik på något sätt, man har sett liknande upplägg ett antal gånger förut men regissören John Moore har här gjort ett skickligt jobb och även om man vet ungefär vad som komma skall så blir det aldrig tråkigt på nåt sätt.

Det är riktigt nervpirrande och James Frecheville som spelar tekniknörden Porter är ju riktigt läskig.

Han påminner lite om Andy Robinsons psykkaraktär i Dirty Harry från 1971.

Tajt regisserat och bra skådespelare med bla Michael Nyqvist som teknikexperten Henrik som ju här gjorde en av sina sista roller.

Mycket spännande, till och från riktigt våldsamt.

Death Wish 3 (1985)

Titel:  Death Wish 3

År:  1985

Land:  USA, Israel, England

Genre:  Action

Längd:  1 tim, 32 min

Arkitekten Paul Kersey har återvänt till New York för att hälsa på sin gamla vän Charley.

När han kommer fram så har ett av områdets gäng misshandlat Charley så svårt att han avlidit.

Polisen tar in Kersey och det visar sig att polischefen Shriker mycket väl vet vem Kersey är och vad som hände i staden för 10 år sedan.

För att få ner brottsstatistiken i området så låter polischefen Kersey få fria händer att ta hand om buset.

Regissören Michael Winner som 10 år före denna produktion gjorde den första Death Wishfilmen har här verkligen tappat all känsla för filmproduktion.

Det är så uselt så man häpnar, från skådespelare, foto och regi och det enda som håller lite grann är musiken av Jimmy Page men då har dom ändå använt en del stycken som Page skrev och som användes i den förra filmen.

En totalt meningslös kärlekshistoria har vävts in i filmen som enbart känns fånig och dom sista 20 minuterna när Charles Bronsons karaktär Kersey och polischefen Shriker som spelas av Ed Lauter rensar i ghettot som ska föreställa New York men som spelades in i Brixton/London är så dåligt gjorda att man skrattar åt eländet.

83 busar skjuts i den här filmen, det borde väl till och med imponera på Rambo,

annars så är det absolut ingenting som imponerar i den här historien.

Mars: Dödsplaneten (1958)

Org Titel:  It! Terror From Beyond Space

År:  1958

Land:  USA

Genre:  Skräck, Sci-Fi

Längd:  1 tim, 9 min

Året är 1973 och USA har skickat upp den första bemannade rymdexpeditionen till Mars under ledning av Löjtnant Edward Carruthers.

Någonting händer dock däruppe och när en räddningsexpedition kommer på plats så är alla besättningsmän döda förutom Carruthers.

Han säger att någonting omänskligt dödat alla men misstänks själv för att ha mördat sina egna mannar.

På väg tillbaka till Jorden så verkar det dock som om dom fått en oinbjuden gäst med sig på resan.

Jag tycker att skådespelarna här sköter sig rätt bra och det är synd då att monstret som går bärsärkargång på rymdskeppet är så taffligt gjord att det blir fånigt.

Det som skulle vara ett läskigt monster från Mars ser mera ut som en tjockis i knölig mjukisdräkt, vilket det ju faktiskt också är.

Manuset till den här filmen som skrevs av Jerome Bixby ligger faktiskt till grunden för historien till filmen Alien som sen kom 1979.

Speciellt spännande är det inte men filmen hade varit bra mycket bättre om man hade sett mindre av varelsen från Mars.