Dread (2009)

https://youtu.be/nlZv2NForrY?si=hoTTImieshy9YizI

Filmstudenterna Stephen (Jackson Rathbone), Quaid (Shaun Evans) och Cheryl (Hanne Steen) ska göra ett projekt om den rädsla människor går omkring och bär inom sig.

Dom riggar upp film och ljudutrustning för att dokumentera intervjuobjekten men upptäcker efter ett tag att dom själva kanske är dom som gömmer dom hemskaste sakerna på insidan.

Det är lite svårt att genrebestämma den här filmen men "psykologisk skräck" är väl det närmaste jag kan komma tror jag för att kalla den ren skräckfilm känns inte riktigt rätt.

Det är inga chockartade skrämselscener som får tittaren att hoppa till utan allting berättas i ett ganska lugnt tempo och spänningen byggs hela tiden upp från egentligen ingenting till ett riktigt makabert och perverst slut.

Skådespelarna som är rätt okända fungerar sisådär och är tyvärr filmens svaga punkt.

Det är mer blodigt och bisarrt än spännande men historien är ändå intressant även om helhetsintrycket bara blir hyfsat.

World War Z (2013)

https://youtu.be/Md6Dvxdr0AQ?si=MNSobHDjMSk-cwWY

Familjen Lane håller som vanligt på med frukostbestyren innan det är dags för skola och arbete.

Denna morgon kommer dock skilja sig markant från dom vanliga i familjens liv.

På vägen in till city så hamnar dom i en bilkö som utvecklas till ett kaos som kommer att hota hela mänskligheten.

Allting gick fort i den här filmen, fruktansvärt fort.

Man hann knappt få ett grepp om vem som var vem i familjen Lane förrän hela helvetet brakade löst och sen var det gasen i botten i två timmar och när allting var över så satt man där i fåtöljen och undrade vad som egentligen hade hänt.

Visst är det ett imponerande foto, maffiga effekter och action så det räcker och blir över men allting är rätt själlöst och kallt och skådespelarna försvinner i all denna röra och verkar bara fungera som statister mitt i allt fyrverkeri av effekter.

Brad Pitt gör väl sin karaktär hyfsat och spelar en sån där snubbe som är världsbäst på det mesta och givetvis har jobbat med något hemligt för den amerikanska regeringen en gång i tiden och som då gör att han anlitas för att ta hand om denna katastrof.

Vad han är expert på får man dock aldrig veta och efter ett tag så bryr man sig faktiskt inte heller.

Det är ju en Zombiefilm detta, jag kanske inte skrev det i början,  men även dom hamnar faktiskt lite i bakgrunden och det blir mera utav en ordinär katastrofhistoria av allting.

Högexplosivt och mäktigt men förvånansvärt torrt och tråkigt.

Never Talk to Strangers (1995)

https://youtu.be/HpBRXCnf60w?si=tLPeUC-3Ek5JbopI

Sarah Taylor (Rebecca de Mornay) jobbar som psykolog inom rättsväsendet och utreder nu den misstänkte massmördaren Max Cheski (Harry Dean Stanton).

Hon träffar den mystiske Tony Ramirez (Antonio Banderas) som hon inleder ett förhållande med och upptäcker samtidigt att någon börjat förfölja och terrorisera henne.

Detta är en sån där thriller där man som åskådare hela tiden sitter och försöker gissa sig till vem som är god och vem som är ond,

nu är det ju inte många filmade historier som lyckas att hålla på en sån hemlighet ända till slutet men den här filmen gör faktiskt det och twisten på slutet är riktigt bra och överraskande.

Skådespelarna är väl sisådär men dom som tycker att Antonio Banderas och Rebecca De Mornay är sexiga får en hel del hud att njuta av här men man retar upp sig lite på att så fort De Mornay som spelar Sarah är i bild så är det någon form av änglalikt skimmer över hennes ansikte som gör att hon i vissa scener nästan ser inklippt ut.

Om det är lite torrt i början så höjs spänningen ändå vartefter och slutet är som sagt värt att vänta på.

Sune i Grekland: All Inclusive (2012)

https://youtu.be/TWTUV4i32m4?si=Nk43TK14ijcDmpIB

Sunes pappa Rudolf planerar som vanligt att ta med familjen i husvagn till Myggträsk på sommarsemester.

Nu får han dock en möjlighet av företaget att åka på en betald resa till Grekland och Rudolf som enbart tänker i ören och kronor nappar givetvis direkt.

Jag förstår inte hur en rutinerad och duktig regissör som Hannes Holm kan släppa ifrån sig en sån här riktigt dålig film och dom medarbetare han har haft runtomkring sig verkar vara plockade från gatan med ingen som helst erfarenhet av filmproduktion.

Skådespelarna är riktigt usla, fotot stelt och tråkigt och humorn (för det här ska faktiskt vara en komedi) är helt obefintlig.

Nu är väl inte filmen ämnad för en person i min ålder kanske men jag har svårt att tro att någon med ens en gnutta känsla för humor oavsett ålder kan tycka att detta var bra och jag är mäkta glad att jag inte slängde ut några biopengar för den.

Nu ska jag inte sänka den helt för det fanns faktiskt en, kanske två gånger under berättelsens gång som jag log lite så helt humorlöst var det väl ändå inte.

Blackthorn (2011)

https://youtu.be/LKZ0OntcfVs?si=F5mRla-LXpldk1_U

Den ökände rånaren Butch Cassidy (Sam Shepard) har dragit sig tillbaka på ålderns höst och lever nu under namnet James Blackthorn i Bolivias bergstrakter.

Han beger sig dock på en resa tillbaka till USA för att träffa sin dotter som han aldrig sett och utmed vägen så stöter han ihop med gruvingenjören Eduardo (Eduardo Noriega) som är i desperat behov av skydd.

Enligt den verkliga historien så dödades Butch Cassidy och Sundance Kid av Boliviansk militär men den här historien utgår ifrån att Cassidy överlevde och nu får vi möta honom 19 år senare i en liten stuga belägen i Bolivia där han lugnt och stillsamt lever sitt liv.

Det är en poetiskt berättad western som väldigt stillsamt tar sig framåt i sällskap av ett enastående foto med fantastiska naturscenerier.

Sam Shepard är tung i huvudrollen som Butch Cassisdy och hans fårade ansikte passar utmärkt ihop med dom släpande coola kommentarerna han delar med sig av.

Häftig action är det inte mycket av och allting går väldigt lugnt tillväga till och med i dom våldsamma scenerna.

Det är mer naturen här som utgör dom verkliga svårigheterna inte människorna,

Det är dödligt vackert och dramatiskt spännande,

det enda minuset är att när filmen väl är över så hade man velat se mer.

Ninja II - Shadow of a Tear (2013)

https://youtu.be/Mcdsl6h4OqI?si=5jioQgzUEHhFVpnu

Efter ett till synes vanligt inbrott så mördas Casey Bowman's (Scott Adkins) gravida hustru.

Det ligger dock en hund begraven här och spåren leder till en mördare som använder sig av taggtråd för att strypa sina offer.

Casey kan inte lita på någon utan måste nu lösa detta helt på egen hand.

Egentligen så fattar jag inte varför dom envisats med att baka in en liten kärlekshistoria i början av filmen eller en handling överhuvudtaget när själva grundidén med hela den här filmen är att banka skiten ur varandra så mycket och ofta som möjligt.

Fightingscenerierna är ju välkoreograferade in i minsta detalj men när skådespelarna är så själlöst tråkiga så faller dom också pladask.

Denna film som i 90 minuter fyllts med ljudeffekter som Boff, baff, bang, tjoff och svettiga muskler var definitivt inte värd att ödsla någon som helst tid på.

Farväl till Maffian (2013)

Original titel: The Family

https://youtu.be/-SwDU04Oeak?si=ZpmG4g5pFM_sG2Xd

Gangsterfamiljen Manzoni med pappa Giovanni (Robert De Niro) och mamma Maggie (Michelle Pfeiffer) i spetsen har efter att ha gjort en överenskommelse med FBI tvingats gå under jorden och lever nu under namnet Blake i Normandie på den Franska Atlantkusten.

Jag blev inte riktigt klok på den här filmen som utger sig för att vara en komedi och till största delen håller sig till den genren men som sen kryddats med verkligt råa våldsinslag som gör att den som komedi i vissa lägen känns lite obekväm.

Den sista halvtimman så ändrar den sen helt karaktär och nu är det thriller, action och ett herrans skjutande som helt tagit över och av den i början ändå riktigt roliga historia syns ingenting och slutet är verkligen något utav ett antiklimax där det känns som om filmmakarna helt enkelt tappat all kreativitet.

Skådespelarna är ändå riktigt bra och den är värd att ses för dom och den svarta galna humor som ändå genomsyrar den första halvan av historien.