Barneys Många Liv (2010)

Original titel: Barney's Version

I en icke kronologisk ordning så får vi följa Barney Panofsky (Paul Giamatti) från en ung man som lever för dagen med sina vänner i Italien, genom tre äktenskap med helt olika kvinnor till en gammal alzheimer sjuk och bitter gubbe.

Paul Giamatti är helt enastående som den odräglige men mycket charmige Barney Panofsky.

Mannen som inte bryr sig ett dyft om vad andra tänker och tycker utan agerar helt efter sitt hjärta i varje tänkbar situation. Detta är ju hans stora fördel men också hans stora minus som person och som gör att han längs livets väg sårar och förlorar människor som han älskar.

Skådespelarna i det här komiska dramat är riktigt bra och Dustin Hoffman som Barney's far, den pensionerade polisen och kvinnokarlen Izzy Panofsky är hysteriskt rolig.

Fotot är helt strålande, musiken likaså och regissören Richard J. Lewis har verkligen lyckats pussla ihop den här historien till en näst intill perfekt film i alla små beståndsdelar.

Jag njöt av varje sekund..

The Bunny Game (2010)

Bunny (Rodleen Getsic) är en prostituerad kvinna som planlöst vandrar runt i Los Angeles.

I jakten på droger så ställer hon upp på vad som helst och det är duschens renande vatten på något billigt motellrum som är hennes enda andningshål i livet.

Hon möter långtradarchauffören Hog (Jeff F. Renfro) som hon tror är en vanlig kund men som det ska visa sig har helt andra planer för henne.

Det här måste vara en av dom mest utmanande filmer som gjorts. En psykisk och fysisk helvetesfärd ner i människans absoluta mörkaste delar.
Inget är fejkat, inga specialeffekter har använts, allt du ser är på riktigt och i en scen så har till och med Rodleen Getsic gått med på att brännmärkas.
Detta faktum träffar också en som åskådare som ett knä i skrevet.

Historien bygger på Rodleen Getsics egna upplevelser och hon har sagt att det var en sorts terapi för henne att göra den här filmen.

Det är en oerhörd obekväm och obehaglig film och man mår dåligt av den.

Men trots all förnedring i fysiskt och psykiskt våld och sex som man blir bjuden på så finns det cineastiska höjdpunkter. Adam Rehmeiers foto i svart/vitt är ju strålande och skådespelarna som ju är amatörer imponerar verkligen.

Det är ju dock lite svårt att veta vad man ska tycka i slutändan..

Finns det en djupare mening med den här historien eller är den helt enkelt gjord enbart för att chockera åskådaren?

Tyvärr så tror jag att många kommer att se den här filmen av fel orsaker och det finns ju också en hel del underliga människor därute som går igång på sånt här..

Intressant, annorlunda och chockerande är det i alla fall.

Immortals (2011)

Theseus (Henry Cavill) är en vanlig bondson i Grekland men som guden Zeus har sett något alldeles speciellt i.

När Kung Hyperion (Mickey Rourke) ger sig ut i krig mot hela mänskligheten i jakten på ett massförstörelsevapen i form av en pilbåge så hamnar Theseus i hans väg. Han är nu människornas enda hopp för att överleva Hyperions arméer.

Manusförfattarna återberättar här den antika Grekiska sagan om Theseus men dom har givetvis lagt till en hel del och dragit ifrån lite annat, allt för att det ska passa en modern kräsen film tittare.

Det är magnifika scenerier som man bjuds på, fotot är strålande och actionscenerna väl koreograferade och rått våldsamma.

Tyvärr så är Henry Cavill i rollen som Theseus alldeles för träig för att han ska räcka till, det är istället Mickey Rourke som den grymt skoningslöse Kung Hyperion som är den som håller historien uppe.

Våldsam underhållning som är hyfsat intressant men tyvärr lite stelt och tråkigt emellanåt.

Arena (2011)

Rugbyspelaren David Lord (Kellan Lutz) har förlorat sin gravida fru i en bilolycka och lever nu ett depressivt liv med alkohol på billiga Mexikanska barer.

Han blir kidnappad av en grupp människor ledda av Logan (Samuel L. Jackson) som sysslar med moderna gladiatorspel som direktsänds över nätet världen över.

Nu får David Lord slåss för sitt liv men frågan är nu inte bara om han ska överleva utan också om han verkligen är den han utger sig för att vara.

Jag vet inte vad man ska säga om det här köttiga spektaklet egentligen förutom att den var dålig rätt igenom.

Och om man som Samuel L. Jackson gör 5-6 filmer varje år så är väl såna här bottennapp oundvikliga antar jag.

Skådespeleriet är dåligt, regin känns amatörmässig och den enda ljuspunkten är väl att det finns en och annan scen som är rätt coolt filmad men dom ögonblicken är så få och snabba så man glömmer dom rätt fort.

Det är rått och våldsamt, blodigt och köttigt och historien fungerade bättre som sömnmedel än som underhållning.

14 Blades (2010)

Original titel: Jin Yi Wei

Qinglong (Donnie Yen) tillhör Jinyi Wei, ett specialförband direkt underordnat kejsaren.

I jakten på ett hemligt sigill så förråds Qinglong och han är nu tvungen att fly sina forna bundsförvanter.

Han träffar den undersköne Qiao Hua (Wei Shao) och äventyraren Xuan Wu (Yuwu Qi) som blir hans nya vänner i kampen mot dom onda lönnmördarna.

Jag måste direkt ta upp fotot i den här filmen som ju är helt strålande.

Filmfotografen Tony Cheung är den här historiens riktiga konstnär. Det är vackert, svulstigt, färgglatt och magnifikt fotat och det finns mängder med sjysta vinklar och kameraåkningar att luta sig tillbaka och bara njuta av.

Själva historien kunde lika gärna ha varit i en westernfilm för det är mycket åt det hållet.

Donnie Yen som ju inte kanske är den största av karaktärsskådespelare har ju här en roll som passar honom alldeles utmärkt. Han behöver inte säga så mycket och hans ansiktsuttryck är ungefär 2 stycken till antalet.

Actionscenerna är vackra och mycket bra iscensatta och i slutändan så är det just det visuella man kommer ihåg. Det är stilfullt och mycket snyggt.

Handlingen är dock rätt fånig och skådespelarna överlag ganska tråkiga.

Armadillo (2010)

I februari 2009 så följde dokumentärfilmaren Janus Metz och fotografen Lars Skree med en pluton danska soldater till förläggningen Armadillo i södra Afghanistan bara några kilometer från Talibanska fästen.

I 6 månader så levde dom och riskerade sina liv tillsammans med soldaterna och slutresultatet är en fantastiskt bra, gripande, närgången och spännande dokumentär.

Den visar upp ett gäng unga killar som mest är där dom är på grund av spänningen och när väl den här efterlängtade kicken kommer så visar det sig ju att alla inte riktigt är skapta för att kunna hantera detta.

Man får också se ett liv som antingen är tristess eller så är det fullt krig, det verkar knappt finnas något däremellan. Sammanhållningen är A och O och det finns inga som helst utrymmen för dispyter.

Dokumentären skapade ju också stor debatt i Danmark efter en konfrontation i filmen där 5 st Talibaner dödades och det är ju en händelse som kan diskuteras men det är ju lite som en av killarna i filmen säger:

-Det är väldigt lätt att sitta hemma och kritisera, det är en helt annan sak att vara här.

Rare Exports (2010)

https://youtu.be/9RQlikX4vvw?si=oXL6wn8JEeHjO3fo

Ett amerikanskt gruvföretag befinner sig på ett berg i norra Finland precis vid gränsen mot Ryssland.

400 meter ner i berget så stöter dom på något väldigt underligt.

Renjägaren Pietari (Onni Tommila) och hans son Rauno (Jorma Tommila) bor alldeles i närheten när mystiska saker börjar hända.

Alla renar hittas en dag slaktade på fjället och det verkar inte vara vargen som är den skyldige.

Pietari samlar ihop sina grannar och beger sig uppför berget för att ta reda på vilka hemligheter dom gräver efter däruppe egentligen.

Kan en action, komedi, fantasy, skräckis som utspelar sig i Finska Lappland verkligen vara något?

Ja, det kan det och det är riktigt bra och fantastiskt underhållande också.

Glöm allt vad du hittills vet om Jultomten för här handlar det om "The real deal" och det är ingen snäll rund gubbe i röda kläder med julkappar vi snackar om.

Fotot är strålande och skådespelarna mycket bra.

Man önskar väl att man kunde fått se lite mer utav av vad som fanns inuti den där iskuben på slutet men å andra sidan så kanske man bara hade blivit besviken då så det var nog ändå ett smart drag av regissören Jalmari Helander att hålla på det så att vi tittare fick något att fundera på.

Det här är lite utav en Finsk "Jägarna" men bra mycket roligare.