Sagan om Karl-Bertil Jonssons Julafton (1975)

 

Regi: Per Åhlin

Manus: Tage Danielsson

Foto: Pelle Svensson

Musik: Gunnar Svensson

Tage Danielsson skrev berättelsen som sen tecknaren och animatören Per Åhlin överförde till film som blev en helt fantastisk tidlös saga som det är omöjligt att inte älska.

Den unge Karl-Bertil (Per Andrén) drömmer om att vara som sin idol Robin Hood som stjäl från dom rika och ger till dom fattiga och eftersom han jobbar extra på posten under Julhelgen så bestämmer han sig för att förverkliga sin dröm.

Han lånar sin far Tykos (Toivo Pavlo) taxeringskalender för att kunna se vad folk i staden tjänar och så spar han dom paket som ska till samhällets överklass och låter resten gå i dom vanliga postsorteringssäckarna.

Hans far blir rosenrasande när han får veta att hans son tagit Julklappar från rika i staden och gett till dom fattiga och hans ömma mor (Marianne Stjernqvist) vet inte vad hon ska ta sig till medan dom fattiga ser Karl-Bertil som en Julens gode fe.

Tage Danielsson berättar själv här sin historia och han har en fantastisk röst som ingen annan hade kunnat gjort bättre och Per Åhlins enastående animeringar får varje scen bli levande, rolig och gripande om ett ämne som nog aldrig kommer att bli omodernt.

Troll 2 (2025)

 

https://youtu.be/Hzk4ovnGOyw?si=7OvCVnLqWlFWhT5Q

Regi: Roar Uthaug

Manus: Espen Aukan & Roar Uthaug

Foto: Oskar Dahlsbakken

Production Design: Pål PP Bergvik & Koja

Musik: Johannes Ringen

Producent: Espen Horn & Kristian Strand Sinkerud

Ett nytt hot dyker upp när det visar sig att regeringen i hemlighet har sysslat med ett projekt långt ner i berget där dom under ett antal år haft ett jättelikt troll i dvala. Paleontologen Nora Tidemann (Ine Marie Wilmann), statsministerns förre rådgivare Andreas Isaksen (Kim Falck) och Major Kristoffer Holm (Mads Sjögård Pettersen) får nu uppleva hur trollet vaknar till liv och hotar landet och speciellt staden Trondheim som han ämnar jämna med marken.

Nu visar det sig dock att det inte bara är regeringen som haft hemligheter, Nora har också ett troll fast ett snällt sådant som hon besöker till och från och det trollet ber hon nu om hjälp för att hindra det onda trollets framfart.

Om den här historien låter fånig så beror det på att den är det. Filmen är långt ifrån föregångaren vad det gäller manus och framförallt humorn som tyvärr är helt borta i den här andra filmen och det här med att det onda trollet utmanas av det goda trollet blir bara löjligt trots att filmen ändå är snygg och välgjord.

Skådespelarna gör det dom måste men inte mer och det gör att hela produktionen känns rätt menlös.

 

Parterapi i Gagnef (2025)

 

https://youtu.be/sGyASi3w21s?si=ubaqnqkyrw89sqaa

Regi: Lisa James Larsson

Manus: Wilhelm Behrman

Foto: Erik Persson

Production Design: Jovanna Remaeus Jönson

Musik: Edvin Nahlin

Producent: Rachel Bodros Wolgers

Efter en dag av kaos på arbetet så glömmer psykologen Nisse Stenhammar (Joel Spira) en klients sekretessbelagda journaler på bussen vilket för med sig att han förlorar jobbet. Hans far Harald (Gustav Levin) som är en internationellt känd psykolog ser till att han får ett nytt jobb men då måste han flytta till den lilla byn Gagnef i Dalarna.

Nisse och hans fru Ebba (Maia Hansson Bergqvist) som jobbar hemifrån köper ett nedgånget hus strax utanför byn och flyttar upp.

Nisse har precis börjat sitt nya jobb på Vårdcentralen i Gagnef när hans fru meddelar att hon vill skiljas för att hon har blivit kär i mäklaren som sålde huset till dom vilket får Nisses liv att ännu en gång rasa ihop. Med hjälp av sina nya kollegor Marika (Maria Sid), Linn (Elsa Forsberg) och Arash (Ramtin Parvaneh) så försöker han ändå hålla humöret uppe och i samma veva så möter han sin närmaste granne, hantverkaren Micke (Magnus Krepper) som trots att han är en butter och bitter man hjälper Nisse att renovera hela huset och erbjuder dessutom honom att vara inneboende hos honom medan huset fixas.

När Nisse en dag besöker den lokala järnaffären så möter han Rebecca (Josefin Asplund) som han genast får känslor för men allting kompliceras av att just Rebecca och hennes sambo Andreas (Björn Elgerd) bokar tid hos honom för parterapi.

Joel Spira är helt enastående bra som Nisse, som känner sig ensammast i världen med en fru som lämnat honom, en far som inte bryr sig det minsta och en kvinna han älskar men som planerar att gifta sig med en annan. Det är till och från hysteriskt roligt men där det även finns plats för lite drama och där alla skådespelare är riktigt bra.

Roligt, dramatiskt och riktigt jädrans bra i sina mer eller mindre bonniga men varma karaktärer.

Ensam Hemma 2 - Vilse i New York (1992)

 

https://youtu.be/5h9VDUNtoto?si=fxrVsdoJmozau2P3

Regi: Chris Columbus

Manus: John Hughes

Foto: Julio Macat

Production Design: Sandy Veneziano

Musik: John Williams

Producent: John Hughes

När en film som Ensam Hemma blir en sådan enorm succé så vore det ju konstigt om det inte skulle dyka upp en uppföljare så här är vi nu. Det är samma filmgäng som ligger bakom denna historia där Kevin McCallister (Macauley Culkin) råkar tappa bort sin familj på flygplatsen när hela gänget är på väg för att fira Jul i Florida. Kevin hamnar istället på flyget till New York.

Med sin pappas kreditkort på fickan så är Kevin ändå rätt nöjd med att befinna sig i storstan. Han checkar in på det lyxiga Plaza Hotel där han utnyttjar room service till max, utforskar staden och då speciellt leksaksaffären Duncan's Toy Chest. Allt förändras dock när han stöter på busarna Harry (Joe Pesci) och Marv (Daniel Stern) som rymt från fängelset och också tagit sig till New York och nu när dom ser att Kevin är där så tänker dom hämnas.

Regissören Chris Columbus och manusförfattaren John Hughes har ju här använt sig av alla goda ingredienser från den första filmen med ganska få skillnader. Dom har använt sig av det som storstan kan erbjuda och förutom inbrottstjuvarna så har dom även kryddat med lite andra komiska karaktärer i form av hotellmanagern (Tim Curry) och piccolon (Rob Schneider) och istället för den äldre grannen Marley i den förra historien så träffar här Kevin istället fågelkvinnan (Brenda Fricker).

Visst är det en ljuvlig julig stämning, till och från riktigt roligt och med underbara skådespelare men det blir lite för mycket upprepningar och därmed ganska förutsägbart och det gör att den här uppföljaren inte riktigt når upp till föregångaren.

The Bayou (2025)

 

https://youtu.be/yWNwdsXIBks?si=d6GNVUWIbuQBLibm

Regi: Taneli Mustonen & Brad Watson

Manus: Ashley Holberry & Gavin Cosmo Mehrtens

Foto:Steven Hall

Production Design: Benjamin Padero & Carlo Tabije

Musik: Segun Akinola

Producent: James Harris, Ashley Holberry, Mark Lane & Gavin Cosmo Mehrtens

Jag hoppas verkligen att dom som ligger bakom den här filmen hade roligt under processen för jag hade inte det när jag tittade på den och ändå så skrattade jag faktiskt en del men inte av rätt anledning.

Den nyutexaminerade studenten Kyle (Athena Strates) jobbar med att hantera sin brors död. Hon och några vänner beger sig på en resa ner till Louisianas träskmarker för att sprida broderns aska.

Gänget hyr ett litet charterflyg av den rätt slitne piloten Frank (Andonis Anthony) och bara efter en tid i luften så händer någonting med planet som störtar i en flod mitt ute i träskmarkerna.

Dom överlevande måste nu utan radio eller fungerande telefoner försöka ta sig till bebyggda områden men det visar sig snart att dom är jagade av ett antal muterade jättelika och aggressiva alligatorer som inte tänker låta den här gruppen klara sig levande från området.

Amatörmässig regi, fruktansvärt dåliga skådespelare i irriterande karaktärer i en historia som inte hänger ihop någonstans. 

Ensam Hemma (1990)

 

https://youtu.be/jEDaVHmw7r4?si=OsrTQsy1t0LxPjZz

Regi: Chris Columbus

Manus: John Hughes

Foto: Julio Macat

Production Design: John Muto

Musik: John Williams

Producent: John Hughes

Den stora familjen McCallister med mamma Kate (Catherine O'Hara), pappa Peter (John Heard), deras alla barn och Peters bror Frank (Gerry Bamman) och hans fru Leslie (Terrie Snell) ska fira Julen i Paris och kvällen innan så blir den 8-årige Kevin (Macauley Culkin) osams med mamma och blir skickad i säng på övervåningen.

Ett elavbrott under natten gör att familjen försover sig och under den stress som följer på morgonen när alla ska in i dom två väntande taxibilarna så glömmer dom helt enkelt bort Kevin som helt ovetandets ligger i sin säng och sover.

När Kevin vaknar till så inser han ganska snabbt att han nu är helt ensam och när hans mor inser samma sak så är deras flyg redan på väg att landa i Paris.

Kevin njuter först helt och fullt att få vara själv och äta en massa skräpmat, titta på vilka filmer han vill och gå igenom sin storebrors rum men snart så dyker ett hot upp i form av dom två inbrottstjuvarna Harry (Joe Pesci) och Marv (Daniel Stern) som har gett sig tusan på att utnyttja tillfället att tömma huset nu när det endast är en liten grabb hemma.

Kevin som först blir rädd bestämmer sig dock snabbt för att slå tillbaka och bygger om hela det stora huset till en fälla som kommer att göra natten till en mardröm för dom två busarna.

En av dom absolut bästa Julfilmerna någonsin där skådepselarna i alla mindre och större karaktärer är helt enastående bra och där den gulliga Julstämningen gifter sig perfekt med den hysteriska humorn när tjuvarna försöker att ta sig in i huset där Kevin huserar samtidigt som hans mor gör allt för att försöka få tag i en biljett för att ta sig tillbaka till USA.

Kevin har också en granne, den äldre Marley (Roberts Blossom) som har rykte om sig att vara en seriemördare men som Kevin upptäcker bara är en gammal snäll och ensam man och som han blir god vän med.

Filmen har så gott som allt man vill ha av en Julfilm, den är stämningsfull så det räcker där familjen står i fokus med allt vad det innebär av problem och kärlek och så är allting kryddat av en massa galen och framförallt smärtsam humor.

Copshop (2021)

 

https://youtu.be/uFlyLJbzCt4?si=V7VNOq_xtZz0Q1uB

Regi: Joe Carnahan

Manus: Kurt McLeod, Joe Carnahan & Mark Williams

Foto: Juanmi Azpiroz

Production Design: Jon Billington

Musik: Clinton Shorter

Producent: Gerard Butler, Joe Carnahan, Tai Duncan, Eric Gold, Warren Goz,

Frank Grillo, James Masciello, Alan Siegel & Mark Williams

Redan i dom inledande scenerna så doftar den här filmen Tarrantino och Bröderna Coen men regissören Joe Carnahan har ändå satt en personlig touch på den.

Historien utspelar sig i en liten stad i Nevada där bedragaren Teddy Murretto (Frank Grillo) som har ett pris på sitt huvud är jagad av ett antal yrkesmördare. Han känner att han nog är säkrare inlåst och slår då medvetet ner den lokala polisen Valerie Young (Alexis Louder) vilket för med sig att han hamnar i häktet på den lokala polisstationen.

Teddys plan spricker dock när Bob Viddick (Gerard Butler) som är en av dom lönnmördare som är efter honom gör precis samma sak och också låses in på polisstationen. Saker och ting eskalerar när Anthony Lamb (Toby Huss), en riktig psykopat dyker upp men som mera kör på en enklare linje genom att helt enkelt gå in på polisstationen och skjuta ner alla med en k-pist.

Valerie som under beskjutningen befinner sig nere vid cellerna där Teddy och Bob sitter måste nu själv försöka lösa detta och hon har ingen aning om vem hon kan lita på.

Alexis Louder som spelar Valerie är helt fantastisk i den här våldsamt brutala actionhistorien som är kryddad med en hel del svart humor och Gerald Butler gör också en lite annorlunda roll och är också riktigt bra tillsammans med Frank Grillo som är den som alla vill döda.

Bra regi, cool musik och snyggt foto i en riktigt bra film med ett något kryptiskt slut.