Björnzone 2.0 (2024)

 

https://youtu.be/EhMMEqXaXEg?si=Z6ZDGL6VZdu67w4O

Björnzone är en svensk sånggrupp som bildades halvt på skämt, halvt på allvar som ett inslag i pausunderhållningen under Mello 2024. Medlemmarna var en blandning av sångare och skådespelare med bland annat Björn Gustafsson, Loa Falkman, Måns Zelmerlöw och Adam Lundgren.

Efter uppträdandet i Mello så har det varit tyst om detta gäng men nu har den här dokumentären kommit där vi får följa med killarna till Los Angeles där tanken är att dom ska spela in en Jullåt.

Det är en fantastiskt rolig dokumentär där verklighet blandas friskt med ren fiction och där medöemmarna i gruppen hejdlöst driver med sig själva och hela genren dom ska representera. Jullåten som dom spelar in är skriven av musikproducenten och låtskrivaren Jonas Carlsson och är faktiskt precis lika bra som alla andra nyare Jullåtar som cirkulerar i december.

Den Sista Resan (2024)

 

https://youtu.be/AA_3Bn_AECk?si=s_knwRPdCt-985rb

En dokumentär av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson där Filip har tröttnat på att hans far Lars mer eller mindre slutat att leva. Han sitter så gott som hela dagarna i sin favoritfåtölj utan att sig för någonting medan Filips mor Tiina däremot är pigg, glad och lever ett aktivt liv.

Filip minns sina barndoms semestrar på den franska rivieran, en plats och ett land som hans far alltid älskat och bestämmer sig för att ta med sin pappa på ännu en resa dit för att om möjligt väcka den slocknade livsgnistan.

Detta är en positivt glad och samtidigt deprimerande och ledsam dokumentär där en son anstränger sig så pass att han manipulerar verkligheten bara för att plocka fram minnen hos sin åldrande far. Filip och Fredrik köper en Renault 4, exakt en sådan som familjen reste med på 70 0ch 80-talet och sen så beer dom sig iväg på en bilresa som kanske är den sista tillsammans, det vet vi ju inte just nu.

Filip tar i så det knakar för att detta ska gå bra men lärde sig säkert under denna resa att allt kan inte återskapas, det som har varit har varit helt enkelt och människor blir faktiskt äldre och skröpligare hur tragiskt det än är.

 

Den Omänsklige av Jonas Moström (2021)

 

På Sundsvalls Sjukhus så begår en av Nathalies patienter, en ung kvinna självmord samtidigt som en 20-årig kvinna som varit försvunnen i fyra månader hittas död i Selångersån mitt i staden. När Johan Axberg tar tag i fallet med den döda kvinnan i ån så visar det sig att den förre kommissarien som skötte utredningen av försvinnandet gjort ett uselt arbete och dessutom hittar han spår som visar på att detta kan ha med självmordet på sjukhuset att göra.

En intensivt spännande historia med ett otroligt otäckt slut som dessutom bjuder på flera förvånande sidor.

 

Snödrömmar (2024)

 

https://youtu.be/9mg2nfH-tiQ?si=MutqEz8R-nbfpH4F

Julkalendern 2024 är en serie i som vanligt 24 avsnitt där historien kretsar kring dom två systrarna Ristin (Gudrun Ella-Marge P. Nutti) och Aila (Hedvig Åhren) som ska försöka rädda den skid och hotellanläggning som deras mor Maggan (Anna Åsdell) och morbror Nils-Anders (Pavva Pittja) äger genom att försöka få tag i den mytiska kristallen Tjelmetje som sägs ha kraft att få naturen i rätt balans och att få snön att åter falla över Gavmofjället.

Berättelsen far mellan flera världar och systrarna får också chansen att besöka det mytiska Saajvoe folket som bara är synliga för den som har den speciella gåvan.

En bra och spännande dramatisk serie med en del roliga karaktärer som den onda kommunpampen Lena (Christine Meltzer), filuren Antaris (Olov-Anders Sikku), kocken Mat-Olle (Måns Nathanaelson) och den vilsne Sören (Olle Sarri) och så får vi tittare en liten inblick i samisk kultur och gamla legender.

Det finns ett par avsnitt som lider av idétorka och som drar ned betyget något men annars så var detta en riktigt bra kalender.

Allt om min Buske (2007)

 

https://youtu.be/RbisjtavyaE?si=j9Co1Dq24wEv__3e

Konstnären Karin (Karin Lithman) och fondmäklaren Nils (Ola Rapace) har precis flyttat ut på landet för att om möjligt få en liten nytändning i ett äktenskap som inte längre är så färgglatt. Med på flytten är också Nils dotter Barbro (Amanda Davin).

Deras nya grannar, systrarna Lily (Maria Kulle) och Isabel (Beate Rostin) visar sig ha en alldeles fantastiskt fascinerande trädgård där dom anordnar guidade visningar för turister. Det är dock inte bara trädgården som är fascinerande, systrarna och deras yngre bror Franz (Albin Flinkas) är verkligen udda personligheter och Karin börjar tillbringa allt mer tid med dom i deras trädgård vilket får Nils att misstänka att hon inlett ett sexuellt förhållande med någon utav dom.

Som tittare så är man i början lite osäker på vilken sorts film det här egentligen är, den växlar snabbt mellan komedi, drama och tragik men när man sen slutar att fundera över detta så är det ändå riktigt underhållande.

Det är sensuellt, lummigt och flummigt med mycket bra skådespelare och det ligger en känsla av 70-tal över hela historien.

Gåsmamman - Säsong 7: Epilogen Del 1 (2024)

 

https://youtu.be/WJzPLhPp3L0?si=CqXC51LbF6YikBlw

Sonja Ek (Alexandra Rapaport) eller Majoren som är hennes namn i kriminella kretsar lever under skyddad identitet i Italien och det är enbart hennes barn Gustav (Joel Lützow), Linus (Edvin Ryding), Nina (Clara Christiansson Drake) samt kriminalkommissarie Emil Svensson (Shebly Niavarani) som vet om att hon lever.

Sonja har lovat att aldrig återvända till Sverige men när hennes barn hotas till livet så bryter hon det löftet.

Den här sjunde säsongen ska ju vara den sista men den är uppdelad i två omgångar varav dom här fem avsnitten är den första delen.

Jag blev besviken till en början på grund av att jag tyckte dom fyra första avsnitten kändes väldigt slarvigt och oengagerat gjort. Majoren som under flera år styrt en av Europas mäktigaste brottsorganisationer beter sig här helt plötsligt väldigt amatörmässigt, tar väldigt konstiga beslut, känns osäker och många gånger helt utan kontroll dessutom så finns det en lång sekvens med ett kloster och några nunnor i Italien som känns helt onödig och som inte har någonting med handlingen att göra och som antagligen finns med bara för att manusförfattarna inte hade några andra idéer att fylla upp det avsnittet med.

Inte förrän i det femte avsnittet så har den tända stubintråden kommit fram till målet och då exploderar det rejält, alla detaljer och inblandade strålar samman i ett sällan skådat fyrverkeri av intriger, våld och död och detta avsnitt räddar som tur är faktiskt upp hela denna del. 

Monster - Säsong 1: The Jeffrey Dahmer Story (2022)

 

Den 22 juli 1991 så tog sig polisen in i den 31-årige Jefferey Dahmers lägenhet i Milwaukee efter att en man kontaktat dom och sagt att han flytt därifrån efter att Dahmer försökt mörda honom.

Polisen fann flera kroppar utan armar, ben och huvud, mängder med skelettdelar och fyra avhuggna huvuden i kylskåpet.

Evan Peters är inte bara lik den verklige seriemördaren Jeffrey Dahmer utan också enastående bra i den karaktären. Som åskådare så tycker man både synd om och äcklas av denne fruktansvärda obehagliga människa som mördade, styckade och åt av sina offer helt utan mänskliga känslor.

Efter gripandet så visade det sig att polisen hade kunnat tagit honom flera år tidigare men helt enkelt släppt honom, bland annat på grund av hans hudfärg. Hans närmaste granne Glenda Cleveland (Niecy Nash) hade ringt både hyresvärden och polisen flera gånger och klagat på skrik från Dahmers lägenhet och obehaglig lukt men ingenting hände.

En riktigt obehagligt skrämmande serie om en av USAs mest uppmärksammade seriemördare och om myndigheters inkompetens som faktiskt bidrog till att Dahmer kunde fortsätta sitt mördande under mer än tio år.

Det är också inte bara en historia om Dahmer utan vi får även ansikten och ett liv bakom flera av offren och deras anhöriga vilket gör serien än mer skrämmande.

Mycket bra skådespelare där Evan Peters som sagt imponerar men även Richard Jenkins som Jeffreys far Lionel.