Roger Stanford, professionell odåga och fotograf tillika kemist i familjens jätteföretag får veta att hans farbror David Buckner vill få bort honom från företaget för att sen kunna sälja alltihopa. Davids medhjälpare Quincy har letat upp och samlat på sig viss information om Roger som farbrodern nu använder som utpressning.
Roger Stanford ser ingen annan utväg än att göra sig av med farbrodern och tänker använda sig av något som ha vet att han älskar, cigarrer.
Kriminalkommissarie Columbo får ta tag i ett fall där företagsledaren David Buckner och hans assistent Quincy mystiskt har försvunnit. Det är Davids fru Doris Buckner som gjort anmälan och när Columbo är på plats så får han prata med både Doris och hennes brorson Roger Stanford.
En som vanligt bra historia men i en film som jag är lite kluven till, mest för en scen där David Buckner och hans chaufför Quincy befinner sig i bilen på väg till sitt landställe och där man som tittare med spänning väntar på att något fruktansvärt ska hända. Man får i snabba klipp följa bilfärden och samtidigt Roger Stanford sittandes på en restaurang nervöst tittande på sin klocka. Istället för att fylla dessa scener med spännande musik så är det en funkig jazzlåt med ett enerverande gitarrsolo som fyller hela händelseförloppet vilket för mig förstörde en annars bra filmad sekvens.
Peter Falk är som vanligt strålande och humorn i den här historien ligger hos hans rädsla för höjder. Roddy McDowall som Roger Stanford är också riktigt bra men han spelar en otroligt jobbig och påträngande karaktär som är som en irriterande fluga från första scenen till den sista.
