Nio Liv av Emelie Schepp (2020)

 

En film sprids på Youtube som visar en ung man sittandes fastbunden med en sprängladdning virad runt kroppen. Det visar sig vara en man som polisen bara några dagar tidigare haft inne på förhör angående ett trippelmord på några medlemmar i det ökända kriminella nätverket Komados.

Polisen lyckas hitta platsen men hinner inte fram förrän sprängladdningen detonerar.

Vi läsare vet ju att det är åklagaren Jana Berzelius som ligger bakom mordet på dom tre gängmedlemmarna i skogen och Henrik som är pappaledig och som till hans fru förtret inte kan låta bli jobbet hittar spår som leder just åt Janas håll men eftersom det verkar vara så otroligt så vågar han inte ta det med sin chef Gunnar eller kollega Mia.

Mia har fått en ny partner medans Henrik är hemma, Patrik Viking som hon får ett väldigt gott öga till på många plan och Mias och Henriks privatliv har en större plats i den här boken, tyvärr på bekostnad av själva huvudberättelsen som inte känns så intressant och som gör detta till den sämsta boken i serien.

Det är ändå välskrivet och till och från spännande och man har ju vid det här laget lärt känna karaktärerna bra.

 

Cold Pursuit (2019)

 

Den norska regissören Hans Petter Moland gjorde filmen En Iskall Jävel för några år sedan med Stellan Skarsgård i huvudrollen sen när han fick möjlighet att jobba på andra sidan Atlanten så gjorde han film på samma manus men med Liam Neeson i rollen som snöröjaren Nels Coxman som bor med sin familj i det lilla samhället Kehoe i Colorado.

Hans son som jobbar på flygplatsen i Denver hittas en dag död efter en överdos men Coxman vägrar acceptera detta utan är säker på att sonen blivit mördad och när han själv börjar att undersöka saken eftersom den till synes trötta och ointresserade polisen inte orkar bry sig nämnvärt så leder spåren till en knarkkartell ledd av en man som går under namnet Viking.

Nu förvandlas den timide och lugne snöröjaren till exakt den där karaktären som Liam Neeson gjort i dom där Taken-filmerna. Som en Rambo i annorak går han fram som en speedad snöslunga bland allehanda busar i det iskalla Colorado och hur han fått dessa dödliga kunskaper förklarar han för sin bror, den fd gangstern Brock med att det har han läst i deckare. Den kommentaren är väl den roligaste i den här historien som ändå ska vara någon sorts svart komedi.

Försöken till humor fungerar dock inte, det blir bara fånigt och hela filmen går egentligen på tomgång ända till slutet då allting havererar totalt och som tittare så sitter man där med hela famnen full av frågetecken.

Visst är Liam Neeson säker på det han gör men det mesta gör han ju på ren rutin och dom andra aktörerna i denna kylslagna film håller inte måttet och en annars så bra skådespelerska som Laura Dern som här spelar Coxmans fru vinglar bara omkring och ser enbart borta ut. Näe detta var inte speciellt underhållande. 

Kärleksön (1977)

 

Tillsammans med filmen Fäbodjäntan som kom 1978 så är denna en av dom största succéer i Sverige när det kommer till sexfilm.

När man ser den idag så kan jag inte förstå detta för det finns absolut ingenting i den här produktionen som hetsar upp en på något plan.

Historien utspelas på en ö i Stockholms Skärgård där den unga Katrin bor och där hon uppe i träden spionerar på dom andra sommargästerna och som hon manipulerar till olika sexmöten som hon själv då gärna deltar i.

Regin är usel, fotot är riktigt dåligt, skådespelarna skrattretande, sexscenerna löjliga och till skillnad från tex Fäbodjäntan som åtminstone hade en liten rolig knorr i historien så finns här ingenting.

Beck - Undercover (2020)

 

Den unge langaren Sandor hittas knivmördad och spåren leder till både en Filip Jakobsson som verkar ha varit en stadig kund hos honom och en ökänd knarkliga där det visar sig att Fredén redan har en person på insidan och inte vill att Beck och hans team blandar sig i.

Martin Beck är tillbaka och det känns tryggt och säkert, den här historien sticker ju inte ut nämnvärt och presenterar inte några nyheter men som sagt: Det är lite som att komma hem, en Storstads-Morden i Midsommer på något sätt.

Skådespelarna är riktigt bra i sina karaktärer och det är tajt regisserat av Pontus Klänge och det räcker bra för att det ska bli bra underhållning.

Bombi Bitt och Jag - Säsong 1 (1968)

 

Fritiof Nilsson Piraten skrev den här historien 1932 och det är en blandning av självupplevda äventyr och rena fantasier. 

Eli och Bombi Bitt är två unga killar i Skåne i början av 1900-talet som lever sina dagar fullt ut med allehanda äventyr tillsammans med många lustiga karaktärer.

Det är en film full av enastående äventyr med mycket vackert foto av Bertil Wiktorsson och den kunde ha blivit riktigt bra om inte den sista delen som utspelar sig på Kiviks Marknad hade känts alldeles för långdraget seg.

Bra skådespelare är det i alla fall och Stellan Skarsgård som spelar Bombi Bitt gjorde här sin debut framför kameran som 17-åring.

Nymphomaniac - Vol I & Vol II (2013)

 

I en namnlös stad så hittar den äldre mannen Seligman (Stellan Skarsgård) en skadad kvinna i en gränd och hjälper henne hem till sig. Kvinnan heter Joe (Charlotte Gainsburg) och medans hon ligger nedbäddad med en kopp te så börjar hon berätta om sitt liv som visar sig vara en resa fylld av ångest, sex, våld och saknad.

En film av Lars von Trier är alltid en film som man vet kommer att uppröra på ett eller annat sätt och jag vet inte om han kommit så långt att han nu känner sig tvungen att uppröra och inte längre gör detta för historiens skull. Den här filmen är fylld av närgångna sexscener som några gånger känns viktiga för berättelsen men i många stycken allt för detaljerade så att man istället får för sig att det helt enkelt rör sig om regissörens egna fantasier som han velat visualisera.

Det är en intressant historia som målas upp i mörka färger, tragisk och dramatisk och skådespelarna är mycket bra och dom här två delarna känns inte så långa som dom egentligen är men även om jag personligen inte har någonting emot nakenhet så känns det tyvärr ibland lite för utstuderat. 

438 Dagar (2019)

 

Den verklighetsbaserade historien om när journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson 2011 olagligt tog sig in i Etiopien för att dokumentera oljebolaget Lundin Oil's tveksamma affärer och blev tillfångatagna av regeringsstyrkor, satta i fängelse och dömda för terrorism.

Gustaf Skarsgård och Matias Varela är riktigt bra i rollerna som dom två journalisterna och hade det bara varit för dom så hade filmen varit helt enastående men allting runtomkring känns lite slarvigt och lite för enkelt. Jag vet inte om det är regissören Jimmy Ganslandt eller manusförfattaren Peter Birro som hyser agg mot regering och ambassadföreträdare för dessa porträtteras mer som pajaser ån någonting annat. Man kan väl tycka vad man vill om den tysta diplomati som utrikesminister Carl Bildt förordade då men här förlöjligas dom på ett sätt som inte passar in i historien.

Jäkligt snyggt foto av Sophia Olsson är det i alla fall och dramatiskt så det räcker.