Potatishandlaren (1996)

Titel:  Potatishandlaren

Land:  Sverige

År:  1996

Genre:  Komedi, Drama

Längd:  48 min

I den här endast 48 minuter långa filmen regisserad av Lars Molin så får vi följa bonddottern Märta (Eva Gröndahl) som bor med sin gamla far Johansson (Ingvar Hirdwall) och sköter om familjens gård som är belägen i en liten norrländsk by. Johansson önskar ju inget hellre än att dottern ska hitta en man att gifta sig med som kan hjälpa till med gården när han nu själv börjar bli gammal och trött men det är ju inte så lätt i en liten by där dom trevliga och framförallt snygga karlarna är få om ens det. Men så ändras allting givetvis en dag då den nyinflyttade Sture (Rolf Lassgård) glider in på gårdsplanen för att sälja potatis.

En enastående varm och rolig film där Rolf Lassgård, Eva Gröndahl och Ingvar Hirdwall briljerar framför kameran i sina karaktärer som man helt enkelt inte kan låta bli att älska.

Personligen så önskar jag att historien kunde ha varit lite längre för jag skulle vilja ha mera utav dessa figurer och deras vardagliga liv. 

Beck: Levande Begravd (2010)

Titel:  Beck - Levande Begravd

Land:  Sverige
År:  2010

Genre:  Kriminaldrama, Thriller

Längd:  1 tim, 30 min

I en sandlåda på en lekpark så hittas en nedgrävd träkista där den kände åklagaren Annika Runfeldt ligger död och det verkar som om hon begravts levande.

Martin Beck och hans grupp misstänker ett MC-gäng eftersom Runfeldt jobbat en tid med ett fall rörande dom men när ledaren för det gänget också hittas död i en kista någon dag senare så ändras spaningsriktningen i fallet. Den här filmen i Beck-serien skiljer sig lite från dom övriga eftersom den är lite rysligare, den innehåller ju den här massmördardetaljen som ju gör det hela lite obehagligt sen så tar det ju en bra stund innan man får koll på anledningen till vad som händer också plus det här att Martin Beck själv får känna på skräcken av att veta att man antagligen strax kommer att dö. Oscar som ju i ett antal filmer nu imponerat sett upp till Gunvald tar i den här historien ett jättekliv upp på modighetsstegen och får spela hjälte vilket han ju är väl värd.

Spännande, dramatiskt och lite obehagligt.   

Jätten (2016)

Titel:  Jätten

Land:  Sverige, Danmark

Genre:  Drama

Längd:  1 tim, 26 min

'

Rikard är 30 år, autistisk och född med en svår fysisk missbildning. Han bor på ett gruppboende, har Boule som sitt allra största intresse. Han är medlem i klubben Tre Kulor och så gott som varje dag är han i klubblokalen med sin bästa vän Roland och spelar. Målet är dom nordiska mästerskapen som snart ska äga rum i Köpenhamn.

Detta är grundstenen i den här fantastiska filmen av Johannes Nyholm, en film som är en blandning av drama, dokumentär och fantasy och som verkligen griper tag i tittaren med ett själsligt hjärngrepp. Nästan alla skådespelare är amatörer och det bidrar till den här nästan dokumentära realistiska känslan som genomsyrar hela historien och sen så är ju Christian Andrén som oigenkännligt sminkad gör karaktären Rikard helt enastående och då säger han egentligen bara ett enda ord i hela filmen, Zughi. Ett ord som vi aldrig får veta vad det betyder men som blir en adrenalinkick mellan Rikard och Roland i deras mål att vinna NM i Boule och dessutom så döper dom ju sin egna nystartade klubb till Zughi också. Rikard som blev separerad från sin mor vid födseln för att hon drabbades av en psykos har aldrig släppt drömmen om att någon gång åter få känna hennes omfamning, psykiskt och fysiskt och vi får även se att även mamman (Anna Bjelkerud) längtar efter sin son trots att hon vet att hon antagligen inte skulle kunna klara av ett möte. I svåra stunder så flyttar Rikard i tanken över sig själv till sitt alter ego, en jätte som vandrar över landskapet högt över allt ont och gott och där han allt som oftast beger sig till Norrlands oändliga fjällvidder. 

En fantastiskt gripande film med mycket humor och kärlek, vänskap och utanförskap, drömmar och tragik och som sagt med en enastående Christian Andrén i rollen som Rikard och Johan Kylén som hans bäste vän Roland och dessutom strålande musik av Björn Olsson.

En liten men enormt stor film.

Beck: I Stormens Öga (2009)

Titel:  Beck - I Stormens Öga

Land:  Sverige
År:  2009

Genre:  Kriminaldrama, Action

Längd:  1 tim, 28 min

En kvinna hittas död och bränd i en tunnel i Stockholm. Säpo tar tag i fallet eftersom det visar sig att den döde är efterlyst internationellt av MI6. Säpo vill dessutom ha tag i Gunvald Larsson som verkar ha någonting med kvinnan att göra.

I den här filmen så står Martin Beck lite i bakgrunden och det är Gunvald som är historiens huvudperson, han får visa upp sina nästan superhjältekunskaper när det gäller att köra bil genom ett trafiktätt Stockholm i 180 utan att skada vare sig själv, eller någon annan. Beck går mest omkring och snorar med rynkad panna och är förbannad på Gunvald för att han inte kan lyda order någon endaste gång och så blir det ju givetvis ett besök på balkongen för en stänkare med grannen, fattas bara annat. Gunvald får ju i denna film också veta någonting som kommer att förändra hans liv för alltid.
Den här historien skiljer sig från dom övriga i filmserien på så sätt att den är mera internationell, det är lite Johan Falk över den och jag tycker att regissören Harald Hamrell lyckats riktigt bra med det, det känns som om Beck här fått en liten ansiktslyftning trots att slutet kanske inte riktigt håller måttet och att dom här miljömedvetna terroristerna känns lite väl töntiga.
Det är spännande, snyggt och välspelat.

Tågrånarna av Piers Paul Read (1978)

Org Titel:  The Train Robbers

Århundradets brott har det kallats, det stora tågrånet som ägde rum i augusti 1963 på linjen mellan Glasgow och London. Femton maskerade män stoppade tåget mitt på linjen och lyckades komma undan med postsäckar för 2½ miljoner pund, vilket idag kan räknas om till mer än 300 miljoner kronor. Scotland Yard satte in alla resurser dom hade och lyckades gripa dom flesta av rånarna som dömdes till mycket långa fängelsestraff. En av rånarna, Ronnie Biggs lyckades fly till Brasilien där han stannade tills år 2003 då han återvände till England.

Boken bygger på intervjuer som Piers Paul Read gjort med dom inblandade i fallet, rånarna och deras familjer, polisen, advokater och offren för rånet och det var faktiskt rånarna själva som vände sig till författaren för att berätta historien. Det är ju en fascinerande dokumentär historia där man får vara med om en enastående detaljrik planering med en mängd inledande mindre rån som sen till slut ledde fram till det som sedan dess gått under namnet Det Stora Tågrånet. Man får lära känna alla personer på djupet, förövarna och deras familjer man får följa med under det enorma polisarbetet som gjordes och vara med om den korruption som försiggick i kulisserna bland lagens företrädare. Här kan man verkligen säga att verkligheten överträffar dikten.

Jorden Runt med Fanny Hill (1974)

Fanny Hill är fruktansvärt svartsjuk på sin man Roger som är filmare och umgås med unga vackra kvinnor hela dagarna. Hon ber sin bästa vän Monica att förföra Roger för att hon själv sen helt plötsligt ska dyka upp och ertappa honom på bar gärning för att få en anledning att skilja sig.

En svensk film med huvudsakligen franska skådespelare och som då enligt reklamen ska vara en sexkomedi. Den är ingenting utav detta trots att det är en del nakenscener och att skådespelarna stelt anstränger sig för att vara roliga. 

Riktigt usla skådespelare, dåligt manus och amatörmässig regi gör ju att det helt enkelt inte kan bli bra.

Beck: I Guds Namn (2007)

Titel:  Beck - I Guds Namn

Land:  Sverige

År:  2007

Genre:  Kriminaldrama

Längd:  1 tim, 30 min

En Paparazzifotograf mördas brutalt och efter en undersökning av hans tillhörigheter så hittar Martin Beck och hans grupp ett USB-minne innehållande massor med fotografier. Polischefen Oberg råkar få se en del av fotografierna och plockar snabbt undan två av dom innan någon annan hinner se. Detta ska visa sig vara ett dyrt misstag.

En fotograf råkar ta bilder av fel personer och en präst i en obskyr församling predikar om det homosexuella hotet i samhället och som om inte det räckte så har Gunvald Larsson gått in i väggen också. Men det här blir egentligen bara detaljer i den här historien där det är polischefen Margaretha Oberg (Marie Göranzon) som spelar huvudrollen där jag utan att avslöja för mycket kan säga att tragiskt bara är förnamnet för många inblandade.
Det är dramatiskt och känslosamt där som sagt huvudhistorien inte är just huvudhistorien.