fredag 28 december 2018

The Man with The Iron Heart (2017)





Året är 1942 och Det Tredje Riket står på toppen av sin makt.
Den Tjeckiska motståndsrörelsen som har sitt säte i London beslutar sig för att skicka dom två unga männen Jozef Gabcik och Jan Kubis för att mörda den grymma Gestapochefen Reinhard Heydrich som var arkitekten bakom den "Slutliga Lösningen" och som befinner sig i Prag.


Visst är det här ett välgjort kostymdrama med allt vad det innebär av tidsenliga kläder, strålande foto och enastående skådespeleri men det blir tyvärr lite för hafsigt eftersom berättelsen hela tiden hoppar fram och tillbaka, 
ena sekunden så handlar det om Heydrich barndom bara för att vi strax därefter får följa attentatsmännen och sen Heydrich som vuxen och det känns som om dom lagt in dessa hopp bara för att dom inte riktigt hade material för en hel film om själva attentatet, vilket ju är vad historien ska handla om.
Jason Clarke är i alla fall riktigt läskig som Heydrich och Rosamund Pike också väldigt bra och nästan lika läskig som hans fru Lina von Osten.



Org Titel:  HHhH
År:  2017
Land:  USA, Frankrike, Belgien, England
Genre:  Drama
Längd:  2 tim

Regi:  Cédric Jimenez
Manus:  David Farr, Audrey Diwan & Cédric Jimenez
(Efter en bok av Laurent Binet)
Foto:  Laurent Tangy
Musik:  Guillaume Roussel
Klippning:  Chris Dickens
Exteriörer:  Jean-Philippe Moreaux
Interiörer:  Zsuzsanna Borvendég & Alexis McKensie Main
Kostym:  Olivier Bériot
Producent:
Daniel Crown, Daniel Delume, Alain Goldman & Doug Mankoff

Skådespelare:
Jason Clarke, Rosamund Pike,
Jack O'Connell, Jack Reynor, Mia Wasikowska,
Stephen Graham, Thomas M. Wright, Barry Atsma,
Geoff Bell, Enzo Cilenti, David Horovitch, Abigail Lawrie,
David Rintoul, Ian Redford, Adam Nagaitis, Céline Sallette,
Gilles Lelouche, Steve Evets, Noah Jupe, 
Volker Bruch, Christophe Maratier, 
Oscar Kennedy, Pál Makrai, Blanca Gyorfi-Toth,
Zoltán Schmied, Vernon Dobtcheff, Zdenek Sedlácek,
Paul Brennen, Tamás Lengyel, Pierre Lopez, 
Zoltán Rajkai, Luca Fiorilli, Júlia Huzella, Krisztina Goztola,
Lloyd Owen, Andrew Lewis, Gabriella Fon,
Jim Sturgeon, Scott Alexander Young,
Zoltán Karácsonyi, Ákos Blazsovszky, 
Tomi Kosynus, Tibor Milos Krisko






torsdag 27 december 2018

Beck: Mannen med Ikonerna (1997)





En äldre kvinna mördas, styckas och placeras i svarta sopsäckar för att därefter sänkas i Långsjön i Stockholm.
Spåren leder Martin Beck och hans kolleger till kvinnans man, en djupt religiös begravningsentreprenör med rysk bakgrund.
Utredningen försvåras dock av den påstridige polischefen Wersén och Säkerhetspolisen som kräver att få ta över fallet eftersom dom anser att detta handlar om ett politiskt mord.


En relativt tråkig historia med lite politiska inslag och gnissel mellan dom interna polismyndigheterna och så givetvis ett brutalt mord som är den egentliga röda tråden som ska nystas upp.
Tyvärr så kommer filmen inte igång ordentligt förrän den är slut.
Peter Haber är bra men Persbrandt känns här ännu lite grön i Gunvaldkostymen.



Titel:  Beck - Mannen med Ikonerna
År:  1997
Land:  Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, Frankrike
Genre:  Kriminaldrama
Längd:  1 tim, 31 min

Regi:  Pelle Seth
Manus:  Rolf Börjlind
Foto:  John Christian Rosenlund
Musik:  Ulf Dageby
Producent:
Lars Blomgren, Thomas Lydholm & Ole Söndberg

Skådespelare:
Peter Haber, Mikael Persbrandt,
Figge Norling, Stina Rautelin, Per Morberg,
Ingvar Hirdwall, Åke Lundqvist, Rebecka Hemse,
Fredrik Ultvedt, Michael Nyqvist, 
Jörgen Andersson, Dan Johansson, Lillian Johansson,
Vladimir Dikanski, Paul Fried, Lasse Haldenberg,
Johan Lindell, Bengt Krantz, Bo Höglund





Kaninjägaren av Lars Kepler (2016)




Den svenska utrikesministern som inte verkar vara av den trevligare sorten mördas bestialiskt i sin luxuösa villa samtidigt som han utnyttjar en prostituerad.
Detta får säkerhetspolisen att ta till lite ovanliga metoder för att om möjligt hålla media borta från sanningen.
Officiellt så har Utrikesministern nu avlidit i en hjärtattack och en specialgrupp sätts ihop med den fd och nu internerade polisen Joona Linna och den unga Saga Bauer.

Det här är en roman som filmskapare måste ha fått orgasm av att läsa för den innehåller ju allt som man behöver för en spännande thriller.
Massmördare, sex, djurplågare, korrumperade poliser, rasistiska människosmugglare och brutala dåd där man nästan känner hur sidorna fuktas av allt blod och inälvor.

Efter en något trevande inledning så tar berättelsen fart ordentligt och författarparet Lars Kepler vet exakt vilket tryck dom ska använda på häftapparaten för att nagla fast läsaren vid varje sida i boken.
Det är riktigt bra, spännande, sexigt och mycket våldsamt.
  



Bron (2011)





En mördad kvinna hittas mitt på Öresundsbron, på gränsen mellan Sverige och Danmark.
Den danska kriminalpolisen Martin och hans svenska motsvarighet Saga får arbeta ihop för att försöka lösa fallet som till en början verkar luta åt politiska motiv men som vartefter tiden går mera verkar vara en djävulskt planerad hämnd.


Det tog ju ett antal år för mig innan jag satte mig ner och gick igenom den första säsongen av Bron och så här efter att precis ha kollat klart det avslutande 10:e avsnittet så ångrar jag mig verkligen inte för det här var riktigt bra.
Kim Bodnia som den danska polisen Martin är suverän men till en början så hade jag svårt för Sofia Helin som Saga men när man efter ett tag kom innanför kläderna på hennes karaktär så växte hon enormt.
Riktigt skruvad och sjuk historia med en lika skruvad och sjuk gärningsman och serien håller faktiskt hela vägen i alla 10 avsnitt.
Det är bra skådespeleri, snyggt foto och intensivt spännande.


Titel:  Bron
År:  2011
Land:  Sverige, Danmark, Tyskland
Genre:  Kriminaldrama, Thriller, Action
Längd:  10 avsnitt

Regi:  
Henrik Georgsson, Charlotte Sieling & Lisa Siwe
Manus:
Camilla Ahlgren, Morten Dragsted, Måns Mårlind, 
Hans Rosenfeldt, Nikolaj Scherfig & Björn Stein
Foto:
Jörgen Johansson, Olof Johnson & Ari Willey
Musik:
Patrik Andrén, Uno Helmersson & Johan Söderqvist
Producent:
Lars Blomgren, Wolfgang Feindt, Ralf Ivarsson, Tone Rönning,
Birgitte Hald, Bo Erhardt, Anders Landström, Gunnar Carlsson,
Peter Nadermann, Stefan Baron, Klaus Bassiner,
Tomas Eskilsson, Lotte Lindegaard & Ingolf Gabold

Skådespelare:
Sofia Helin, Kim Bodnia,
Dag Malmberg, Puk Scharbau, Magnus Krepper,
Emil Birk Hartmann, Christian Hillborg, Lars Simonsen,
Sarah Boberg, Rafael Pettersson, Gabriel Flores Jair,
Julie Carlsen, Anette Lindbäck, William Legue,
Kristina Brändén Whitaker, Elliot Metzdorff,
Freja Frost Barlach, Kristian Lima de Faria,
Rasmus Hammerich, Anton Frost Barlach, Maria Sundbom,
Magnus Schmitz, Ellen Hillingsö, Yaba Holst,
Jörgen Thorsson, Fanny Ketter, Ole Boisen,
Martin Noren, Henning Valin Jakobssen, 
Sofie Stougaard, Tove Wiréen, Claes Elfsberg,
Dietrich Hollinderbäumer, Iggy Malmborg, Dulfi Al-Jabouri,
Morten Suurballe, Sadi Tekelioglu, 
Morten Hauch-Fausböll, Fredrik Gunnarsson,
Pia Örjansdotter, Rasmus Haxen, Miodrag Stojanovic,
Mia Blihagen, Josefin Iziamo, Hadi Ka-Koush,
Nina Gyllensköld, Maja Herrström, Lennart R. Svensson,
Tuvalisa Rangström, Malin Morgan, Vibeke Ankjaer,
Christina Schollin, Malou Reymann, 
Birgit Thöt Jensen, Märta Lundin, Rita Angela,
Nocolaj Kopernikus, Milo Randowo, 
Melvin Kranjc Randowo, Mads Römer,
Pernille Albaek Andersen, Elisabeth Falk, 
Emil Ahlqvist, Helle Jensen, Troels Il Munk, Lea Maria Stensnäs,
Stig Engström, Toke Graesborg, Jens Bo Jörgensen,
Lars B. Pihl, Claus Damgaard, Mats Eklund,
Malin Levanon, Nanna Nore, Henrik Petersen,
Sten Erici, Patrik Karlson, John Martinus,
Jakob Worm, Nynne Bojsen, Joen Höjerslev, 
Emilie Strandberg, Rasmus Troedsson,
Frederik Nilsson, Lotten Roos, 
Peter Secher Schmidt, Tony Lundgren, 
Christian Fiedler, Peder Holm Johansen, Ellen Nyman,
Sevik Perl, Thomas Chaanhing, Clas Göran Söllgård &
Jimmy Lindström




tisdag 25 december 2018

Storm på Lugna Gatan (2018)





Storstadsfamiljen Storm flyttar till den lilla byn Järnkroken precis när månaden december inleds.
På Lugna Gården där deras hus ligger så har dom ett par grannar som är minst sagt lite udda.
Det är Malva, Simon och Sten som är naturbarn i själen och så Mika och hennes dotter Evin som är raka motsatsen och väldigt förtjusta i elektronik och sen så den mystiske Eskil som egentligen bara visar sig utomhus exakt klockan 21 en gång varje kväll.
Familjen Storm får också veta att i Järnkroken så är det den rika och elaka Lussan som styr och ställer med sin tillbakadragne man Sven som ändå är Kommunfullmäktige och sonen Sylvester och det är även Lussan som håller i den årliga Julkampen som alla gårdar i Järnkroken deltar i men som hon givetvis alltid av någon outgrundlig anledning vinner.



Julkalendern 2018 började lite stapplande men växte faktiskt ordentligt med avsnitten och slutade på topp.
Jag kan tänka mig att det fanns en del spännande och roliga sekvenser för dom minsta och en hel del detaljrik komik för oss äldre också.
Förutom barnen så var det ju idel ädel kända ansikten i så gott som alla roller och personligen så måste jag säga att jag skrattade mest åt Måns Nathanaelsson's polis som var precis lika intresserad av att sälja sina hemmagjorda munkar som att lösa brott i den lilla staden.


Titel:  Storm på Lugna Gatan
År:  2018
Land:  Sverige
Genre:  Komedi, Äventyr
Längd:  24 avsnitt

Regi:  Emma Bucht
Manus:  Lina Åström, Marja Nyberg & Adrian Boberg
Foto:  Trolle Davidson & Viktor Davidson
Musik:  Lena Philpsson
Producent:  Erik McAllister & Cecilia Norman

Skådespelare:
Adrian Macéus, Maja Söderström, Edvin Ryding,
Wilma Lidén, Henrik Johansson, Cecilia Forss,
Sofia Ledarp, Shima Niavarani, Johan Rheborg,
Lena Philipsson, Eric Stern, Linus Wahlgren,
Olof Wretling, Happy Jankell,
Måns Nathanaelson, Ulla Skoog, 
Carolina Klüft, Roddy Benjaminsson


The Incredibly Strange Creatures Who Stopped Living and Became Mixed-Up Zombies (1964)





Jerry tar med sin flickvän Angie och bästa polaren Harold på det tivolit som tillfälligt besöker staden.
Där blir Jerry hypnosiskt fascinerad av dansösen Carmelita som uppträder i ett av tälten och han blir aldrig mer densamma efter den kvällen.


Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här filmen, det var en skräckfilm utan att vara skrämmande, en musikal med usla sånger och en dansfilm med patetiskt dåliga dansnummer.
 Varje gång en lista av dom 50 sämsta filmerna någonsin släpps så finns denna produktion högt upp och det förstår jag för det här var nog bland det absolut sämsta jag sett och en av dom underligaste.
Fast filmtiteln är ju ändå rätt cool.


Titel:  The Incredible Strange Creatures who Stopped Living and Became Mixed-Up Zombies
År:  1964
Land:  USA
Genre:  Skräck, Thriller, Musikal
Längd:  1 tim, 22 min

Regi:  Ray Dennis Steckler
Manus:  Gene Pollock & Robert Silliphant
Foto:  Joseph V. Mascelli
Musik:  Libby Quinn & André Brummer
Producent:  George J. Morgan & Ray Dennis Steckler

Skådespelare:
Ray Dennis Steckler, Brett O'Hara, Atlas King,
Sharon Walsh, Pat Kirkwood, Erina Enyo,
Toni Camel, Don Russell, William Turner,
Neil Stillman, Joan Howard,
Titus Moede, Carolyn Brandt




Rudolph The Red-Nosed Reindeer (1964)





På Nordpolen så föds en ren som får namnet Rudolph och som väntas ta en plats bland dom andra renarna som drar Tomtens släde.
Det är dock ett problem för Rudolph har till skillnad från alla andra en lysande röd näsa vilket gör att han blir retad och utstött.
Samtidigt så pågår förberedelserna för Julen i Tomtens verkstad men älvan Hermey tycker inte om att tillverka leksaker utan vill hellre bli tandläkare.
Det slutar med att Rudolph och Hermey rymmer från Tomtens by, möter äventyraren Cornelius och hamnar på ön för missanpassade leksaker.


En Julsaga med traditionellt amerikanskt innehåll men också en del annorlunda detaljer som tex att Tomten till största delen är en rätt grinig och elak gubbe som inte verkar uppskatta vare sig älvornas arbete eller Julen och så har vi mobbande renar och så en arbetsledare för älvorna som är mer sadistisk än någonting annat.
Det finns ju också ett snömonster med i sagan som skrämmer slag ur alla uppe i Nordpolen men han tar ju Hermey hand om på ett rätt bestialiskt sätt genom att dra ut alla hans tänder.

Ja vad ska man säga..
Det är skickligt gjort, underhållande med lite töntiga sånger och så en historia som är lite åt "Den Fula Ankungenhållet".


Titel:  Rudolph The Red-Nosed Reindeer
År:  1964
Land:  USA, Japan
Genre:  Animerat, Äventyr, Komedi
Längd:  47 min

Regi:  Larry Roemer
Manus:  Romeo Muller & Robert May
Musik:  Johnny Marks
Producent:  Arthur Rankin Jr.

Röster:
Billy Richards, Paul Soles,
Larry Mann, Burl Ives, Stan Francis,
Alfie Scopp, Janis Orenstein, Paul Kligman,
Carl Banas, Corinne Conley, Peg Dixon


Andra Världskrigets Kvinnliga Spioner (2023)

  En dokumentär om några av dom kvinnor som jobbade bakom fiendens linjer som spioner under det Andra Världskriget. Vi får bland annat följa...