Max Payne (2008)

Action från 2008 av John Moore med Mark Wahlberg och Beau Bridges.

........................................................................

Den här filmen bygger ju på ett spel och eftersom jag personligen inte spelat detta så har jag inga som helst jämförelser att göra där men oavsett om spelet var bra eller dåligt så höll den här actionhistorien inte nåt speciellt hög kvalitet.

Mark Wahlberg spelar här polisen Max Payne som efter att ha fått sin fru och son mördade lever i nån form av deprimerande undanskymd mörkertillvaro på polisstationen där egentligen ingen vill ha med honom att göra längre.

Hans fd partner hittar några ledtrådar som har med hans familjs mord att göra och helt plötsligt vaknar Payne upp ur sin dvala, laddar pickan och går ut i den nattsvarta staden för att på sitt sätt göra upp med buset och kanske hitta mördaren och få sin efterlängtade hämnd.

Mark Wahlberg är ju egentligen som gjord för en sån här roll men den här filmen var så löjligt fånig, rent ut sagt dålig att han dras med i det fallet.

Det är förutsägbart, dåligt skådespeleri och halvtaskig action så denna historia gjorde inte mina cineastiska smaklökar speciellt glada.

http://youtu.be/es2AXSWtmVI

De Hängdas Revansch - A Reason to Live a Reason to Die (1972)

Spansk/Italiensk/Fransk/Tysk krigswestern av Tonino Valerii med James Coburn, Bud Spencer och Telly Savalas.

.........................................................................

En samling av 7 tjuvar och mördare får chansen att slippa hängning om dom ställer upp för Löjtnant Pembroke på ett livsfarligt uppdrag där ett nästintill ointagligt fort uppe i bergen ska intas.

Dammet och kulorna yr i denna historia från Amerikanska inbördeskriget som är en blandning av spaghettiwestern och krigsfilm och allting bygger faktiskt på en verklig händelse.

James Coburn som Löjtnant Pembroke är lika cool som alltid, 

Bud Spencer däremot spelar här en lite annorlunda roll där han inte använder nävarna för att klubba ner folk till höger och vänster utan gör en lite lugnare och mer tillbakadragen karaktär.

Om inledningen är relativt stillsam så är slutet desto våldsammare och då har det minsann inte sparats på kulor och dynamit.

Fotot av Allejandro Ulloa är riktigt bra men annars så är det en film som aldrig riktigt tar tag i en, det är lite tråkigt faktiskt.

http://youtu.be/2vSHpb528Ns

45 (2006)

Drama från 2006 av Gary Lennon med Milla Jovovich.

.............................................................

Kat (Milla Jovovich) lever ihop med Big Al (Angus Macfadyen) som säljer vapen i den sunkiga stadsdelen där dom håller till.

Hon misshandlas och utnyttjas av honom tills en dag när hon beslutar sig för att det får vara nog.

Visst är Milla Jovovich bra i huvudrollen som Kat och Angus Macfadyen helt strålande som svinet Big Al men på något sätt så får jag inte ihop vad själva andemeningen med denna historia ska vara.

Ska det handla om en misshandlad kvinna som slår tillbaka eller bara om det vardagliga livet på ett av samhällets bakgator?

I historien så har det lagts in en del intervjuer som ska få tittaren att få en viss dokumentär känsla och det fungerar rätt bra, det är där man får lära känna karaktärerna ordentligt men annars så tyckte jag detta var en ganska ojämn upplevelse även om skådespelarna gör bra ifrån sig.

http://youtu.be/5Rw2Yh7JFc4

Jobs (2013)

Drama från 2013 av Joshua Michael Stern med Ashton Kutcher och Dermot Mulroney.

......................................................

Detta är den sanna historien om Apple's grundare Steve Jobs där vi får följa hans liv från tonårshippie på 70-talet då han hoppar av college för att tillsammans med sin kompis Steve Wozniak börja bygga persondatorer i hans fars garage.

Filmen är som bäst när dessa IT-genier precis är i början av sina karriärer,

när dom i föräldrarnas garage sätter ihop datorer och jagar sponsorer på olika mässor.

När dom sen väl lyckas så har tyvärr koncentrationen mera lagts i styrelserummen och en massa möten med tillhörande konflikter där och inte heller så tas ju den delen med mobiltelefoner upp utan historien slutar när 2000-talet tar sin början.

Ashton Kutcher är riktigt bra som Steve Jobs och man lär känna en person som kan vara den trevligaste i världen men bara på ett ögonblick vända sig inåt för att enbart ha sig själv och sina maskiner i tankarna.

Hyfsat bra, lite ojämnt och alldeles för kort.

Game of Thrones - Säsong 1 (2011)

Kungen i Kings Landing, Robert Baratheon's närmsta man John Arryn har dött och han vänder sig nu till sin barndomsvän Eddard Stark som regerar över Winterfell och vill att han ska ta Arryns plats bredvid honom på tronen.

Tveksamt så följer Stark med till huvudstaden tillsammans med sina döttrar som inget annat önskar än att få komma dit.

Kungens frus släkt The Lannisters smider onda planer samtidigt som ett uppror håller på att resa sig på andra sidan havet.

................................................................................................

Har väntat ett tag med att sätta mig in i denna serie men jag ångrar mig verkligen inte nu när jag gjort detta.

Jag blev fast direkt,

fantastiskt foto, väl genomarbetat manus och bra skådespelare som är enastående i sina karaktärer av alla de slag.

Det är våldsamt blodigt, det är sexigt, spännande dramatiskt och strålande vackert.

Ska inte avslöja alltför mycket men man kan inte räkna med att dom goda får leva och att dom onda dör,

här kan vem som helst förlora huvudet och gör det också men det är ju på något sätt befriande när allt är så oförutsägbart.

http://youtu.be/BpJYNVhGf1s

Hundraåringen som Klev Ut Genom Fönstret och Försvann (2013)

Allan Karlsson som bor på ålderdomshemmet i den lilla orten Malmköping ska fylla 100 år och personalen förbereder ett riktigt kalas.

När födelsedagsbarnet ska hämtas så visar det sig dock att Karlsson helt sonika klättrat ut genom fönstret och försvunnit.

.........................................................................................

Jag tillhör ju dom som inte läst boken så någon jämförelse där kan ju detta inte bli,

däremot så är jag mäkta imponerad av vad regissören Felix Herngren gjort med historien.

Den är verkligen helgjuten regisserad in i minsta detalj och det är svårt att fatta att den är inspelad i Trollhättan och Budapest när man får följa med på Allan Karlsson otroliga resor världen över.

Robert Gustavsson är enastående bra och det är skönt att se honom i en "laid-back" roll där han agerar med endast små ändringar i ansiktsmusklerna och långsamt eftertänksamma rörelser istället för det vanliga yviga kroppsspråket och alla olika hysteriska röster.

Filmen är en blandning av småstadsbuskis och Svensk variant av Forrest Gump och allting kryddat med stort hjärta och hantverksskicklighet.

Robert Gustavssons Allan Karlsson har ju i 100 år levt ett otroligt spännande liv men det nya äventyr väntar ju fortsättningsvis också.

En sån här imponerande historisk resa har man väl aldrig skådat i Svensk film förut.

Det är fascinerande dramatiskt, spännande och framförallt riktigt roligt.

Det enda som drar ned betyget lite tycker jag är slutet som tyvärr känns lite idéfattigt men när man visat upp en sån mängd fantastiskt bisarra scener i 1½ timma så kanske vilket slut som helst skulle kännas tråkigt.

http://youtu.be/pjiJ1cL3Uss

42 (2013)

Andra världskriget är över och den Amerikanska baseball ligan är i full gång.

Dom vita och svarta amerikaner som stred tillsammans mot nazisterna får dock inte spela baseball i samma serie.

Amerikas färgade spelare får hålla sig till den sk negerligan.

Ägaren till The Brooklyn Dodgers, Branch Rickey går dock emot strömmen och tar in den lovande färgade spelaren Jackie Robinson i laget vilket kommer att förändra allt.

.......................................................................

Filmen bygger ju på den verkliga historien om Jackie Robinson som var den första färgade att spela i den högsta ligan och vars tröjnummer 42 idag är helig och aldrig får bäras av någon och också om den gamle excentriske ägaren Branch Rickey som gick emot allt och alla i det segregerade USA för att följa sin övertygelse.

Det är inte en film om baseball utan om mod, stolthet och principer.

Chadwick Boseman är mycket bra som Jackie Robinson men den man minns mest är nog Harrison Fords porträtt av Branch Rickey, han är helt strålande.

Bra foto, bra skådespelare och en helgjuten regi,

det är dramatiskt och beklämmande att se denna historiska skamfläck för landet som ju faktiskt inte ligger speciellt långt tillbaka i tiden.

http://youtu.be/I9RHqdZDCF0