Amason av Mons Kallentoft (2023)

 

I desperation för att rädda sitt ofödda barn så går kriminalkommissarie Zack Herry emot sin egen övertygelse och vänder sig till den grekiska mytologin.

Nationalmuseum har av den grekiska staten lånat in en antik mytisk gördel som sägs ha tillhört Drottning Hippolytes.

Samma dag som utställningen invigs så stjäls gördeln under ett spektakulärt rån där två säkerhetsvakter skjuts ihjäl och där rånarna sen flyr i en helikopter ut över Stockholms Skärgård.

Dagen efter så hittas chefen för muséet Fatime Beros mördad och pressad av både den svenska statsministern och den grekiska regeringen så inleds nu en intensiv jakt på rånarna.

I den här berättelsen så blandad action och spänning med tragik där Denize lider av att ha förlorat sitt ofödda barn och där Zack och Hebe som nu väntar sitt andra barn får hemska nyheter. Det privata dilemmat blir den viktigaste drivkraften för Zack att hitta den stulna gördeln och att straffa rånarna hamnar på något sätt i andra hand.

Jag är lite tveksam med det här att blanda in mytologin men Kallentoft låter ju ändå läsarna själva att bestämma vad som egentligen händer och orsaken till vissa saker så jag köper det till viss del.

Det är actionfyllt med bra driv, nästan cineastiskt skrivet och spännande är det med en liten men kanske inte så överraskande knorr på slutet.

I will Find You (2026)

 

https://youtu.be/mObRUsA7dPY?si=UHYjCx0g_Qb4JmQl

För fem år sedan så åtalades och dömdes David Burroughs (Sam Worthington) för att brutalt ha slagit ihjäl sin son med ett basebollträ. Han har hela tiden hävdat sin oskuld men varken åklagare, domare, jury eller ens hans egen familj trodde honom på grund av dom starka bevisen.

Nu fem år senare så får David sitt första besök i fängelset, och då av svägerskan Rachel (Britt Lower) som visar honom ett nytaget fotografi som kommer att ändra på allting.

Intriger och snabba vändningar finns det gott om i den här åtta avsnitt långa serien, det är svårt att hänga med i svängarna där onda är goda och helt plötsligt tvärtom, oskyldiga är skyldiga och så oskyldiga igen.

Det är förutsägbart men ändå inte. Till viss del så vet man exakt vad som kommer att hända men så kommer det ändå en överraskande knorr på slutet som vänder upp och ner på allting.

Det är bra skådespelare, det är dramatiskt och spännande men där man till och från retar upp sig lite på vissa scener där man undrar hur polisen, FBI och huvudpersonerna tänker egentligen.

Blood of The Vampire (1958)

 

https://youtu.be/rJqpemlx3Hw?si=pr9PnHro6r5SxKup

Vi befinner oss i Transylvanien på 1870-talet där den unge läkaren John Pierre (Vincent Ball) blir falskeligen anklagad för att ha orsakat flera patienters död. Han blir åtalad och dömd mot sitt nekande och förflyttad till ett fängelse för kriminellt sinnessjuka som styrs av den mystiske Dr. Callistratus (Donald Wolfit) och hans deformerade assistent Carl (Victor Maddern).

Det visar sig ganska snart att Dr. Callistratus haft ett finger med i spelet när Pierre åtalats för att han behöver doktorns hjälp med sina oetiska experiment på både levande och döda människor.

Pierre's fästmö Madeleine (Barbara Shelley) misstänker dock att allt inte gått rätt till och lyckas ta sig in på institutionen som den nya sekreteraren.

Trots namnet på den här filmen som regisserats av Henry Cass så är det inte en traditionell vampyrfilm utan mera en galen-vetenskapsman-film där det bland annat experimenteras med blodtransfusioner på dom stackare som sitter inlåsta på den institutionen där den galna Dr. Callistratus styr och ställer.

Fotot av Monty Berman är riktigt bra och gotiskt stämningsfullt, skådespelarna gör ett bra jobb med sina karaktärer och för att vara en film från 1958 så är den ganska brutal och våldsam där bland annat en och annan blir attackerad och dödad av en grupp vildsinta hundar.

Läskigt kan man väl ändå inte säga att det är.

The Running Man (2025)

 

https://youtu.be/KD18ddeFuyM?si=0EPIcLXFtUOAUIs9

Den här filmen som regisserats av Edgar Wright är en nyinspelning av filmen med samma namn från 1987 då Arnold Schwarzenegger spelade huvudrollen. Manuset bygger på en bok av Stephen King och han har faktiskt varit med och producerat denna.

Glen Powell spelar Ben Richards, en familjefar i en nära framtid som sliter på ett underbetalt jobb för att få ihop pengar till sin sjuka dotter. Hans fru Cathy () jobbar på en stripklubb vilket Ben inte är förtjust i men där pengarna som kommer in är livsviktiga.

När Ben blir av med jobbet så anmäler han sig i desperation till den mest populära TV-showen The Running Man. Här blir du en Runners och det handlar om att överleva i trettio dagar ute i samhället medan man jagas av professionella mördare som kallas Hunters och varje steg du tar direktsänds i TV. Tittarna och vanligt folk kan dessutom tjäna pengar på att rapportera in vad en Runners befinner sig. En Runners tjänar pengar på varje Hunters som han eller hon dödar och klarar man sig med livet i behåll efter dom trettio dagarna så väntar 1 miljard dollar.

Ben upptäcker ganska snart att Nätverket som ligger bakom TV-showen manipulerar informationen till tittarna genom falsk propaganda och detta gör honom bara mer taggad att överleva och avslöja regimen som tjänar grova pengar på spektakulärt direktsänt TV-våld.

Filmen från 1987 var helt klart gjord med en glimt i ögat och intressantare karaktärer även om denna nya version faktiskt ligger närmare Stephen King's roman.

Tyvärr så är skådespelarna här så jädrans tråkiga och vissa rent ut sagt dåliga så det som skulle kunna bli intressant och bra blir bara en vanlig ordinär actionfilm som inte bjuder på någonting annorlunda eller spännande. 

Beck: I Skuggorna (2026)

 

https://youtu.be/T0hdo0Q5pY8?si=DcsVXFrgRQ9LXxAt

En ung kvinna mördas och Beckgruppen dras in i en mörk värld av gängkriminalitet, hämnd, lögner och dolda hemligheter. Martin Beck (Peter Haber) rör sig även här i bakgrunden där han fungerar som rådgivare och där Alex Beijer (Jennie Silfverhjelm) leder det operativa polisarbetet med Oskar (Måns Nathanaelson), Ayda (Elmira Arikan), Josef (Martin Wallström) och Vilhelm (Valter Skarsgård). 

Historien koncentreras en hel del på Vilhelm som här brottas med en inre konflikt som kan äventyra både hans arbete och utredningen och det här är ju en del i Vilhelms karaktär som ännu inte riktigt vet vilket ben han ska stödja sig på och vars humör och inställning inte alltid är bra för stämningen i gruppen men han träffar här också en gammal bekant i psykologen Nina (Dilan Gwyn) som han genast får lite känslor för och som kanske kan generera lite balans i hans ibland lite vilda framtoning. Vi blir också presenterade för kriminalaren Sabina (Doreen Ndagire) som är ett piggt och fräscht inslag och som jag hoppas får fortsätta vara med.

Som tittare så var man ju lite nyfiken här på att Alex Beijer faktiskt var på väg bort från Beckgruppen i den förra historien men det sägs det ingenting om här så det frågetecknet kvarstår. 

Dramatiskt och hyfsat spännande även om den här bilden av det kriminella gänget känns lite klichéartat men vigilante-temat är ändå intressant och lite nyskapande i Beck-sammanhang.

Sam Neill (14 september1947 - 13 juli 2026)

 

Agatha All Along: Säsong 1 (2024)

 

https://youtu.be/R9pXbNz6Vbw?si=ZJHKYG9dRG0imBP9

Den här serien i 9 avsnitt är en spin-off till serien WandaVision och följer häxan Agatha Harkness (Kathryn Hahn) efter att hon blivit fråntagen sina krafter av Wanda Maximoff. Nu var det ett tag sen jag såg WandaVision så jag måste erkänna att detaljerna kring Agatha's medverkan där är lite diffusa men så är det.

Agatha lever i alla fall kvar i staden Westview, fångad i en falsk verklighet där hon arbetar som polis men med hjälp av en ung man som på grund av en förbannelse inte kan säga sitt namn och som spelas av (Joe Locke) så lyckas hon bryta sig fri från förtrollningen. För att återfå sina krafter fullt ut så måste Agatha bege sig ut på den mystiska och legendariska Witche's Road, en magisk och livsfarlig väg full av prövningar som måste klaras av. På vägen så har Agatha, förutom den unge killen som nu bara går under namnet Teen, hjälp av häxorna Jennifer Kale (Sasheer Zamata), Alice Wu-Gulliver (Ali Ahn), Lilia Calderu (Patti LuPone), Rio Vidal (Aubrey Plaza) och så den vanliga hemmafrun Mrs. Hart (Debra Jo Rupp) som av misstag råkat hamna i den här ovanliga gruppen.

Jag känner mig lite kluven kring den här serien. Åsiktsmässigt så vet jag inte riktigt vilket ben jag ska stå på. Visst är det visuellt väldigt snyggt och coolt och skådespelarna med Kathryn Hahn i spetsen är riktigt bra, det är en mörk och vass humor som genomsyrar avsnitten men också ond bråd död. Ibland så verkar det vara en familjeserie, till och från en skräck historia och då och då känns det som en komedi och det här gör att jag i alla fall inte fick något riktigt grepp om det hela.

Riktigt roligt är det till och från, lite rörigt och inte speciellt läskigt men en av dom mest annorlunda produktionerna som Marvel släppt ifrån sig.