Det känns lite konstigt att den här filmen gjordes så snabbt inpå dom tre filmerna om Spiderman som Sam Raimi gjorde bara några år innan eftersom den här är med helt nya skådespelare och ett antal ändringar i historien även om dom är mindre.
Nu klagar jag inte på något sätt för den här versionen av Marc Webb är riktigt bra och Andrew Garfield som Peter Parker/Spiderman är också strålande och inte alls lika töntig som karaktären Tobey Maguire gjorde 2002-2007.
Historien i denna film lägger lite mer tyngd på anledningen till varför Peter Parker uppfostrats av sin Farbror Ben (Martin Sheen) och Faster May (Sally Field) och vad som hände med hans föräldrar.
Peter Parker är en outsider i skolan och hemligt kär i Gwen Stacy (Emma Stone). När han hittar ett antal dokument i en portfölj hans far lämnat efter sig så börjar han intressera sig för det arbete han sysslat med och gör ett besök på Oscorps stora anläggning där han i ren nyfikenhet tar sig in på en avdelning där han inte ska befinna sig, blir biten av en spindel som då för med sig att han får spindelns alla krafter. Den här historien känner ju alla till som kan sin Spiderman.
Parkers pappas före detta kollega på Oscorp Dr. Curt Connors jobbar febrilt för att lösa mysteriet med att återskapa döda celler i kroppen och rädda livet på företagets chef Norman Osborn som lider av en dödlig sjukdom. När han inte lyckas och får sparken så gör han ett sista experiment på sig själv med ett fruktansvärt resultat.
En grön jätteödla börjar att härja i staden och Peter Parker som knappt hunnit vänja sig vid sitt nya jag får genast fullt upp samtidigt som han letar efter den busen som tidigare skjutit ihjäl hans farbror.
Kärleken till Gwen har växt och den har blivit besvarad. Det finns dock ett problem, Gwens far (Dennis Leary) är stadens polischef och kanske den som hatar Spiderman mest av alla.
Det är en mycket välgjord och välspelad berättelse i alla detaljer. Sorgligt dramatiskt, spännande och den är lite mörkare än förlagan, känns mer äkta och karaktärerna har mera själ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar