Siri Bergman är psykolog och psykoterapeut och till hennes praktik på Östermalm i Stockholm kommer alla sorters människor med små och större problem.
Siri är änka sedan ett år tillbaka då hennes man dog i en dykarolycka och hon bor nu ensam i parets hus i skärgården.
En dag så hittas en av hennes patienter död i vattnet vid Siris brygga och på berget intill ett självmordsbrev där hon tackar Siri för att ha hjälpt henne att inse hur meningslöst hennes liv är.
Siris liv rasar samman men samtidigt så börjar hon också känna sig förföljd, det verkar som om det är någon som rör sig både utanför och inne i hennes hus.
Den här historien byggs upp väldigt skickligt. Det är lugnt och stillsamt, man får tid på sig att fundera över saker och ting och ändå är det en tajt spänning hela tiden men tyvärr så håller inte slutet tycker jag, det blir något av ett antiklimax.
Jag gillar heller inte karaktären Siri Bergman som jag retar upp mig på väldigt till och från men det kanske finns en mening med det.
Men det är som sagt bra skrivet och spännande fram till det bittra eller ljuva slutet hur man nu ska se på saken.