Dead Man's Cards (2006)

https://youtu.be/10cg1Q27e08?si=TwLazxhD8ZwoNAdo

Tom (James McMartin) som en gång var en boxare i toppklass inser att dom bästa åren passerat honom och lägger handskarna på hyllan.

Han får jobb på Billy's Bar som dörrvakt tillsammans med Paul (Paul Barber) där dom får ta hand om både otrevliga gäster, knarkhandlare och restaurangmaffian.

Detta drama som utspelas under några veckor i och runtomkring den nedgånget sunkiga nattklubben Billy's Bar bär verkligen den här deprimerande typiskt engelska arbetarklasskostymen som en modell på catwalken.

Det finns knappt ett leende att skönja hos Tom och hans kolleger och hoppet om ett bättre liv har för länge sedan slocknat hos dom.

Enda gången dom lever upp är egentligen när det vankas problem och knytnävarna får användas.

Med tanke på att filmens manus går mycket på tomgång så är det ändå rätt intressant även om både regin och skådespelarna är rätt ojämna.

Det som man tar till sig är väl att dom här två råbarkade dörrvakterna är män med stora hjärtan och en klar bild av vad som är rätt och fel i livet och då visar det sig ju att det ändå finns hopp om människan även på livets bakgator.

Da Vinci's Demons - Säsong 1 (2013)

https://youtu.be/IIH1fbe30tM?si=NqphX4I0PkY9pjIx

Den egensinniga konstnären och multigeniet Leonardo Da Vinci (Tom Riley) får anställning som vapenkonstruktör i Florens hos Lorenzo Medici (Elliot Cowen) när påven i Vatikanen Sixtus IV hotar staden med krig.

Leonardo försöker samtidigt hitta den mytomspunna boken "The Book of Leaves" som sägs innehålla nyckeln till himlavalvet.

Vi får här följa Leonardo som 25-åring i Florens där hans liv kantas av kärleksaffärer, målande och genialiska uppfinningar.

Han kommer på kant med både kyrkan och dom styrande som inte riktigt förstår sig på honom.

Han går helt sin egen väg tillsammans med sina två följeslagare Zoroaster och Nico i jakten på den omtalade boken och sin egen bakgrund som han hitintills förträngt och som bara kommer till honom skvättvis som mardrömmar.

Miljöerna i den här serien är fantastiska, fotot strålande och skådespelarna mycket bra men jag hade lite svårt att tro på Tom Riley som Leonardo Da Vinci, han känns lite för snygg och tillrättalagd men det är ju möjligt att Leonardo såg ut så i sin ungdom, det ska ju jag inte svära på.

Verkliga fakta blandas här med myter och det är spännande så det räcker och första säsongens avslut gav en hopp om en riktigt intressant andra omgång.

Life of Brian (1979)

Engelsk komedi från 1979 av Terry Jones med Monty Pythongänget

..................................................................................................

Brian (Graham Chapman) börjar sitt liv med att förväxlas med Jesus som föds i grannhuset. Dom tre vise männen inser dock snabbt att dom tagit fel adress och allt rättas till.

Han växer upp med ett hat mot romarna som styr i Jerusalem och går med i en av dom otaliga Judiska befrielsegrupperna.

Under en flykt undan en samling legionärer så slumpar det sig så att folket i staden får för sig att Brian är en frälsare som sitter inne med hemligheten som ska befria dom från romarnas ok.

Jag vet inte hur många gånger jag sett denna film men det är så pass att man nu kan nästan varje replik och scen in i minsta detalj.

När jag nu såg den ännu en gång så insåg jag att den inte åldrats ett enda dugg under alla år.

Det här med att folk i blindo följer en religion eller en person har ju alltid varit lika aktuellt och humorn och skämten är odödliga.

Monty Pythongänget som ju som vanligt gör en herrans massa olika karaktärer är enastående, omgivningarna är perfekt detaljrika och Terry Gilliam har också fått utlopp för sin egensinniga fantasi i en helt hysteriskt skruvad scen där Brian kidnappas av ett gäng rymdvarelser i en scen som inte har med någonting annat i filmen att göra.

Det finns ett otal scener i den här historien som har blivit klasssiska i humorgenren och som man aldrig blir för gammal för att älska.

Enastående hysteriskt och en av historiens absolut roligaste filmer.

http://youtu.be/vVHhg67RVd4

The Stone Roses: Made of Stone (2013)

https://youtu.be/qhqkr9TfBW4?si=FtNJAs8D3uJtwfpY

Det mytomspunna och kultförklarade bandet från 80-talet The Stone Roses ska göra comeback efter 16 års tystnad och regissören Shane Meadows har nu fått möjligheten, inte bara att regissera dokumentären utan även att få följa sina idoler på nära håll.

The Stone Roses blev på kort tid ett av dom största banden i världen i slutet av 1980-talet men bråk med skivbolag och interna problem gjorde att det bara blev två skivor innan bandet splittrades.

På en presskonferens i London 2011 meddelar bandet att dom tänker göra comeback med en konsert på hemmaplan i Manchester och sen en världsturné på det.

Shane Meadows berättar historien om bandet på ett mycket kärleksfullt och roligt sätt och det märks att det är hans idoler han porträtterar och det är väl det som är det enda minuset i den här dokumentären,

det saknas kanske lite kritiska infallsvinklar för även om bandet lagt dom gamla stridigheterna på hyllan så blossar det även upp lite nya inför dom nya konserterna.

Det bjuds på fantastisk musik och för mig som lyssnat väldigt lite på dom så blev det verkligen ett musikaliskt uppvaknande.

Daredevil (2003)

https://youtu.be/muPX9Oi7-EE?si=k14ENv9maHR7a13r

Advokaten Matt Murdock (Ben Affleck) är blind men hans sinnen arbetar med en övernaturlig känslighet.

På dagarna representerar han dom förtryckta i kostym och slips och på natten bekämpar han stadens onda sida som den maskerade hämnaren Daredevil.

Jag måste säga att jag var lite tveksam till Ben Affleck i rollen som Daredevil men jag har ändrat mig på den punkten nu för han fungerar riktigt bra som den i trikå klädde och blinde brottsbekämparen.

Själva filmen inleds riktigt intressant med rätt mycket Batman känsla vilande över hela produktionen.

Tyvärr så håller inte historien ihop utan sakta men säkert så blir filmen hela tiden sämre.

Samspelet mellan Ben Affleck och Jennifer Garner som spelar Electra Natchios fungerar rätt uselt och känns väldigt krystat och stelt och en fighting scen dom emellan i en lekpark är faktiskt riktigt töntigt regisserat.

Sen så har vi Colin Farrell som spelar den onde Bullseye och om han brukar vara lite upp och ner så är det väldigt ner i den här filmen, han är faktiskt rätt dålig.

Helhetsintrycket är alltså bara sisådär även om det började väldigt intressant.

Ronal Barbaren (2011)

https://youtu.be/_KilzZTuZr0?si=TvRKDhJQuekNmrbz

Ronal (Anders Juul) är en ung barbar som är precis raka motsatsen till sina enormt muskulösa stamfränder i byn och han är heller inte speciellt intresserad av det våldsfixerade barbariska livet.

Men den dag den onde Volcazar (Lars Mikkelsen) tar till fånga alla bybor utom Ronal så vilar byns överlevnad helt plötsligt på hans smala axlar.

Han beger sig ut för att frita sina vänner tillsammans med barden Alibert (Hadi Ka-Koush) och den sköna sköldmön Zandra (Laerke Winther).

När jag satte mig ner för att titta på den här danska animerade filmen så visste jag absolut ingenting om den och jag måste ju säga att jag blev ordentligt positivt överraskad.

Det var länge sedan som jag skrattade så hjärtligt av en animerad film och här har faktiskt Disney och Pixar lite att lära om att ta ut svängarna och våga vara lite fräcka.

Enormt muskulösa barbarer i stringkalsonger, storbröstade amazoner, våld och ölhävning så det står härliga till och allting ackompanjerad av tung hård rock.

Det är dö roligt, fräckt och så riktigt bra animerat.

Beautiful Creatures (2013)

https://youtu.be/b2IVUIZX-Ws?si=zLvyfRsApscOGG0w

Ethan (Alden Ehrenreich), en ung kille boende i den lilla och väldigt religiösa staden Gatlin i den amerikanska södern har ett enda mål i livet och det är att lämna den lilla orten så fort som möjligt och komma ut i världen och se någonting annat.

En dag så börjar en ny tjej i klassen,

den mörkhåriga Lena (Alice Englert) som genast blir utfrusen av dom andra tjejerna eftersom hon tillhör familjen Ravenwood som i generationer setts med misstänkta ögon på grund av att det sägs att dom sysslar med svart magi.

I början av filmen så tar historien tag i en och det är riktigt intressant men tyvärr så lyckas inte regissören hålla fast vid den känslan och allting planar ut efter en stund och blir mest fånigt.

Samspelet mellan dom två ungdomarna i huvudrollerna Alden Ehrenreich och Alice Englert är lite stelt och stapplande och det man minns mest efteråt är dom två rutinerade veteranerna Jeremy Irons och Emma Thompson.

Kärlekshistorien i filmen är väldigt lik den i Twilight-filmerna och dragkampen för Ethan mellan det onda och goda för nästan tankarna till Luke Skywalker i Star Wars.

Visuellt väldigt snyggt med en del coola effekter, magiskt romantiskt på sina ställen men som sagt, lite fånigt.