Fredagen Den 13:e Del 4 (1984)

Titel:  Friday The 13th - The Final Chapter

År:  1984

Land:  USA

Genre:  Skräck

Den här filmen börjar precis där del 3 avslutades.

Polisen har kommit till gården där Jason mördat ett gäng ungdomar utom den unga kvinnan Chili som klarat sig och som dessutom satt en yxa genom huvudet på Jason som polisen nu givetvis tror ha dragit sin sista suck.

Kroppen körs till rättsläkaren där Jason självklart vaknar upp efter en stund, mördar två på nattskiftet för att ånyo bege sig ut till sin favoritskog runt Crystal Lake.

Till den här filmen så har regissören Joseph Zito tagit över taktpinnen och så är det fotografen João Fernandes som håller i kameran och det märks en väsentlig skillnad mot dom två tidigare produktionerna.

Manuset är det ju inget speciellt med, det är som vanligt ett gäng kåta ungdomar som samlas en helg för att dricka och idka sex ute i en stuga på landet vid en sjö (det där lät ju som en låt av Per Gessle) men det är ett bra mycket bättre flyt i scenerna, det är raka rör utan krusiduller och det blir aldrig tråkigt och dessutom så är ju fotot bra mycket snyggare och coolare.

Skådespelarna har valts ut med bättre omsorg än tidigare och dom sköter sig rätt bra,

det är mer naket och det är mycket mer kvalitet i dom våldsamma scenerna sen så finns det en liten psykologisk twist på slutet som är rätt intressant också.

Alla Helgons Blodiga Natt 3 (1982)

Original titel:  Halloween III: Season of The Witch

Butiksägaren Harry Grimbridge kommer en natt skadad in på det lokala sjukhuset skrikandes:

-Dom kommer att döda oss allihopa!

Under natten så tar sig en man in på avdelningen där Harry ligger och dödar honom för att sen ta sitt eget liv.

Läkaren Dan Challis kan inte släppa den bisarra händelsen och börjar att med Harrys dotter Ellie undersöka saken och alla spår dom hittar leder till den lilla orten Santa Mira och leksaksfabriken Silver Shamrock som styrs av den mystiske Conal Cochran.

Den här filmen har inte mycket gemensamt med dom två tidigare "Halloweenproduktionerna" förutom då att händelserna äger rum under just Halloween.

Någon Michael Myers finns ju inte med i denna ganska torftiga historia.

Filmfotografen Dean Cundey som hållit i kameran i dom tidigare filmerna sköter den biten även här och det är faktiskt produktionens enda behållning.

Skådespelarna är riktigt usla och regin amatörmässigt utförd och visst är musiken som ju faktiskt även i denna John Carpenter skrivit metalliskt läskig men han har ju så gott som enbart använt sig av melodislingor från dom två första filmerna vilket ju känns rätt sunkigt.

Manuset är rätt löjligt och av någon outgrundlig anledning så har man blandat in en av dom jättelika stenarna från Stonehenge också som om det inte räckte med alla pumpamasker och en entonig reklamjingle som spelas varannan minut tills det plingplongar i hela huvudet.

Näe, denna film var kass förutom fotot och det spelar nog ingen roll oavsett om man är förtjust i skräckfilm (vilket jag personligen är) eller inte och så har den, som sagt ingenting att göra med dom tidigare två Halloweenfilmerna.

Fredagen Den 13:e Del 3 (1982)

Titel:  Friday The 13th Part 3

År:  1982

Land:  USA

Genre:  Skräck

Knappt har del 2 i den här mördarserien avslutats förrän den här historien tar vid.

En samling ungdomar ska tillbringa en helg i en av tjejernas föräldrars stuga och givetvis så är det i skogarna runt Crystal Lake där Jason håller till.

Regissören Steve Miner som ånyo regisserar har lärt sig några knep sen den förra filmen,

det är lite mer utstuderat vad det gäller våld, blod och naken hud.

Tyvärr så är ju skådespelarna rent ut sagt usla och man hoppas att Jason ska plocka dom lite fortare så att man slipper deras tafatta försök till dialog.

Manuset är bara fånigt, regin inte så mycket att hurra över (dock bättre än i tvåan), skådespeleriet är som sagt skrattretande men fotot hyfsat. Det som är bäst är igen musiken av Harry Manfredini.

Det finns väl bara en sak i den här filmen som satt några bestående spår i filmhistorien och det är att det är i denna som Jason sätter på sig sin berömda ishockeymask som han sen kommer att bära i ett antal historier och som kommer att bli synonymt med just honom. (Sorry Honken)

Enkelstöten (2017)

Org Titel:  Enkelstöten

År:  2017

Land:  Sverige

Genre:  Komedi
Längd:  6 avsnitt

Jenny och Cecilia, två kvinnor i 60-års åldern som tycker att dom är värda lite mer guldkant i tillvaron när pensionen nu närmar sig.

Den cancerdöende, fd rånaren Stellan som är inlagd på det sjukhuset där läkaren Cecilia arbetar tipsar henne om ett vattensäkert rån på en bank i Stockholm med många miljoner i potten.

Dom två vännerna beslutar sig för att göra slag i saken.

En helt igenom osannolik historia regisserad av Felix Herngren, men vem bryr sig om realism när det inte är det som är grejen.

Mängder med bra skådespelare är det i denna TV-Serie i 6 avsnitt men det är ju Lotta Tejle och Sissela Kyle som dom till synes helt vanliga och ganska grå kvinnorna, Jenny och Cecilia som bär upp alltihopa på sina axlar.

Deras samspel är enastående och fantastiskt roligt och då bryr man sig rätt lite om att det ibland kanske är lite fånigt.

Ralph Carlsson som spelar Jennys exman i historien är förutom dom två huvudrollsinnehavarna absolut bäst och lockade till en hel del hysteriska skratt här hemma i TV-soffan.

Roligt, spännande och så lite actioninslag på det.

Death Wish - Våldets Fiende No 1 (1974)

Org Titel:  Death Wish

År:  1974

Land:  USA

Genre:  Action, Drama

Arkitekten Paul Kersey får en dag på sitt arbete i New York ett telefonsamtal från sin svärson.

Hans fru och dotter har blivit rånade och brutalt misshandlade i hemmet av tre okända gärningsmän.

Hans hustru dör senare på sjukhuset och hans dotter hamnar i komaliknande chock.

Trots att Kersey är emot våld av alla slag så växer ett hämndbegär hos honom när polisen meddelar att dom antagligen aldrig kommer att lösa fallet.

Regissören Michael Winners film Death Wish blev mycket uppmärksammad när den kom 1974 både positivt och negativt.

Dom negativa rösterna var upprörda för att dom tyckte att våldet glorifierades och att den uppmuntrade människor till att ta lagen i egna händer.

Personligen så tycker jag verkligen inte att våldet är speciellt glorifierat i denna film, det är realisitiskt och nära och man får också vara med när Paul Kersey som mycket bra gestaltas av Charles Bronson kämpar med sig själv och sitt samvete. Det är inte en lätt sak för honom att leva med det han gör eftersom en del av honom mår bra av det och detta strider emot allt han egentligen står för.

Historien är ju riktigt aktuell även idag med allt våld ute i samhället som bara verkar öka och bli råare och med en polis som inte har resurser att ta tag i allt.

Som Paul Kersey säger i filmen:

-Man betalar skatt för att polisen ska få en att känna sig säker men om dom inte kan göra det så får man kanske ta tag i det själv.

Filmfotot är riktigt bra av en nästan dokumentär karaktär av Arthur J. Ornitz och den coola musiken står Herbie Hancock för.

Skådespelarna är bra med en strålande Vincent Gardenia som poliskommissarie Frank Ochoa som ju tillsammans med polisledningen är lite tudelad till att försöka gripa en person som faktiskt minskat andelen brott i staden med många procent.

En kul detalj är ju att Jeff Goldblum här som 

22-åring gör sin filmdebut som riktig råbuse.

Jeruzalem (2015)

Org Titel:  Jeruzalem

År:  2015

Land:  Israel

Genre:  Skräck

Dom bästa vännerna Rachel och Sarah beger sig till Israel på semester. Målet är Tel Aviv men efter att ha mött antropologstudenten Kevin på flyget så beslutar dom sig för att avlägga ett besök i Jerusalem först.

Väl på plats så lär dom känna Omar som tillsammans med sin far äger vandrarhemmet där dom bor och han visar dom runt på stan, både under dag och kvällstid.

Under ett besök i Salomos Grottor under staden får Kevin en ångestattack och känslan av att någonting underligt är på gång och samma natt händer något som kommer att ändra livet för alla i staden.

Jag är så innerligt trött på alla dessa skräckfilmer där vi ska få följa hela historien genom en videokamera som någon utav huvudfigurerna bär med sig.
Nu måste jag väl ge regissörerna Doron Paz & Yoav Paz för att dom i denna film där dom även skrivit manuset har satt på Sarah ett par glasögon med videofunktion så att det åtminstone känns lite annorlunda.
Det räckte tyvärr inte för att få mig på bättre humör och det gav inte filmen heller några extra kvaliteter.

Dom två första minuterna känns riktigt lovande då vi får se en dokumentär filmsnutt från tidigt 70-tal där präster från dom tre religionerna i Jerusalem samarbetar för att driva ut en demon ur en kvinna och så får vi se en text ur Bibeln som säger: Det finns tre öppningar till helvetet i världen, en i öknen, en i havet och en i Jerusalem.
Då och där infann sig faktiskt någon form av spänning men tyvärr så tog ju den slut så fort själva historien började och sen blev det tusan bara tråkigare och tråkigare och eftersom skådespelarna var otroligt själlösa och stela så var det ingen av dom som heller kunde rädda något av produktionen.

Fotot av Rotem Yaron var det enda av klass i den här sunkiga röran till film där Danielle Jadelyn som spelar Sarah är så irriterande i allt sitt gråtande och ulkande att man till slut ber till dom onda makterna att ta henne först.

Det finns en liten intressant detalj ändå och det är att när all världens ondska kommer upp ur underjorden så samlar sig dom ledande religionerna och går samman för att bekämpa dom och det är ju tragiskt att det ska behöva gå så långt men antagligen så stämmer det i verkligheten också.

Wild Gals of The Naked West (1962)

Org Titel:  Wild Gals of The Naked West

År:  1962

Land:  USA

Genre:  Komedi, Western, Erotik

En gammal cowboy sitter och berättar minnen från sin ungdom och westerns hårdaste stad där det var en duell varje timme, whiskeyn rann i floder och där kvinnorna alltid var hungriga efter män.

När det handlar om regissören Russ Meyer så vet man ungefär vad man kommer att bjudas på, ingen som helst handling och damer med stora behag.

Den här westernkomedin skiljer sig ju inte nämnvärt från någon annan av hans produktioner förutom kanske att han här gör ett försök att skapa komedi i Chaplin och Keatons anda vilket ju inte fungerar det minsta.

Detta är riktigt uselt, mäkta fånigt och man undrar ju om inte Meyer själv inser detta eftersom han verkar ha lagt in alla dessa scener med stora nakna bröst för att väcka eventuella insomnade tittare.

Inte ens detta fungerar dock.